Du är här:

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.

Din sökning på "huvuds" gav 11 träffar
Andra sökte på: batterier, ss.en, kablar

Det finns inga formella förbud mot detta förläggningssätt. Om det är elnätsföretaget som äger servisledningen ska deras anvisningar följas, de ska ges möjligheten att yttra sig om förläggningen inte följer dessa anvisningar. 

Det är den huvudsakliga användningen av starkströmsanläggningen som är avgörande för kravet på dokumenterade rutiner. Är den huvudsakliga användningen av anläggningen enskilt ändamål så krävs inga dokumenterade rutiner. Är den huvudsakliga användningen istället affärsrörelsen så omfattas din anläggning av kravet på att ha dokumenterade rutiner.

Kravet på kontroll och att ha rutiner för denna gäller dock för alla anläggningar oavsett vad de används till, det är bara kravet på dokumentation av rutinerna som undantas om anläggningen används för enskilt ändamål.

Vägledning för fortlöpande kontroll

När det gäller elektriska produkter finns det ett omfattande regelverk som de som tillverkar eller säljer produkterna ska följa. Nedan följer de huvudsakliga regelverken som gäller produktens säkerhet samt konsumentskyddsbestämmelser.

Det finns även andra produktkrav som kan vara relevanta.
Information om produktlagstiftning på Marknadskontrollrådets webbplats

Om Elsäkerhetsverket fattar beslut om försäljningsförbud publiceras detta på vår webbplats.
Elsäkerhetsverkets försäljningsförbud

Jag var på en besiktning av ett bostadshus där bottenkontakter saknades i fördelningscentralen för huvudledningarna till respektive lägenhet. Måste bottenkontakter monteras och vilken föreskrift kan man åberopa?

Bottenkontakt (eller passdel/passkontakt PK) i en central är en viktig del i centralens funktion. Att underlåta att montera bottenkontakt innebär att man inte följt tillverkarens montageanvisningar vilket i sin tur är en brist i utförandet enligt 2 kapitlet 1 § ELSÄK-FS 2022:1.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Det finns dessutom risken att en alltför stor säkring används i förhållande till huvudledningen samt att det blir dålig kontakt med brandrisker som följd.

Vad gäller för underentreprenörer? Ska de ha ett eget egenkontrollprogram eller ska de följa huvudentreprenörens program. Måste de ha en elinstallatör för regelefterlevnad?

Om elinstallationsarbetet utförs av ett företag som är underleverantör till ett annat företag ska underleverantören ha ett eget egenkontrollprogram och ha minst en elinstallatör för regelefterlevnad.

En huvudentreprenör som inte utför elinstallationsarbete behöver inte ha ett egenkontrollprogram.

När det gäller ansvar så omfattas underentreprenören av det särskilda ansvar som gäller för elinstallationsföretag, men de allmänna regler som gäller till följd av avtal, brottsbalken, skadeståndsregler med mera gäller båda aktörerna.

I 6 § ELSÄK-FS 2022:3 anges "Kravet på dokumenterade rutiner gäller inte för anläggningar som till sin typ vanligen är avsedda för enskilt ändamål. Om anläggningen används även i näringsverksamhet är den huvudsakliga användningen avgörande för om rutinerna ska dokumenteras." När övergår en privatbostad i en näringsverksamhet och därmed räknas in under kravet på att ha dokumenterade rutin för kontrollen? Ta till exempel ett fritidshus som används som AirBnb eller en fastighetsägare som hyr ut en lägenhet till ett företag för att använda som tjänstebostad.

Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.

Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.

Jag har ett hus från 1962 som totalförstördes vid en brand. Källaren klarade sig och där sitter elmätaren och det gamla proppskåpet. Vid rivningen av huset klipptes all el av vid centralen förutom matning till värmepumpen som står i källaren.

Nu byggs ett nytt hus ovanpå den gamla källaren. Det nya huset får ny elcentral i våningsplanet. Inkommande huvudsäkring sitter i källaren.

Min fråga gäller återställande av elen i källaren. I källaren finns gillestuga, tvättstuga, hobbyrum och pannrum.

Kan den gamla installationen, till exempel proppskåp, ledningar och uttag i källaren återanvändas  trots att den samverkar med den nya installationen i huset ovanför? Eller bör även källaren få ny central och ledningar?

Är din gamla elanläggning i källaren i fullgott skick i meningen att den fortfarande uppfyller de föreskrifter som gällde då den installerades så finns det inget hinder att använda den tillsammans med den nya elanläggningen. Utförandeföreskrifterna är inte retroaktiva. Den nya elanläggningen ska utföras enligt de föreskrifter som gäller idag.

