- Startsida
- /
- Frågor och svar
Frågor och svar
Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.
Besökare som vill ladda elbil
Om en kund eller besökare som kommer till vår anläggning vill ladda sin elbil vad gäller då? Får vi hänvisa dem till ett vanligt uttag vi har utomhus?
Elsäkerhetsverket avråder från laddning av elfordon i vanliga vägguttag.
Hur upptäcker jag bristande EMC?
Bristande EMC kan vara svårt att upptäcka. Om du märker att din elutrustning helt plötsligt börjar bete sig på ett konstigt sätt kan det vara ett tecken på att det rör sig om bristande EMC.
Några vanliga exempel på bristande EMC kan vara:
- lampor som blinkar oförklarligt,
- solceller som stör din uppkoppling,
- spishällen beter sig annorlunda samtidigt som du laddar din elbil,
- ett surr från högtalarna hörs i samband med att en mobiltelefon används i närheten, eller att din
- dator startar om självmant när en hiss i närheten används.
Varför uppstår bristande EMC?
Bristande EMC kan bero på fler orsaker. En vanlig störkälla är äldre apparater där elektroniska komponenter åldrats och förlorat sin funktion. Störningar kan då uppstå plötsligt och komma från en äldre apparat som aldrig tidigare haft problem.
Fler vanliga orsaker till bristande EMC är fel i konstruktion eller tillverkning av en produkt, produkten håller dålig kvalité, produkten är inte tillräckligt tålig för den miljö där den används samt bristande elinstallationsarbete.
Varför börjar laddare att brinna?
Brand kan uppstå i den produkt man anslutit till laddaren, i kabeln man anslutit med eller i själva laddaren. Det kan räcka med slitage från vardaglig användning, men det kan också krävas en större påverkan som till exempel ett åsknedslag i elnätet.
Brand i laddaren kan uppstå om komponenterna i laddaren inte har rätt klassificering och klarar de temperaturer och spänningar som de utsätts för. En vanlig brist är att tillverkare använder en billig enkel kondensator på laddarens nätingång. Vid kraftiga temperaturvariationer eller större spänningsspikar, vilket kan inträffa vid vardaglig användning, kan denna komponent kortslutas och orsaka brand.
Laddarens hölje ska vara beständigt mot eld för att förhindra brandspridning. Saknas denna egenskap blir höljet snarare bränsle åt elden och brandspridningen förstärks.
En skadad sladd kan orsaka brand om laddaren inte känner av skadan. De flesta laddare kan ge tillräckligt med ström för att hetta upp en skadad sladd till farligt höga temperaturer.
En mobiltelefon kan börja brinna om den utsätts för nätspänning istället för den låga laddspänning som laddaren ska ge. En vanlig brist är att tillverkare använder en dåligt konstruerad transformator med dålig isolation. Laddaren kan orsaka brand om den fått överslag från primärsidan (230 volt) till sekundärsidan (USB-utgången). Risken är då att den höga spänningen orsakar överslag och kortslutningar i den produkt som är ansluten till laddaren. Är produkten utrustad med ett litium-jonbatteri, vilket dagens mobiltelefoner, surfplattor och powerbanks är, så är risken stor att batteriet exploderar.
Vilka regler gäller om jag som privatperson vill köpa elprodukter på nätet, från länder utanför EU?
När du köper produkter från länder utanför EU räknas det som privatimport. Då omfattas du inte av de vanliga konsumentskydden och har inte samma rättigheter, till exempel vid reklamation, som när du handlar inom EU.
Om man importerar elektrisk materiel och använder för eget bruk sker det på egen risk. Det får dock inte vara farligt och man får inte heller sälja eller skänka materielen vidare om den inte är tillverkad och anpassad enligt de regler som gäller den svenska marknaden. Du kan hållas ansvarig om något händer.
När det gäller frågor om huruvida din försäkring täcker in produkter som är köpta utanför EU är det inte något som Elsäkerhetsverket kan svara på. Då ska du istället vända dig till ditt försäkringsbolag.
Påverkas min jordfelsbrytare av grannarnas solceller och elbilsladdare?
Nej, din jordfelsbrytare ska inte påverkas av detta. En utredning från Luleå tekniska universitet bekräftar att jordfelsbrytare av typ A ger ett fullgott skydd för vanliga bostäder, även när grannarna installerat solcellsanläggningar eller laddar elbilen hemma.
Fördjupad information
Utredningen (Energiforskrapport 2021:819) har inte berört de tilläggskrav i Elinstallationsreglerna som gäller jordfelsbrytare av typ B för solcellsanläggningar eller laddningsstationer/laddboxar. Jordfelsbrytare som sitter i direkt anslutning till en solcellsanläggning eller laddningsstation/laddbox kan utsättas för likströmmar och behöver då vara avsedda för detta.
