Varukorg
Första kolumnen visar namnet på trycksaken som lagts i varukorgen. Andra kolumnen ger möjlighet att ta bort trycksaken.
Tredje kolumnen visar antalet trycksaker av samma sort. I fjärde kolumnen uppdaterar du status om du har ändrat antalet trycksaker.
Femte kolumnen visar priset på trycksaken.
När det gäller elektriska produkter finns det ett omfattande regelverk som de som tillverkar eller säljer produkterna ska följa. Nedan följer de huvudsakliga regelverken som gäller produktens säkerhet samt konsumentskyddsbestämmelser.
Jag undrar om det är tillåtet att sälja lampor i Sverige som inte har anslutning till skyddsjord? Jag köpte ett par lampor i en känd möbelkedja och upptäckte när jag kom hem att de inte hade metallklämmor för jordanslutning på stickproppen.
En armatur utförs ofta i dubbelisolerat utförande, med en platt kontakt (EU-plugg). Den ska då vara märkt med en "dubbelkvadrat" för att visa att den är extra isolerad. Sådana lampor behöver alltså inte vara jordade. Lampor med en rund "gammaldags" ojordad stickpropp får inte säljas längre. De ska istället vara försedda med en DCL-kontakt.
Nej det får man inte. Det är förbjudet att sälja, tillhandahålla, hyra ut eller på annat sätt överlåta anslutningsdon utförda enligt provbestämmelserna i SEMKO 17-1952. Detta gäller även reservdelar till dessa anslutningsdon.
Donen såldes på den tiden som produkter skulle S-märkas och "godkännas" av Semko. Det som hände var att "godkännandet" drogs tillbaka på grund av ett antal dödsolyckor. Detta gjordes 1992 vilket innebar att produkten på så sätt blev "förbjuden" eftersom den inte var godkänd längre. Därför finns det inte någon juridisk text eller annat beslut om det. Eftersom den är så farlig kan man heller inte CE-märka produkten utifrån den nya metoden (nuvarande regelverk med CE-märkning) eftersom det kräver att produkter ska vara säkra.
Om du besöker loppmarknader eller second hand-butiker kan du stöta på elprodukter som säljs "i befintligt skick", där sladdar, stickproppar och andra delar kanske är trasiga. Vad som är säljarens respektive konsumentens ansvar för en sådan elprodukt kan vara lite svårt att förstå. I 3 § produktsäkerhetslagen (2004:451) står det:
"Lagen tillämpas inte i fråga om:
begagnade varor som tillhandahålls som antikviteter, och
varor som skall repareras eller renoveras innan de kan tas i bruk, om näringsidkaren tydligt informerar konsumenten om att det är fråga om en sådan vara."
Andra punkten är intressant. Den betyder att om sladden är så trasig att produkten uppenbart måste repareras innan den används är det okej att sälja den. Exempelvis om stickproppen är avklippt. Om det däremot inte är tydligt att det är fel på produkten och näringsidkaren inte informerar om att den ska repareras innan den används, så är näringsidkaren ansvarig för produkten.
Tänk på det här när du köper begagnade elprodukter:
Kontrollera att produkten är hel, även sladd och stickpropp.
Alla produkter har en livslängd - tänk på ålder och slitage.
Fråga säljaren om antalet ägare och om den fungerar som den ska.
Vilka märkningar har produkten och finns det en bruksanvisning?
Är det en elprodukt som är köpt utomlands och är den i så fall anpassad för svenska uttag och spänning?
Är produkten ojordad ska du inte modifiera den så att den går att använda i jordad miljö. Passar inte stickproppen får du inte byta den.
Är stickproppen bortklippt är det en indikation på att produkten förmodligen inte uppfyller säkerhetskraven - överväg om du verkligen vill ha den.
Om en produkt är ombyggd eller modifierad på något vis har tillverkaren inte längre ansvar för det utan den som gjort modifieringen. Vet de om det och har de tagit sitt ansvar?
Är du det minsta osäker på elprylens säkerhet – köp den inte.
