Varukorg
Första kolumnen visar namnet på trycksaken som lagts i varukorgen. Andra kolumnen ger möjlighet att ta bort trycksaken.
Tredje kolumnen visar antalet trycksaker av samma sort. I fjärde kolumnen uppdaterar du status om du har ändrat antalet trycksaker.
Femte kolumnen visar priset på trycksaken.
Jordfelsbrytaren är ett bra komplement till de skydd som vi normalt har i en elinstallation. Den skyddar för fel som till exempel en trasig skarvsladd till utomhuspoolen, en miljö där man ofta går barfota. Detta gör inget annat skydd. En jordfelsbrytare bryter strömmen snabbt om till exempel en apparats hölje skulle bli spänningsförande och minskar därmed risken att du eller någon i din omgivning skadas av el.
Finns det krav på att jordfelsbrytare ska vara installerade i bostäder?
Från och med den 1 januari 2000 finns det krav på jordfelsbrytare för hela anläggningen (gruppledningar) i nyproducerade bostäder, grundskolor, förskolor och fritidshem. Den 1 juli 2004 förändrades kravet till att omfatta enbart uttag upp till 16 A märkström men då även vid utvidgning med nya uttag i befintliga anläggningar utförda mellan 1 januari 2000 och 30 juni 2004. Vid utvidgning med nya uttag i bostäder med anläggningar utförda före 1 januari 2000 gäller inte kravet på jordfelsbrytare inom ett befintligt torrt rum. Från och med 1 december 2022 är det specifika kravet på jordfelsbrytare borttaget ur Elsäkerhetsverkets föreskrifter, men kravet återfinns i svensk standard.
För att uppnå kravet på ”god elsäkerhetsteknisk praxis” i Elsäkerhetsverkets föreskrifter, ELSÄK-FS 2022:1, bör svensk standard användas som komplement till föreskrifterna.
Om ballasten frånkopplas klassas det som en signifikant modifikation och armaturen räknas som ny. Efter denna ändring är inte längre armaturens ursprungliga tillverkare ansvarig för armaturens säkerhet eller andra egenskaper som exempelvis EMC. Den ursprungliga tillverkarens märkskylt, CE-märkning och andra certifieringsmärkningar på armaturen gäller inte längre.
Vad gäller för underentreprenörer? Ska de ha ett eget egenkontrollprogram eller ska de följa huvudentreprenörens program. Måste de ha en elinstallatör för regelefterlevnad?
Om elinstallationsarbetet utförs av ett företag som är underleverantör till ett annat företag ska underleverantören ha ett eget egenkontrollprogram och ha minst en elinstallatör för regelefterlevnad.
En huvudentreprenör som inte utför elinstallationsarbete behöver inte ha ett egenkontrollprogram.
När det gäller ansvar så omfattas underentreprenören av det särskilda ansvar som gäller för elinstallationsföretag, men de allmänna regler som gäller till följd av avtal, brottsbalken, skadeståndsregler med mera gäller båda aktörerna.
Enkelt förklarat är det de regler som gällde när förskolan först byggdes eller genomgick ombyggnation som gäller för anläggningen än idag. Förr fanns det inte krav på petskydd, därför är det inte ett måste. Men i och med att det är en miljö där det vistas barn är vår starka rekommendation ändå att byta till moderna uttag med petskydd, om det saknas skydd i dagsläget.
Den som äger elanläggningen på förskolan ansvarar också för elsäkerheten. Om det är en kommunal förskola så är det vanligtvis kommunen som är innehavare och av elanläggningen. Om det är en privat/kooperativ förskola så är det normalt den verksamhetsansvarige som är innehavare.
Det finns ett lägsta höjdmått angivet för gruppcentraler med säkring (smältpatron) i utrymmen där barn vistas.
I standarden SS 437 01 02 utgåva 2, avsnitt 5.1 står följande: I utrymmen där barn vistas ska säkring (smältpatron) placeras minst 1,7 m över golv eller i låsbart skåp.
Om låsbart skåp används behöver innehavaren se till att skåpet hålls låst.
Standarder kan beställas av SEK Svensk elstandard som även besvarar frågor kring standard.
Om jag vill byta stickpropp på en skyddsjordad anslutningskabel har jag hört att den grön-gula skyddsledaren skall vara längre än de två andra. Stämmer detta?
Detta stämmer delvis men regeln måste kompletteras. Det viktiga är nämligen att skyddsjorden är den ledare som lossnar SIST om kabeln vid till exempel ett kraftigt ryck lossnar från dragavlastningen i stickproppen varvid alla ledarna lossnar. Det beror alltså lite på stickproppens konstruktion och var plintarna sitter.
Sammanfattning: Den grön-gula skyddsledaren ska vara längre än de övriga, den ska lossna sist och regeln gäller i båda ändarna av anslutningsledningen.
Egenkontrollprogrammet är företagets egna system för att säkerställa att verksamheten styrs och utförs på rätt sätt och av personal med rätt kompetens.
Egenkontrollprogrammets omfattning och detaljeringsgrad beror därför på vilken elinstallationsverksamhet som bedrivs. Det är viktigt att egenkontrollen speglar företagets verksamhet och inte görs så komplicerad att den inte fungerar. Om företaget har ett befintligt egenkontrollprogram eller kvalitetssystem kan man utgå från det.
Elsäkerhetsverket har bland annat gett ut "Handbok för elinstallationsföretag" som ett stöd till företagen i arbetet med egenkontrollprogrammet. Handbok för elinstallationsföretag