Varukorg
Första kolumnen visar namnet på trycksaken som lagts i varukorgen. Andra kolumnen ger möjlighet att ta bort trycksaken.
Tredje kolumnen visar antalet trycksaker av samma sort. I fjärde kolumnen uppdaterar du status om du har ändrat antalet trycksaker.
Femte kolumnen visar priset på trycksaken.
Sådant elektriskt arbete som utförs på fartyg, luftfartyg, fordon för elektrisk järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane-, och trådbussdrift och övriga fordon omfattas inte av elsäkerhetslagen (2016:732).
Det har dock inte uttryckligt undantagits från lagen eftersom det inte har ansetts nödvändigt, se proposition 2015/16:163, sidan 20 ff.
Oavsett detta ska installationen vara säker och det förutsätter att det dels utförs och kontrolleras av personer med rätt kunskaper, dels genom att elmaterielet installeras enligt tillverkarens anvisningar och enligt de regelverk som finns för el i fordon.
Transportstyrelsen är den myndighet som ansvarar för elinstallationer i fordon i Sverige.
Du ska alltid ha respekt för elektriska produkter. El är farligt. En del produkter som finns uppfyller inte de krav som gäller. Produkter kan också få fel under användningen och man ska vara uppmärksam om en produkt skadas eller beter sig annorlunda efter en tids användning.
Följ Elsäkerhetsverkets råd när du köper och använder USB-laddare.
Du kan även läsa mer om elsäkerhet och produkter på andra webbplatser:
Det bör framgå av bostadsrättsföreningens stadgar vem som ansvarar för respektive del av elanläggningen. Den som räknas som innehavare av en elanläggning ansvarar också för kontroll, underhåll och reparation av anläggningen.
Jag arbetar som konstruktör. Kan jag uppfylla kravet för praktisk erfarenhet vid en ansökan om auktorisation eller måste jag ha arbetat praktiskt med elinstallationsarbete?
Det är inte bara elinstallationsarbete som kan tillgodoräknas som praktisk erfarenhet när man ansöker om auktorisation som elinstallatör. Man får också delvis (upp till halva tiden) tillgodoräkna sig annat arbete med el.
Observera att annat arbete med el måste omfattas av något av de kunskapsområden som framgår i bilaga 1 eller 2 i föreskrifterna ELSÄK-FS 2017:4. Konstruktion är ett exempel på ett annat arbete med el som kan utgöra en del av den praktiska erfarenheten.
Enligt ELSÄK-FS 2022:1 3 kapitlet 6§ ska en starkströmsanläggning vara försedd med den märkning och dokumentation som behövs för att anläggningens olika delar entydigt ska kunna identifieras för drift och underhåll. Dokumentationen ska finnas på svenska och det språk som är lämpligt för de personer som ska ta del av dokumentationen.
Vi hyr en avskild del i ett parkeringsgarage och brukar denna som hobbygarage. När vi flyttade in fanns det el som troligtvis inte var installerad av fackman. Fastigheten har bytt ägare och den nya ägaren vill utföra besiktning av elen i lokalen.
Vem är ansvarig för elen i lokalen - hyresgästen eller fastighetsägaren?
Vem skall betala för besiktningen?
Vem kontaktar man för att få en besiktning utförd?
Om man hyr en lägenhet eller en lokal är det i de flesta fall hyresvärden/ägaren av fastigheten som är fortsatt innehavare av elanläggningen. Om hyresgästen ska ges detta ansvar bör detta överenskommas tydligt genom exempelvis hyresavtalet. Det är alltid anläggningsinnehavaren som är ansvarig för att elanläggningen ger betryggande säkerhet mot person- och egendomsskada och även att den fortlöpande kontrolleras så att detta upprätthålls. Besiktning av elanläggning som nämndes i frågan är alltså primärt något innehavaren ska ansvara för.
Besiktningar utföres med fördel av registrerade elinstallationsföretag alternativt av elkonsultföretag.
Alla elektriska produkter ska ha ett skydd för att man inte ska komma åt delar som är spänningssatta med farlig spänning. Detta skydd kan utformas på olika sätt och delas upp i olika klasser. Märkningen dubbelkvadrat innebär att den elektriska produkten är märkt enligt klass II (se förklaring nedan). Den ska inte skyddsjordas.
Symbol - dubbelkvadrat
Klass I
Elektrisk materiel av klass I innebär att skyddet mot elchock inte är baserat enbart på den grundläggande isoleringen, utan i vilken ytterligare en säkerhetsåtgärd vidtagits genom att ansluta utsatta berörbara ledande delar till jord.
Klass II
Elektrisk materiel av klass II innebär att skyddet mot elchock är baserat på dels den grundläggande isoleringen men också en ytterligare säkerhetsåtgärd, såsom dubbel isolering eller förstärkt isolering.
Klass III
Elektrisk materiel av klass III innebär att skyddet mot elchock är baserat på att matning med klenspänning från en spänning av högst 50 volt växelström eller 120 volt likström från en skyddstransformator och att bruksföremålet inte heller alstrar högre spänning.
Elinstallatören eller elyrkespersonen som utför ett elinstallationsarbete skall kontrollera sitt arbete på ett betryggande sätt enligt företagets upprättade egenkontrollprogram innan anläggningen tas i bruk. Detta regleras övergripande i ELSÄK-FS 2017:3. Tillvägagångssättet hur detta ska göras specificeras inte i Elsäkerhetsverkets föreskrifter.
Del 6 i SS 436 40 00 utgåva 4 innehåller exempel på vanligt förekommande metoder för kontroller. Elinstallatören eller elyrkespersonen bedömer utifrån det aktuella arbetet vilka kontroller som erfordras.
Jag jobbar som lärare på en elutbildning och ska i undervisningen berätta om auktorisation som elinstallatör och hur man ansöker om det. Har ni någon information jag kan ta del av?
På Elsäkerhetsverket webbplats finns ett utbildningsmaterial att ladda hem kostnadsfritt för er som utbildar inom elområdet. Utbildningsmaterialet beskriver vad auktorisation är, vilka krav som ställs för att bli elinstallatör och hur man ansöker om att få tillträde till yrket. Tanken är att materialet ska ge blivande elinstallatörer den kunskap de behöver för att kunna ta steget vidare in i arbetslivet.
Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån sin riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras med hänsyn till dess utförande, ålder, omgivande miljö och användning.
Syftet med att ha krav på rutiner är att anläggningsinnehavaren aktivt ska lära känna sin anläggning och bli medveten om de risker som finns. Utifrån de risker som innehavaren ser ska rutinerna för kontrollen sedan utformas. Detta sätt att reglera gör att den enskilda anläggningens risker blir avgörande för hur kontrollen utformas.
Elsäkerhetsverket vill med denna förändring lyfta den fortlöpande kontrollen och att innehavaren alltid är ansvarig för att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Med krav på rutiner som är anpassade utifrån den enskilda anläggningen är förhoppningen att fler kontroller genomförs och att den fortlöpande kontrollens roll som ett verktyg för innehavaren att ta sitt ansvar för en säker elanläggning stärks. Elsäkerhetsverkets bedömning är därför att förändringen inte innebär någon försämring av elsäkerheten, snarare tvärtom.