Det svenska regelverket om elsäkerhet utgår från 9 kap. ellagen (1997:857). Med stöd av lagen har sedan regeringen meddelat bestämmelser om elsäkerhet vid starkströmsanläggningar, om elmateriel och om behörighet för elinstallatörer. Dessa bestämmelser finns i respektive starkströmsförordningen (2009:22) som ersatte förordningen (1957:601) om elektriska starkströmsanläggningar, förordningen (1993:1068) om elektrisk materiel och elinstallatörsförordningen (1990:806). Med stöd av dessa förordningar har i sin tur Elsäkerhetsverket beslutat sina föreskrifter.
Ellagen innehåller inte några detaljbestämmelser om elsäkerhet. Utan i huvudsak endast en övergripande bestämmelse som innebär att elektriska anläggningar, elektriska anordningar avsedda att anslutas till sådana anläggningar, elektrisk materiel och elektriska installationer ska vara så beskaffade och placerade samt brukas på sådant sätt att betryggande säkerhet ges mot person- eller sakskada eller störning i driften vid den egna anläggningen eller vid andra elektriska anläggningar. Därefter finns bemyndigande för regeringen att meddela vidare föreskrifter. Förordningarna är inte heller så detaljerade utan detaljföreskrifterna har regeringen överlåtit åt Elsäkerhetsverket att besluta.