Frågor och svar

Det finns redan idag krav på att den som har ansvaret för anläggningen ska bedöma riskerna vid anläggningen och se till att varselmärkning finns när det behövs för att varna eller informera om risker som finns på grund av el vid anläggningen.

Föreskrifterna medför inte krav på att göra en särskild riskbedömning för befintliga anläggningar när föreskrifterna träder i kraft.

För att du ska kunna avgöra om din anläggning behöver förses med skyltning enligt ELSÄK-FS 2022:2 behöver du göra en riskbedömning. Skyltning ska enbart användas om en identifierad elektrisk fara inte kan undvikas eller begränsas genom andra åtgärder.
Det är alltid utifrån den specifika anläggningen som en riskbedömning ska genomföras. Till hjälp finns det allmänna rådet där det finns exempel på vad en riskbedömning bör omfatta, bland annat risk för beröring av spänningssatta anläggningsdelar och risk för uppkomst av ljusbågar.

Antalet skyltar och placeringen av dessa ska anpassas efter den bedömda risken på platsen.

Ja, även privatpersoner behöver kontrollera sina starkströmsanläggningar och elektriska utrustningar som ansluts till boendets elsystem. Att utföra en riskbedömning innebär oftast att man lär sig mer om den egna anläggningen och därmed kan utföra kontrollerna på ett bra sätt som i sin tur kan förhindra person- och sakskador.

Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån sin riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras med hänsyn till dess utförande, ålder, omgivande miljö och användning.

Syftet med att ha krav på rutiner är att anläggnings­innehavaren aktivt ska lära känna sin anläggning och bli medveten om de risker som finns. Utifrån de risker som innehavaren ser ska rutinerna för kontrollen sedan utformas. Detta sätt att reglera gör att den enskilda anläggningens risker blir avgörande för hur kontrollen utformas.

Elsäkerhetsverket vill med denna förändring lyfta den fortlöpande kontrollen och att innehavaren alltid är ansvarig för att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Med krav på rutiner som är anpassade utifrån den enskilda anläggningen är förhoppningen att fler kontroller genomförs och att den fortlöpande kontrollens roll som ett verktyg för innehavaren att ta sitt ansvar för en säker elanläggning stärks. Elsäkerhetsverkets bedömning är därför att förändringen inte innebär någon försämring av elsäkerheten, snarare tvärtom.

Vid framtagande av rutinerna för kontrollerna kanske ni kommer fram till att Elektriska nämndens (EN) besiktningar delvis omhändertar de risker som ni identifierat i er egen riskbedömning och därmed går att implementera i era rutiner. Sannolikt kommer ni även fram till att ni behöver ha ytterligare rutiner för kontroll av anläggningen för att hantera de risker som inte revisionsbesiktningen omfattar, förmodligen med kortare tidsintervall. Exempelvis kan ni behöva ha någon form av rutin för hur personer löpande kan rapportera när elektrisk utrustning som anslutits till anläggningen eller delar av starkströmsanläggningen gått sönder eller annars utgör en fara. Förmodligen finns även behov av att komplettera med ytterligare kontroller av anläggningen som beroende på komplexitet kan utföras av personer utan elteknisk kompetens men ändå bedöms vara lämpliga. Där elteknisk kompetens krävs ska självklart elinstallationsföretag anlitas.

Nej, det kan medföra risker vid användning av apparater som är anslutna till de ojordade vägguttagen.

En ojordad apparat som blir strömförande i en jordad miljö kan bli livsfarlig. Håller man i apparaten och samtidigt kommer i kontakt med något jordförbundet föremål, i det här fallet datorn, söker sig strömmen till jord via kroppen.

Om en apparat ska anslutas till ett jordat vägguttag måste alla vägguttag i det rum där apparaten finns vara jordade.

Ur elsäkerhetssynpunkt, alltså med hänsyn till risken för strömgenomgång eller ljusbåge så anses ett horisontellt avstånd av minst 5 meter mellan närmaste byggnadsdel och luftledningen vara tillräckligt för betryggande säkerhet.

Andra eventuella risker kan inte Elsäkerhetsverket uttala sig om. Vi ber att få hänvisa antingen till det nätbolag som är innehavare av luftledningen eller till Strålsäkerhetsmyndigheten alternativt Folkhälsomyndigheten när det handlar om elektromagnetisk strålning.

Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats

Folkhälsomyndighetens webbplats

Jordfelsbrytaren är ett bra komplement till de skydd som vi normalt har i en elinstallation. Den skyddar för fel som till exempel en trasig skarvsladd till utomhuspoolen, en miljö där man ofta går barfota. Detta gör inget annat skydd. En jordfelsbrytare bryter strömmen snabbt om till exempel en apparats hölje skulle bli spänningsförande och minskar därmed risken att du eller någon i din omgivning skadas av el.

Bottenkontakt (eller passdel/passkontakt PK) i en central är en viktig del i centralens funktion. Att underlåta att montera bottenkontakt innebär att man inte följt tillverkarens montageanvisningar vilket i sin tur är en brist i utförandet enligt 2 kapitlet 1 § ELSÄK-FS 2022:1.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Det finns dessutom risken att en alltför stor säkring används i förhållande till huvudledningen samt att det blir dålig kontakt med brandrisker som följd.