- Startsida
- /
- Frågor och svar
Frågor och svar
Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.
Finns det tecken på att min USB-laddare kan bli farlig?
Saknar laddaren CE-märkning eller information om tillverkaren bör den kasseras. Följande punkter kan vara indikation på att laddaren har en dålig konstruktion eller att den har skadats på något vis.
- Är det svårt att få in laddaren i vägguttaget? Det kan tyda på brister i dimensioneringen av stickproppsdelen. Byt ut laddaren!
- Finns det sprickor, glipor eller skramlar det när man skakar på laddaren? Byt ut den!
- Finns det sprickor eller skador på laddkabeln? Byt ut kabeln omedelbart!
- Tar det ovanligt lång tid att ladda den anslutna produkten? Då kan det vara laddaren som har svårt att leverera den ström som produkten kräver. Notera att en mobilladdare inte ska användas till att ladda en surfplatta. Byt ut laddaren om den inte verkar räcka till.
- Laddare blir ofta varma vid laddning, Ett tips är att när mobilen eller surfplattan är helt urladdad, sätt den på laddning och vänta cirka 10-15 minuter. Känn sedan efter om laddaren är så het att den är obehagligt att ta i, eller om det luktar bränd plast. Byt ut laddaren i så fall!
- Hörs ett kraftigt surr eller brum från laddaren? Byt ut den!
- Slutar radion funka eller går WIFI:t ner när du laddar. Laddaren kan ge sådana störningar på andra produkter när den börjar gå sönder. Byt ut laddaren!
Varför börjar laddare att brinna?
Brand kan uppstå i den produkt man anslutit till laddaren, i kabeln man anslutit med eller i själva laddaren. Det kan räcka med slitage från vardaglig användning, men det kan också krävas en större påverkan som till exempel ett åsknedslag i elnätet.
Brand i laddaren kan uppstå om komponenterna i laddaren inte har rätt klassificering och klarar de temperaturer och spänningar som de utsätts för. En vanlig brist är att tillverkare använder en billig enkel kondensator på laddarens nätingång. Vid kraftiga temperaturvariationer eller större spänningsspikar, vilket kan inträffa vid vardaglig användning, kan denna komponent kortslutas och orsaka brand.
Laddarens hölje ska vara beständigt mot eld för att förhindra brandspridning. Saknas denna egenskap blir höljet snarare bränsle åt elden och brandspridningen förstärks.
En skadad sladd kan orsaka brand om laddaren inte känner av skadan. De flesta laddare kan ge tillräckligt med ström för att hetta upp en skadad sladd till farligt höga temperaturer.
En mobiltelefon kan börja brinna om den utsätts för nätspänning istället för den låga laddspänning som laddaren ska ge. En vanlig brist är att tillverkare använder en dåligt konstruerad transformator med dålig isolation. Laddaren kan orsaka brand om den fått överslag från primärsidan (230 volt) till sekundärsidan (USB-utgången). Risken är då att den höga spänningen orsakar överslag och kortslutningar i den produkt som är ansluten till laddaren. Är produkten utrustad med ett litium-jonbatteri, vilket dagens mobiltelefoner, surfplattor och powerbanks är, så är risken stor att batteriet exploderar.
Varför är ”tabell 1” borttagen i de nya föreskrifterna? (2022:1)
I gamla kapitel 5 ELSÄK-FS 2008:1 fanns ”tabell 1” som vi tyckte var bra. Den finns inte kvar i nya ELSÄK-FS 2022:1. Varför är den borttagen?
Värden för tillåten beröringsspänning i tabell 1 i ELSÄK-FS 2008:1 överensstämmer inte med de värden för tillåten beröringsspänning som framgår av SS-EN50522-1 beträffande utsatta delar i driftrum och där människor ofta vistas. Därför uttrycks krav på sådana anläggningar nu istället i föreskriftstext medan övriga värden för tillåten beröringsspänning framgår av svensk standard genom kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis i 2 kap. 1 §.
Detsamma gäller även för frånkopplingstider för högspänning som tidigare har funnits i olika regler i femte kapitlet. Dessa bestämmelser har nu koncentrerats till en paragraf för bättre läsbarhet och överblick över vilka regler som gäller för frånkopplingstider för alla typer av högspänningsanläggningar.
Behöver en elapparat märkt med dubbelkvadrat skyddsjordas?
Alla elektriska produkter ska ha ett skydd för att man inte ska komma åt delar som är spänningssatta med farlig spänning. Detta skydd kan utformas på olika sätt och delas upp i olika klasser. Märkningen dubbelkvadrat innebär att den elektriska produkten är märkt enligt klass II (se förklaring nedan). Den ska inte skyddsjordas.
Symbol - dubbelkvadrat
Klass I
Elektrisk materiel av klass I innebär att skyddet mot elchock inte är baserat enbart på den grundläggande isoleringen, utan i vilken ytterligare en säkerhetsåtgärd vidtagits genom att ansluta utsatta berörbara ledande delar till jord.
Klass II
Elektrisk materiel av klass II innebär att skyddet mot elchock är baserat på dels den grundläggande isoleringen men också en ytterligare säkerhetsåtgärd, såsom dubbel isolering eller förstärkt isolering.
