Du är här:

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.

Din sökning på "v�gar" gav 5 träffar
Andra sökte på: särskild, säker, svagstr

Vi bor i ett fristående hus. När vi köpte huset styckade tidigare ägare av en tomt som såldes separat. Denna tomt ska nu bebyggas.

Det visar sig då att vår inkommande strömkabel går över deras tomt där de ska placera sitt hus. Elskåpet står på deras tomt men elmätaren sitter inne i vår källare.

Det finns inget servitut gällande denna elkabel. Kan grannen "klippa" vår elkabel så att vi blir strömlösa?

Detta rör kabel före elmätare, vi hänvisar därför till elnätbolaget som ansvarar för denna. Frågor om elnätbolagets skyldighet att leverera el hanteras av Energimarknadsinspektionen.
Energimarknadsinspektionens webbplats

Vi hyr en avskild del i ett parkeringsgarage och brukar denna som hobbygarage. När vi flyttade in fanns det el som troligtvis inte var installerad av fackman. Fastigheten har bytt ägare och den nya ägaren vill utföra besiktning av elen i lokalen.

  • Vem är ansvarig för elen i lokalen - hyresgästen eller fastighetsägaren?
  • Vem skall betala för besiktningen?
  • Vem kontaktar man för att få en besiktning utförd?

Om man hyr en lägenhet eller en lokal är det i de flesta fall hyresvärden/ägaren av fastigheten som är fortsatt innehavare av elanläggningen. Om hyresgästen ska ges detta ansvar bör detta överenskommas tydligt genom exempelvis hyresavtalet. Det är alltid anläggningsinnehavaren som är ansvarig för att elanläggningen ger betryggande säkerhet mot person- och egendomsskada och även att den fortlöpande kontrolleras så att detta upprätthålls. Besiktning av elanläggning som nämndes i frågan är alltså primärt något innehavaren ska ansvara för.

Besiktningar utföres med fördel av registrerade elinstallationsföretag alternativt av elkonsultföretag.

Publikation

Här kan du läsa om vem som är ansvarig för elen på vår webbplats

Vi använder tjänsten Elsmart för för-och färdiganmälningar till nätägare. Vi har en ansökan från en elfirma som är registrerad för följande verksamhetstyper inom begränsad lågspänning:

  • Hissar, portar och rulltrappor
  • Maskiner
  • Värme, kyla och ventilation

Kan den här firman anses vara kvalificerad för elinstallationsarbeten som kräver anmälan till nätägaren?

Från och med den 1 januari 2011 då föreskriften ELSÄK-FS 2010:4 ersatte ELSÄK-FS 2007:2 så reglerar Elsäkerhetsverket inte längre frågan om för -och färdiganmälan. Vi kan därför inte besvara när en anmälan till nätägaren krävs.

I författningskommentaren till ELSÄK-FS 2010:4 finns en beskrivning (3 kap. 3-4 §§) varför anmälningskravet togs bort. Observera att det är nätägaren själv (koncessionshavaren) som numera ställer kravet på anmälan. Energimarknadsinspektionen kan svara på frågor kring koncession och nätägarens skyldighet att ansluta en anläggning enligt ellagen.

De begränsade verksamhetstyperna omfattar vanligtvis inte de arbeten som tidigare anmäldes av behörig elinstallatör med lägst ABL-behörighet. Här är några exempel på elinstallationsarbeten som inte omfattas av de begränsade verksamhetstyperna:

  1. Installera huvudledningar och elcentral.
  2. Installation av gruppledningar från elcentral.
  3. Installation av mätarskåp.

Läs mer om verksamhetstyper och kopplingen till auktorisation

Vem du ska vända dig till beror egentligen på vad frågan handlar om. Här är några aktörer som kan hjälpa dig, däribland vi på Elsäkerhetsverket. 

I 6 § ELSÄK-FS 2022:3 anges "Kravet på dokumenterade rutiner gäller inte för anläggningar som till sin typ vanligen är avsedda för enskilt ändamål. Om anläggningen används även i näringsverksamhet är den huvudsakliga användningen avgörande för om rutinerna ska dokumenteras." När övergår en privatbostad i en näringsverksamhet och därmed räknas in under kravet på att ha dokumenterade rutin för kontrollen? Ta till exempel ett fritidshus som används som AirBnb eller en fastighetsägare som hyr ut en lägenhet till ett företag för att använda som tjänstebostad.

Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.

Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.