Frågor och svar

Om personen ska jobba med att utföra elinstallationsarbete så måste denne enligt elsäkerhetslagen (2016:732) omfattas av det egenkontrollprogram som elinstallationsföretaget är skyldig att ha. En auktoriserad elinstallatör ska fortfarande finnas i företaget men denne har inte längre ansvar för utförandet av elinstallationer, detta ansvar ligger på företagets ledning. Det tidigare begreppet ”överinseende av elinstallatör” är borttaget.

• Elinstallationsföretag, elinstallatörer och andra elyrkespersoner.
• Innehavare av starkströmsanläggningar för produktion eller överföring av el.
• Innehavare av kontaktledningsanläggningar för järnväg, spårväg, tunnelbana och elväg.
• Andra aktörer såsom Installatörsföretagen, Elektrikerförbundet, Energiföretagen, Standard Solutions Group SSG, Trafikverket, SEK Svensk elstandard, konsulter med flera.

Det finns redan idag krav på att den som har ansvaret för anläggningen ska bedöma riskerna vid anläggningen och se till att varselmärkning finns när det behövs för att varna eller informera om risker som finns på grund av el vid anläggningen.

Föreskrifterna medför inte krav på att göra en särskild riskbedömning för befintliga anläggningar när föreskrifterna träder i kraft.

Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån sin riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras med hänsyn till dess utförande, ålder, omgivande miljö och användning.

Syftet med att ha krav på rutiner är att anläggnings­innehavaren aktivt ska lära känna sin anläggning och bli medveten om de risker som finns. Utifrån de risker som innehavaren ser ska rutinerna för kontrollen sedan utformas. Detta sätt att reglera gör att den enskilda anläggningens risker blir avgörande för hur kontrollen utformas.

Elsäkerhetsverket vill med denna förändring lyfta den fortlöpande kontrollen och att innehavaren alltid är ansvarig för att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Med krav på rutiner som är anpassade utifrån den enskilda anläggningen är förhoppningen att fler kontroller genomförs och att den fortlöpande kontrollens roll som ett verktyg för innehavaren att ta sitt ansvar för en säker elanläggning stärks. Elsäkerhetsverkets bedömning är därför att förändringen inte innebär någon försämring av elsäkerheten, snarare tvärtom.

• Elinstallationsföretag, elinstallatörer och andra elyrkespersoner.
• Innehavare av starkströmsanläggningar.
• Innehavare av kontaktledningsanläggningar för järnväg, spårväg, tunnelbana och elväg.
• Utbildare/skolor för elinstallatörer och elyrkespersoner.
• Andra aktörer såsom Installatörsföretagen IN, Elektrikerförbundet, Energiföretagen, Brandskyddsföreningen/Elektriska nämnden, Standard Solutions Group SSG, SEK Svensk elstandard, konsulter med flera.

• Innehavare av alla typer av starkströmsanläggningar
• Innehavare av elektrisk utrustning som är avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning.
• Elinstallationsföretag, elinstallatörer och andra elyrkespersoner.
• Utbildare/skolor för elinstallatörer och elyrkespersoner.
• Andra aktörer såsom Installatörsföretagen IN, Elektrikerförbundet, Energiföretagen, Brandskyddsföreningen/Elektriska nämnden, Standard Solutions Group SSG, konsulter med flera.

Vid framtagande av rutinerna för kontrollerna kanske ni kommer fram till att Elektriska nämndens (EN) besiktningar delvis omhändertar de risker som ni identifierat i er egen riskbedömning och därmed går att implementera i era rutiner. Sannolikt kommer ni även fram till att ni behöver ha ytterligare rutiner för kontroll av anläggningen för att hantera de risker som inte revisionsbesiktningen omfattar, förmodligen med kortare tidsintervall. Exempelvis kan ni behöva ha någon form av rutin för hur personer löpande kan rapportera när elektrisk utrustning som anslutits till anläggningen eller delar av starkströmsanläggningen gått sönder eller annars utgör en fara. Förmodligen finns även behov av att komplettera med ytterligare kontroller av anläggningen som beroende på komplexitet kan utföras av personer utan elteknisk kompetens men ändå bedöms vara lämpliga. Där elteknisk kompetens krävs ska självklart elinstallationsföretag anlitas.

Är din gamla elanläggning i källaren i fullgott skick i meningen att den fortfarande uppfyller de föreskrifter som gällde då den installerades så finns det inget hinder att använda den tillsammans med den nya elanläggningen. Utförandeföreskrifterna är inte retroaktiva. Den nya elanläggningen ska utföras enligt de föreskrifter som gäller idag.

Det är anläggningsinnehavaren som är ansvarig för att elanläggningen är i fullgott skick.

Följande krav gäller för alla elinstallationsföretag oavsett storlek och vilken verksamhetstyp de jobbar med: 

• företaget har ansvaret för att elinstallationsarbetet utförs enligt kraven
• företaget ska ha ett egenkontrollprogram
• företaget ska se till att elinstallationsarbetet endast utförs av personer som omfattas av egenkontrollprogrammet
• företaget ska ha minst en elinstallatör för regelefterlevnad med den auktorisation som överensstämmer med valda verksamhetstyper
• för elinstallationsföretag som gör arbeten på annans anläggning gäller också att företaget ska registrera sin verksamhet hos Elsäkerhetsverket

Omfattningen av egenkontrollprogrammet blir troligen mindre för ett mindre företag med ett fåtal fasta kunder. Kraven innefattar enbart den typ av elinstallationsarbete man avser utföra.

Handbok för elinstallationsföretag

Elsäkerhetslag (2016:732) – Riksdagens webbplats

Det finns inga detaljregler om detta i Elsäkerhetsverkets utförandeföreskrifter. Anläggningen ska uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis enligt 2 kapitlet 1 § ELSÄK-FS 2022:1. Enklaste sättet att uppnå god elsäkerhetsteknisk praxis är att utföra anläggningen enligt svensk standard. I detta fall SS 436 40 00, utgåva 4, Elinstallationsreglerna.

Standardens fordran på jordfelsbrytare omfattar allmänuttag upp till 32A som används av ordinär person, flyttbar elmateriel upp till 32A som används utomhus samt kretsar som matar ljusarmaturer i bostäder. Vidare omfattas vissa särskilda slag av installationer eller utrymmen -exempelvis badrum.