Nedblåst kraftledningsstolpe som ligger på marken

När stormen Alfrida drog in över landet

På årets första dag kom stormen Alfrida. Konsekvenserna för elförsörjningen blev stora och långvariga vid Sveriges ostkust. Många elmontörer och extrainkallade elektriker jobbade under hårt tryck i de värst drabbade områdena utefter Roslagskusten.

Det har gått två och en halv månad efter att stormen Alfrida drabbade landet den 1 januari 2019. Omkring 100 000 abonnenter i Sverige blev strömlösa och i vissa områden uppmättes orkanstyrka på över 38 m/s i byarna. Värst var det för boenden i Roslagen, Bergslagen, Uppland och ute på öarna i Stockholms skärgård där 65 000 kunder blev utan ström. Tusentals elabonnenter var fortfarande utan el efter flera veckor i de områdena.

Två som var med

Två av dem som jobbade för att hjälpa människor att få tillbaka sin el och få samhället att fungera igen var Marcus Eriksson på Mälarenergi Elnät, distributionselektriker och skyddsombud inom Seko och Joel Pettersson från Vänerenergi, elmontör. De kämpade med felavhjälpning i de värst drabbade områdena under flera veckor. Joel var med från de allra första dagarna efter stormen fram till att den sista kunden fick strömmen tillbaka i slutet av januari. Marcus åkte ut i två omgångar.

- Vattenfall gick upp i så kallad storstörningsorganisation vilket innebär att de förstärkte hela organisationen med extrabemanning. Via Elsamverkan (samverkansorgan för elnätsföretagen), tillfrågades mitt företag om att hjälpa till med resurser, material och fordon. Lördag den 11 januari var vi ett gäng från Mälarenergi som begav oss till områdena kring Norrtälje, berättar Marcus.

Att tänka efter före

Tillsammans med hundratals andra från hela landet slet entreprenörer i veckor för att reparera kraftledningar som låg skadade under stormfällda träd. Naturens framfart hade på olika sätt förstört elnätet; stolpar knäckts, transformatorstationer krossats, träd blivit hängande på luftledningar. Arbetslag utrustades med huggare och motorsågar som röjde, fyrhjulingar som fraktade material och maskiner som kunde lyfta träd. Elmontörerna gav sig ut i områden som de aldrig varit i förut och med kartor och GPS letade de sig fram.

- Man blev som ett stort lag som kämpade mot ett gemensamt mål. Det var en stor och positiv känsla trots omständigheterna. Vid en sån här omfattande kris så tar man större hänsyn till varandra än i vardagen. Det blir avgörande för arbetet att tänka efter och vara omtänksam när man är ett gäng nya människor som inte jobbat ihop förut, menar Joel.

Vattenfall kallade också in helikoptrar för att med gripklor såga och lyfta bort träd som fallit över ledningarna. Det som normalt tar flera dagar för folk på marken att få undan klarar en helikopter på 20 minuter.

- Jag jobbade till en början mycket med att besikta ledningar. Det handlar om att göra prioriteringar och få igång högspänningsledningar för att sedan få lågspänningen och distributionsnätet in till husen att funka när allt ska spänningsättas. Prioriteringar kunde också handla om att få el till jordbruk och andra kritiska verksamheter, säger Marcus.

Säkerheten högst på listan

Att arbeta med reparationer under dessa förhållanden är riskfyllt och kräver en hel del extra av alla som jobbar. Båda upplever att kommunikationen med arbetsledare fungerat mycket bra och Marcus som jobbat i 13 år och varit med under andra större händelser tidigare, bland annat ett stort snökaos i Jämtland 2006, upplever att det hänt en hel del när det gäller säkerhetsarbetet.

- Vi fick sms varje dag om att vi skulle tänka på säkerheten och hellre backa tillbaka ifall vi bedömde att något blev riskfyllt under arbetet. Bedömde vi att det skulle vara säkrare att utföra arbetet med maskin så fick vi en maskin. Vi fick varningar om det var dåligt väder på gång och om någon incident inträffat. Man lyssnade på våra bedömningar ute i fält. Det kändes som om arbetsledaren hade mer koll på oss jämfört med tidigare händelser jag varit med om. Jag hoppas det fortsätter att utvecklas så, säger Marcus.

En man på Åland omkom tragiskt nog då han arbetade med röjning efter stormen Alfrida. I Sverige skedde några tillbud, bland annat en elmontör som fick ström genom handen då han uppfattade att lågspänningsledningen han arbetade på var frånkopplad, vilket den inte var. Han klarade sig tack vare arbetshandskar och uppsökte sjukhus.

- Man är alltid minst två personer så man jobbar aldrig ensam, vilket är viktigt om något skulle inträffa. Någon måste plocka ut en ur "bubblan" som man befinner sig i och säga till att det är dags att bryta för att samla kraft till nästa dag, annars är det risk att man bara kör på, glömmer tiden och inte känner att man är trött, säger både Joel och Marcus.

Kexchoklad i bilhandtaget

- Trots en besvärlig situation för de drabbade visade de ändå sin tacksamhet på flera sätt och man kände sig ibland lite som en hjälte. Det gör ju förstås att jobbet blir roligare. När vi kom tillbaka till våra bilar en gång hade någon tacksam person stoppat kexchoklad i bilhandtagen. Sådant blir man ju jätteglad för, säger Joel.

Vilka erfarenheter tar de då med sig från stormen Alfrida undrar vi?

- Hur processen funkar i en storstörningsorganisation är något som jag kommer att ta med mig som en viktig erfarenhet. Känslan av att känna en yrkesstolthet och värdet av att knyta en massa nya kontakter tar jag också med mig, säger Joel.

- Att jobba under hård påfrestning svetsar samman. Jag tar med mig känslan av att all konkurrens som finns mellan företag i vanliga fall, försvinner när det viktigaste blir det gemensamma målet som man jobbar för. Säkerhetsfrågan är avgörande och det är något som jag jobbar vidare med i Mälarenergi. Vår elsäkerhetssamordnare från Mälarenergi kom upp och hälsade på oss under stormen, det betydde en hel del också, avslutar Marcus.

Text: Cia Edlund
Foto: Privat (Marcus Eriksson)

Senast granskad: 2019-03-14