Frågor och svar

Det är anläggningsinnehavaren som är ansvarig för elsäkerheten, det vill säga den som praktiskt tar hand om och har möjlighet att påverka elanläggningen, som ansvarar för elsäkerheten.

Ofta brukar bostadsrättsföreningar och andra innehavare av större elanläggningar skriva in i sina stadgar eller instruktioner om vad som gäller för motorvärmarsladdar. Då är det sedan upp till brukaren att rätta sig efter det.

Om ni upptäcker en uppenbart farlig elinstallation så ska anläggningens innehavare uppmärksammas på att elanläggningen har brister som behöver åtgärdas. Anläggningsinnehavaren har en skyldighet enligt elsäkerhetslagen (2016:732) att åtgärda brister. Ditt elinstallationsföretag har ingen skyldighet att åtgärda några brister om det inte sker på innehavarens anmodan.

Om anläggningsinnehavaren inte inser allvaret eller förstår sina skyldigheter så kan du anmäla denne till oss på Elsäkerhetsverket.
Anmäl brister i en elanläggning

Om man hyr en lägenhet eller en lokal är det i de flesta fall hyresvärden/ägaren av fastigheten som är fortsatt innehavare av elanläggningen. Om hyresgästen ska ges detta ansvar bör detta överenskommas tydligt genom exempelvis hyresavtalet. Det är alltid anläggningsinnehavaren som är ansvarig för att elanläggningen ger betryggande säkerhet mot person- och egendomsskada och även att den fortlöpande kontrolleras så att detta upprätthålls. Besiktning av elanläggning som nämndes i frågan är alltså primärt något innehavaren ska ansvara för.

Besiktningar utföres med fördel av registrerade elinstallationsföretag alternativt av elkonsultföretag.

Publikation

Här kan du läsa om vem som är ansvarig för elen på vår webbplats

När du sålt lägenheten är du inte längre innehavare av elanläggningen och har därför inte längre ansvaret som innehavare för de installationer som gjorts. Köparen blir ny innehavare och därmed ansvarig för att upptäcka och åtgärda brister.
Du kan läsa mer om innehavarens ansvar på vår webbsida - Du är ansvarig för elen

Vem som ska betala åtgärdandet av brister är en civilrättslig fråga, som inte behandlas i regelverket för elsäkerhet.

Vad gäller vid dolda elfel vid husförsäljning?
ELANLÄGGNINGAR

När det gäller dolda fel i ett hus elanläggning gäller inte samma regler som enligt jordabalken gäller för vissa andra arbeten. Den här typen av frågor omfattas därför inte av Elsäkerhetsverkets regelverk.

En tumregel är dock att det alltid är du som innehavare av elanläggningen som är ansvarig för att upptäcka och åtgärda brister i din anläggning. När du köper en bostad blir du innehavare av bostadens elanläggning, och det är därför du som är ansvarig. Att innan husköp utföra en besiktning av elanläggningen kan vara ett effektivt sätt att undvika framtida, kostsamma bekymmer. 

Du kan läsa mer om innehavarens ansvar i vår Handbok för innehavare av elanläggningar

Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån sin riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras med hänsyn till dess utförande, ålder, omgivande miljö och användning.

Syftet med att ha krav på rutiner är att anläggnings­innehavaren aktivt ska lära känna sin anläggning och bli medveten om de risker som finns. Utifrån de risker som innehavaren ser ska rutinerna för kontrollen sedan utformas. Detta sätt att reglera gör att den enskilda anläggningens risker blir avgörande för hur kontrollen utformas.

Elsäkerhetsverket vill med denna förändring lyfta den fortlöpande kontrollen och att innehavaren alltid är ansvarig för att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Med krav på rutiner som är anpassade utifrån den enskilda anläggningen är förhoppningen att fler kontroller genomförs och att den fortlöpande kontrollens roll som ett verktyg för innehavaren att ta sitt ansvar för en säker elanläggning stärks. Elsäkerhetsverkets bedömning är därför att förändringen inte innebär någon försämring av elsäkerheten, snarare tvärtom.

Här måste man utgå från vem som är innehavare av starkströmsanläggningen. Till att börja med så får man titta på hur bostadsrättsföreningens stadgar reglerar ansvaret för starkströmsanläggningarna i fastigheten. I de flesta fall överlåter en bostadsrättsförening innehavaransvaret av lägenheternas starkströmsanläggningar till bostadsrättsinnehavarna och i ett sådant fall behöver inte rutinerna dokumenteras. Men om en bostadsrättsförening själv tar innehavaransvaret även för lägenheterna eller för en enskild lägenhet då ska rutinerna för kontrollen dokumenteras.

Det kan även finnas delar av en starkströmsanläggning där innehavaransvaret och kravet på dokumenterade rutiner bör ligga på bostadsrättsföreningen, och då dokumenterade rutiner krävs, exempelvis av anläggningar i gemensamma utrymmen, motorvärmarstolpar och laddboxar som bostadsrättsföreningen ansvarar för.

Oavsett om det ska finnas dokumenterade rutiner eller inte så omfattas anläggningen i bostadsrätten av kravet på fortlöpande kontroll.

Förläggning av golvvärmekabel för 230 volt är ett elinstallationsarbete som endast får utföras av ett registrerat elinstallationsföretag eller av en auktoriserad elinstallatör med lägst AL auktorisation. Du bör vara mycket tydlig mot konsumenten och påtala att installationsarbetet som utförts är olagligt enligt 27 § elsäkerhetslagen (2016:732). Det kan också bli problem att åberopa eventuella garantier och försäkringar vid fel i anläggningen.

Ditt elinstallationsföretag ska kontrollera det arbete ni utför i betryggande omfattning innan golvvärmen tas i bruk. Kontrollen ska alltså även omfatta den redan förlagda värmekabeln. Om du anser att kontrollen inte kan göras i betryggande omfattning ska du inte koppla in den.

Du kan också förklara för konsumenten om de risker som kan finnas med att ta i bruk en installation som inte går att kontrollera i tillräcklig omfattning. Förklara också att konsumenten själv har ett innehavaransvar vilket innebär att installationen inte får vara farlig!

Elsäkerhetslag (2016:732)

Så tar du ditt ansvar för elen