- Startsida
- /
- Frågor och svar
Frågor och svar
Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.
Varför börjar laddare att brinna?
Brand kan uppstå i den produkt man anslutit till laddaren, i kabeln man anslutit med eller i själva laddaren. Det kan räcka med slitage från vardaglig användning, men det kan också krävas en större påverkan som till exempel ett åsknedslag i elnätet.
Brand i laddaren kan uppstå om komponenterna i laddaren inte har rätt klassificering och klarar de temperaturer och spänningar som de utsätts för. En vanlig brist är att tillverkare använder en billig enkel kondensator på laddarens nätingång. Vid kraftiga temperaturvariationer eller större spänningsspikar, vilket kan inträffa vid vardaglig användning, kan denna komponent kortslutas och orsaka brand.
Laddarens hölje ska vara beständigt mot eld för att förhindra brandspridning. Saknas denna egenskap blir höljet snarare bränsle åt elden och brandspridningen förstärks.
En skadad sladd kan orsaka brand om laddaren inte känner av skadan. De flesta laddare kan ge tillräckligt med ström för att hetta upp en skadad sladd till farligt höga temperaturer.
En mobiltelefon kan börja brinna om den utsätts för nätspänning istället för den låga laddspänning som laddaren ska ge. En vanlig brist är att tillverkare använder en dåligt konstruerad transformator med dålig isolation. Laddaren kan orsaka brand om den fått överslag från primärsidan (230 volt) till sekundärsidan (USB-utgången). Risken är då att den höga spänningen orsakar överslag och kortslutningar i den produkt som är ansluten till laddaren. Är produkten utrustad med ett litium-jonbatteri, vilket dagens mobiltelefoner, surfplattor och powerbanks är, så är risken stor att batteriet exploderar.
Finns det tecken på att min USB-laddare kan bli farlig?
Saknar laddaren CE-märkning eller information om tillverkaren bör den kasseras. Följande punkter kan vara indikation på att laddaren har en dålig konstruktion eller att den har skadats på något vis.
- Är det svårt att få in laddaren i vägguttaget? Det kan tyda på brister i dimensioneringen av stickproppsdelen. Byt ut laddaren!
- Finns det sprickor, glipor eller skramlar det när man skakar på laddaren? Byt ut den!
- Finns det sprickor eller skador på laddkabeln? Byt ut kabeln omedelbart!
- Tar det ovanligt lång tid att ladda den anslutna produkten? Då kan det vara laddaren som har svårt att leverera den ström som produkten kräver. Notera att en mobilladdare inte ska användas till att ladda en surfplatta. Byt ut laddaren om den inte verkar räcka till.
- Laddare blir ofta varma vid laddning, Ett tips är att när mobilen eller surfplattan är helt urladdad, sätt den på laddning och vänta cirka 10-15 minuter. Känn sedan efter om laddaren är så het att den är obehagligt att ta i, eller om det luktar bränd plast. Byt ut laddaren i så fall!
- Hörs ett kraftigt surr eller brum från laddaren? Byt ut den!
- Slutar radion funka eller går WIFI:t ner när du laddar. Laddaren kan ge sådana störningar på andra produkter när den börjar gå sönder. Byt ut laddaren!
Är det någon skillnad mellan produkter för bostäder och industri ur ett störningsperspektiv?
Ja. Elektronik som är avsedd att användas inom industrin ska inte installeras i bostäder, då produkterna kan ge upphov till olika typer av störningar. Det finns två klasser som anger hur mycket elektromagnetiska störningar en produkt avger, klass A och klass B.
Tyngre industrier, till exempel pappersbruk eller stålverk, är inte lika känsliga för störningar som till exempel bostäder. Här finns en större medvetenhet om att störningar finns och inte alltid kan undvikas. Produkter för industrin är utförda enligt klass A.
Bostäder, men även kontor, butiker och liknande, är miljöer som är mer känsliga för störningar. Här ska man välja produkter utförda enligt klass B.
Du som anläggningsinnehavare är den som har ansvaret för att rätt produkter hamnar på rätt plats i din elanläggning.
Vem ansvarar för att en elanläggning inte stör omgivningen?
Det är du som är innehavare av en elanläggning som är ansvarig. Du ansvarar för att anläggningen inte stör omgivningen, är säker och används på rätt sätt.
Med innehavare av en elanläggning menar vi dig som äger till exempel en villa, fritidshus, bostadsrättslägenhet, kraftledning, vindkraftverk och solcellsanläggning.
Vi utför elstambyte i en hyresfastighet. Har vi ansvaret även för resterande gamla installationer i fastigheten?
Det är alltid anläggningens innehavare som är ansvarig för att den befintliga, redan ibruktagna elanläggningen är trygg och säker att använda. Elinstallationsföretaget har ansvar för att den elinstallation man utför uppfyller utförandeföreskrifternas krav, från planering och projektering till ibruktagning och slutförande.