Det är anläggningsinnehavaren som är ansvarig för att elanläggningen är i fullgott skick.

Vad gäller för jordade (skyddsjordade) och ojordade (icke skyddsjordade) uttag i bostäder.

I hus byggda 1994 eller senare ska som huvudregel alla vägguttag vara jordade. Före 1994 fanns undantag från kravet om jordning i bland annat bostadsrum och därmed jämförliga torra rum med isolerande golv.

Det är normalt inte tillåtet att blanda jordade och ojordade uttag i rum.

För kök installerade före 1994 saknas dock ibland jordade uttag vid matplatsdelen, medan köksdelen är jordad. Detta förutsätter att risken för samtidig beröring av utsatt del och jordat föremål är obetydlig genom utrymmets och elinstallationens utformning.

Om det i ett sådant kök skett förändringar i utformning sedan elinstallationen utfördes, eller om det förekommer både jordade och ojordade uttag i ett bostadsrum, bör du omgående ta kontakt med ett registrerat elinstallationsföretag för åtgärd. 

Installation av vägguttag är ett elinstallationsarbete som endast får utföras av ett registrerat elinstallationsföretag.

På din elräkning finns tre avgifter: elsäkerhetsavgift, elberedskapsavgift och nätövervakningsavgift. De här tre avgifterna finansierar olika delar av statens verksamhet inom elområdet. Avgifterna är beslutade av riksdag och regering.

Elsäkerhetsavgift

Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras i huvudsak med en elsäkerhetsavgift, vilket är reglerat i elsäkerhetslagen (2016:732). Även verksamhet inom området elektromagnetisk kompatibilitet finansieras med denna avgift trots att den verksamheten regleras i annan lagstiftning. Elsäkerhetsavgiftens storlek är reglerad i förordning (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift.

Elberedskapsavgift

Elberedskapsavgiften tas ut med stöd av elberedskapslagen (1997:288). Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamhet hos elberedskapsmyndigheten. Affärsverket svenska kraftnät (SvK) är utsedd till elberedskapsmyndighet.

För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.

Nätövervakningsavgift

Nätövervakningsavgiften tas ut med stöd av 5 kap. ellagen (1997:857) och tillsyn enligt 12 kap. 1 § samma lag. Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamheten vid nätmyndigheten. Energimarknadsinspektionen (EI) är utsedd till nätmyndighet. För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.

Mer information om de olika avgifterna

Det krävs inte auktorisation som elinstallatör för att göra reparationer på elektriska produkter, men man måste ha tillräcklig kunskap. Tillverkarens anvisningar ska följas vid reparation och då kan man göra reparationer som till exempel att byta ut sladdar, stickpropp, lamphållare och stickproppar men med samma slags materiel som tidigare.

När sedan denna produkt tillhandahålls på marknaden är huvudregeln att den ekonomiska aktör som säljer har ansvar att se till att den är säker att använda. Säkerhetskraven ska uppfyllas oavsett om produkten är ny eller begagnad. I huvudsak kan man tänka sig två olika situationer för återanvändning av elektriska produkter som faller in under Elsäkerhetsverkets regler.

En aktör tillhandahåller en helt orörd elektrisk produkt eller reparerad i enlighet med tillverkarens anvisningar.

Den som tillhandahåller produkten har alltid ansvar för att produkten ska vara säker och uppfylla kraven på elsäkerhet och även ha skriftliga säkerhetsanvisningar på svenska. Motsvarande gäller även att skyddskraven beträffande direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) ska vara uppfyllda.

Om det gäller antikviteter eller om köparen väljer att tydligt informera om att produkten behöver repareras före användning kan vissa krav i Produktsäkerhetslagen (2004:451) falla bort annars gäller även den om produkten är avsedd eller kan komma att användas av konsumenter.

Om en ekonomisk aktör tillhandahåller en elektrisk produkt som först byggs om eller ändras på ett sätt som påverkar elsäkerhet, LVD eller EMC eller om aktören inte följer tillverkarens anvisningar vid reparation, så blir den som tillhandahåller den elektriska produkten ansvarig som tillverkare. Detta innebär att olika krav ska uppfyllas, till exempel CE-märkning inom spänningsgränserna för LVD eller EMC och att kunna visa att produkten uppfyller de väsentliga kraven i alla tillämpliga direktiv införlivade i svensk lagstiftning.

Skyldigheter i fråga om elektrisk utrustning finns i 16-19§§ elsäkerhetslagen (2016:732) och säkerhetskrav i fråga om elektrisk utrustning finns i 13-22§§ elsäkerhetsförordningen (2017:218).

Regler om elektriska produkter