Klass III
Elektrisk materiel av klass III innebär att skyddet mot elchock är baserat på att matning med klenspänning från en spänning av högst 50 volt växelström eller 120 volt likström från en skyddstransformator och att bruksföremålet inte heller alstrar högre spänning.
Får produkter märkta med 220 volt säljas i Sverige?
Nej. Produkter som ska säljas i Sverige måste vara anpassade för en starkströmsanläggning med nominell spänning mellan fasledare och neutralledare på 230 volt. Detta gäller även om produkten i övrigt är CE-märkt, har EU-försäkran och uppfyller alla andra krav.
Om du har frågor om standard gällande nominell spänning hänvisar vi till SEK Svensk elstandard.
Får jag som elev göra elinstallationer i skolan i utbildningen?
Skolelever får i utbildningssyfte utföra elinstallationsarbete i enlighet med Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elinstallationsarbete (3 kap 2 § ELSÄK-FS 2017:2).
Det innebär att elinstallationsarbete som genomförs i utbildningssyfte inom ramen för utbildning eller praktik får genomföras. Detta under förutsättning att den del av starkströmsanläggningen som arbetet avser inte är till för att användas annat än tillfälligt i utbildningssyfte.
Elinstallationsarbete som utförs av elever i utbildningsbås anses som arbeten som får utföras utan krav på auktorisation (3 kap 1 § ELSÄK-FS 2017:2).
Under din utbildning kommer du eventuellt genomföra praktik. Sådan praktik kan inte tillgodoräknas vid en ansökan om auktorisation som elinstallatör.
Komplettering med jordfelsbrytare
Vi har i vår bostadsrättsförening diskuterat om installation av jordfelsbrytare före gruppcentral i äldre elanläggning med ojordade uttag förutom i köksdelen. Det gäller både allmänna utrymmen och bostäder. Är det skillnad på kraven för allmänna utrymmen och bostäder? Är det lämpligt, eller tillåtet, att installera jordfelsbrytare utan att dra fram extra jordledare till samtliga uttag och byta dessa?
Befintliga elinstallationer ska uppfylla kraven som gällde då installationen utfördes. Vid nyutförande av elinstallationer så är det skillnad mellan bostäder och allmänna utrymmen.
Det finns sedan 1 december 2022 inga detaljregler kring jordfelsbrytare i Elsäkerhetsverkets utförandeföreskrifter. Kravet återfinns istället i svensk standard.
Det är alltid tillåtet och rekommenderas av Elsäkerhetsverket att komplettera med jordfelsbrytare även när det gäller ojordade uttag.
Vad gäller för svagströmsinstallationer?
Gäller Elsäkerhetsverkets föreskrifter för installation av brandlarm, inbrottslarm, datanät och liknande?
De anläggningstyper du anger kan omfatta både svagströms- och starkströmsanläggningar. Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1 omfattar endast starkströmsanläggningar.
Starkströmsanläggning = "Anläggning för sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för personer eller egendom."
Detta innebär inte att regler saknas för svagströmsanläggningar, SEK Svensk elstandard ger exempelvis i SS 437 01 02 "Elinstallationer för lågspänning - Vägledning för anslutning, mätning, placering och montage av el- och teleinstallationer" anvisningar om hur centralutrustningar, don och uttag för diverse svagströmsinstallationer ska vara utförda eller placerade.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda
Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).
Vad är skillnaden mellan allmänna och särskilda bestämmelser? (2022:2)
De allmänna bestämmelserna i 3-11 §§ gäller för alla starkströmsanläggningar där det finns behov av skyltning. Sedan finns det särskilda bestämmelser i 12-25 §§ som gäller för vissa typer av starkströmsanläggningar. I de särskilda bestämmelserna har myndigheten redan tagit ställning till att det krävs skyltning och i vissa falla också var dessa ska placeras. Även om din anläggning omfattas av de särskilda reglerna så gäller de allmänna bestämmelserna för din anläggning. Detta innebär att du kan behöva upprätta en riskbedömning för att omhänderta det kvarvarande skyltningsbehovet för andra delar av anläggningen, än de som täcks av de särskilda bestämmelserna. De allmänna bestämmelserna utgör således alltid grundkraven, oavsett typ av starkströmsanläggning.
Får man sälja Semko-17-don på loppmarknad?
Nej det får man inte. Det är förbjudet att sälja, tillhandahålla, hyra ut eller på annat sätt överlåta anslutningsdon utförda enligt provbestämmelserna i SEMKO 17-1952. Detta gäller även reservdelar till dessa anslutningsdon.
Donen såldes på den tiden som produkter skulle S-märkas och "godkännas" av Semko. Det som hände var att "godkännandet" drogs tillbaka på grund av ett antal dödsolyckor. Detta gjordes 1992 vilket innebar att produkten på så sätt blev "förbjuden" eftersom den inte var godkänd längre. Därför finns det inte någon juridisk text eller annat beslut om det.
Eftersom den är så farlig kan man heller inte CE-märka produkten utifrån den nya metoden (nuvarande regelverk med CE-märkning) eftersom det kräver att produkter ska vara säkra.