Om det påträffas brister i den redan befintliga elanläggningen, oavsett om den berör den ombyggnad eller utökning elinstallationsföretaget fått ansvar för att utföra, ska självklart anläggningens innehavare informeras och därmed ges chansen att ta ställning till om bristerna ska åtgärdas.
Fritidshus under 130 kV luftledning
Jag planerar att bygga ett fritidshus under en 130 kilovolts luftledning i ett sommarstugeområde. Vilken höjd behöver det vara mellan hustaket och luftledningen?
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1 6 kap. 5 § tillåter inte byggnader under högspänningsledningar. Det finns dock två undantag angivna i föreskriften under förutsättning att betryggande säkerhet ändå kan uppnås:
- för metallmantlade eller skärmade kablar
- för friledningar över mindre, inte elektrifierade byggnader
Elnätsföretaget som äger luftledningen måste kontaktas och ge sitt klartecken innan huset byggs. Om elnätsföretaget bedömer att betryggande säkerhet inte kan uppnås kan de alltså säga nej, oavsett de angivna undantagen.
Undantag från regeln om jordfelsbrytare
I Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1 står det att man får frångå jordfelsbrytare som felskydd på enstaka uttag om ett avbrott kan medföra allvarliga konsekvenser. Vad betyder "allvarliga konsekvenser" i detta sammanhang?
Författningskommentarerna till ELSÄK-FS 2008:1 ger svaret, där står:
Jordfelsbrytaren ska skydda mot fel i de grundläggande skyddsåtgärderna eller vid ovarsamhet hos användaren. Kravet gäller endast de delar av en byggnad som används för ändamål som omfattar barn (1998 års förarbeten talar om barn i förskoleåldern och ungdomar).
Mat som förstörs i kylskåp och frysskåp i samband med utlöst jordfelsbrytare, anses då inte vara ”allvarliga konsekvenser”. Vägledande ska vara delar av byggnader som används för ändamål som omfattar barn, enligt ovan.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1
Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda
Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).
Gammal elanläggning i lägenhet
Eldragningen i vår hyreslägenhet är väldigt gammal. Uttagen är inte petsäkra och jag vågar inte ens tänka på hur elledningarna ser ut inuti väggarna och vad som händer när dessa belastas med dagens alla apparater (brandrisk).
- Finns det någon lag på att fastighetsägaren måste byta ut elen?
- Kan man anmäla fastighetsägaren någonstans?
En anläggningsinnehavare är skyldig att fortlöpande kontrollera sin elanläggning så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada.
Brister som hittas ska åtgärdas.
Som hyresgäst ska du påtala för din hyresvärd om du befarar att det finns brister i elanläggningen.
Om bristerna inte åtgärdas har du möjlighet att anmäla den bristfälliga elanläggningen till oss på vår webbplats.
Anmäl brister i en elanläggning
Får jag sätta en jordad stickpropp på en äldre, begagnad lampa och sälja den?
I de flesta fall när man renoverar en gammal armatur så gör man det på ett sådant sätt att man faktiskt skapar en ny produkt.
Läs mer på vår webbsida - Att tillverka lampor för att sälja i liten skala
Om du byter stickkontakt på en armatur så räknas det som reparation om du inte byter skyddsklass. Om du byter skyddsklass skapar du en ny produkt. Skyddsklass är ojordad, dubbelisolerad, jordad med mera. Stickkontakten avgör vilken skyddsklass en produkt har men stickkontakten måste matcha hur produkten är konstruerad. Många äldre lampor är ojordade. Nuförtiden är det vanligast med dubbelisolerade lampor. Om du gör om en lampa från ojordad till dubbelisolerad har du bytt skyddsklass på lampan. Då har du tillverkat en ny produkt. Du ska veta vilka säkerhetskrav som ställs på produkten, kontrollera att den uppfyller kraven och intyga att den är säker genom att CE-märka den.
Det är mycket olämpligt att sätta en jordad stickkontakt på en sladd till en armatur om det bara finns två ledare i sladden. En jordad stickpropp på en icke-jordad armatur ger användaren av armaturen information om att produkten är säkrare än den är.
Hur ska ett egenkontrollprogram vara skrivet och vad ska det innehålla?
Egenkontrollprogrammet är företagets egna system för att säkerställa att verksamheten styrs och utförs på rätt sätt och av personal med rätt kompetens.
Egenkontrollprogrammets omfattning och detaljeringsgrad beror därför på vilken elinstallationsverksamhet som bedrivs. Det är viktigt att egenkontrollen speglar företagets verksamhet och inte görs så komplicerad att den inte fungerar. Om företaget har ett befintligt egenkontrollprogram eller kvalitetssystem kan man utgå från det.
Elsäkerhetsverket har bland annat gett ut "Handbok för elinstallationsföretag" som ett stöd till företagen i arbetet med egenkontrollprogrammet.
Handbok för elinstallationsföretag
Du kan läsa mer om att ta fram ett egenkontrollprogram.
Ta fram egenkontrollprogram