Nej. Produkter som ska säljas i Sverige måste vara anpassade för en starkströmsanläggning med nominell spänning mellan fasledare och neutralledare på 230 volt. Detta gäller även om produkten i övrigt är CE-märkt, har EU-försäkran och uppfyller alla andra krav.
Om du har frågor om standard gällande nominell spänning hänvisar vi till SEK Svensk elstandard.
Ja. En taklampa får säljas utan stickpropp i Sverige. Tillverkaren måste dock tillhandahålla tydliga instruktioner för hur produkten ska installeras och användas.
Säljs den med stickpropp ska stickproppen vara av typen DCL.
Nej, det är inte lagligt att sälja produkter med utländska stickproppar i Sverige. Produkter som säljs i Sverige ska vara säkra och CE-märkta, samt ha en svensk stickpropp. Det är heller inte okej att sälja en produkt i Sverige som kräver en reseadapter för att man ska kunna använda produkten här.
Om du ser produkter som säljs i svenska butiker eller svensk e-handel med felaktiga stickproppar (eller andra brister) kan du anmäla det till oss på Elsäkerhetsverket. Anmäl en elprodukt
Om du byter stickkontakt på en armatur så räknas det som reparation om du inte byter skyddsklass. Om du byter skyddsklass skapar du en ny produkt. Skyddsklass är ojordad, dubbelisolerad, jordad med mera. Stickkontakten avgör vilken skyddsklass en produkt har men stickkontakten måste matcha hur produkten är konstruerad. Många äldre lampor är ojordade. Nuförtiden är det vanligast med dubbelisolerade lampor. Om du gör om en lampa från ojordad till dubbelisolerad har du bytt skyddsklass på lampan. Då har du tillverkat en ny produkt. Du ska veta vilka säkerhetskrav som ställs på produkten, kontrollera att den uppfyller kraven och intyga att den är säker genom att CE-märka den.
Det är mycket olämpligt att sätta en jordad stickkontakt på en sladd till en armatur om det bara finns två ledare i sladden. En jordad stickpropp på en icke-jordad armatur ger användaren av armaturen information om att produkten är säkrare än den är.
Ja. Det finns fortfarande ganska många anläggningar som har ojordade uttag och det är tillåtet att använda ojordade grenuttag i sådana anläggningar. Grenuttag måste dock ha samma sorts stickpropp som de har uttag så att det inte går att koppla in ojordade produkter i en anläggning som är jordad.
Denna regel innebär att det är förbjudet att sälja produkter under eget varumärke utan att ta tillverkaransvaret för produkterna. Ett varumärke får alltså bara finnas på produkten om man är tillverkare.
Att vara tillverkare
Om man vill sälja en produkt under eget varumärke ska man alltså ta reda på om det finns förutsättningar att bli tillverkare av produkten. Man behöver både ha resurser till det tillkommande arbetet, samt se över om de avtal man har med underleverantörer med mera säkerställer att man får den kontroll, dokumentation och information som behövs för att kunna fullgöra sitt ansvar som tillverkare, se avsnitt 3.1 i EU-kommissionens meddelande om genomförandet av EU:s produktbestämmelser samt Elsäkerhetsverkets webbsida "Tillverkare".
Regeln om att man blir tillverkare om man säljer produkter under sitt eget varumärke utesluter inte att en tillverkare tar fram produkter för en särskild distributör och synliggör detta, till exempel med information på produkten, men detta är då tilläggsinformation som inte får ges på bekostnad av att tillverkarens varumärke döljs eller förminskas i avgörande grad.
Tillverkare enligt den formella märkningen (till exempel på märkskylt eller motsvarande och enligt EU-försäkran om överensstämmelse) måste alltid överensstämma med produkten och förpackningen i övrigt. Eftersom produkter kan utformas på olika sätt gäller att man måste titta på den aktuella produkten i dess helhet - sammantaget måste det vara helt klart vilket varumärke den säljs under. Den som har detta varumärke är då tillverkare.