Frågan om risken för att likströmmar från en elanläggning kan spridas över till andra elanläggningar och där störa funktionen hos en jordfelsbrytare typ A, lyftes av Installationsföretagen under 2019. Elsäkerhetsverket fick genast en mängd frågor om detta från oroliga bostadsägare, men bedömde att risken för störningar i jordfelsbrytarens funktion var mycket liten. För laddboxar finns krav på skydd mot likströmsfelströmmar och för omriktare till solcellsanläggningar finns krav på hur mycket likström som får ledas ut på nätet. Dessutom gör egenskaperna i det lokala elnätet att spridningen av likströmmar mellan elanläggningar kraftigt begränsas. Således kan inte en elanläggning utsättas för likströmmar från andra närliggande elanläggningar i en sådan omfattning att det kan påverka en jordfelsbrytare av typ A, vilket rapporten från Luleå tekniska universitet bekräftar.
Så här ser reglerna ut
Enligt 2 kap 1 § ELSÄK-FS 2022:1 ska starkströmsanläggningar vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, uppfyllandet av detta kan bland annat göras genom att följa standarden SS 436 40 00 "Elinstallationsreglerna" där det i utgåva 4 under punkt 411.3.3 framgår att alla uttag upp till 32A som används av ordinära personer och är avsedda för allmänbruk ska skyddas av jordfelsbrytare.
Vilken typ av jordfelsbrytare som ska användas beror på elanläggningen, men för vanliga bostäder utan solceller eller laddbox gäller normalt typ A. För laddningsstationer/laddboxar finns tilläggskrav i Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00, avsnitt 722.531.2.3.4. Där krävs att åtgärder mot likströmsfelströmmar vidtas, förutom när sådant skydd finns inbyggt i laddningsstationen. Alltså ska jordfelsbrytare av typ B användas, eller jordfelsbrytare av typ A, samt utrustning som säkerställer frånkoppling vid felströmmar som är högre än 6 mA likström. För solcellsanläggningar finns ett liknande tillägg i Elinstallationsreglerna avsnitt 712.531.2.3.101, som kräver att där jordfelsbrytare används som skydd för solcellsanläggningar, ska de vara av typ B.
Utifrån utredningens resultat bedömer Elsäkerhetsverket att nuvarande krav i regelverket är fullgott för bostäder. Krav på jordfelsbrytare typ B har inte varit föremål för utredningen och påverkas heller inte av slutsatserna i rapporten. Elsäkerhetsverket bedömer därmed att dagens regelverk även i detta avseende är korrekt.
Läs mer om ämnet
- Jordfelsbrytare tåligare än förväntat (nyhetsartikel hos Elsäkerhetsverket)
- Nix, JFB störs inte av solceller (nyhetsartikel hos Elinstallatören)
- Jordfelsbrytare påverkas inte av solceller och elbilsladdare (nyhetsartikel hos Energiforsk)
- Jordfelsbrytare och komponenter från DC till 150kHz – en riskbedömning (Energiforskrapport 2021:819)
Behöver armeringen i husplattan skyddsutjämnas?
Vi ska bygga bostadshus med platta på mark. Behöver armeringen i plattan skyddsutjämnas?
Alla elinstallationer ska utföras enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1 och begreppet god elsäkerhetsteknisk praxis. Om man följer svensk standard tillsammans med föreskriften anses man ha följt god elsäkerhetsteknisk praxis. Standarden som vanligen används heter SS 436 40 00, "Elinstallationsreglerna".
Elsäkerhetsverket har inga detaljregler i denna fråga utan hänvisar till gällande svensk standard för detaljer.
För ytterligare förklaringar och djupare förståelse rekommenderas SEK Handbok 461 – Potentialutjämning för skydd och funktion. Frågor om standarder och handböcker besvaras av SEK Svensk elstandard.
Jag har en dimmer som är gjord för glödlampor, kan jag använda den till LED-lampor?
För att veta om en specifik dimmer passar ihop med en specifik ljuskälla så måste man kontrollera i anvisningarna för produkterna vilken typ av dimmer som krävs.
Framgår det inte av medföljande dokumentation får man ställa frågan till säljaren eller tillverkaren av ljuskällan så att det blir rätt.
Tyvärr förefaller det vara väldigt vanligt att gamla dimmers inte passar bra ihop med LED-lampor. Det brukar resultera i att funktionen blir dålig på så vis att det flimrar.
Får jag sätta en jordad stickpropp på en äldre, begagnad lampa och sälja den?
I de flesta fall när man renoverar en gammal armatur så gör man det på ett sådant sätt att man faktiskt skapar en ny produkt.
Läs mer på vår webbsida - Att tillverka lampor för att sälja i liten skala
Om du byter stickkontakt på en armatur så räknas det som reparation om du inte byter skyddsklass. Om du byter skyddsklass skapar du en ny produkt. Skyddsklass är ojordad, dubbelisolerad, jordad med mera. Stickkontakten avgör vilken skyddsklass en produkt har men stickkontakten måste matcha hur produkten är konstruerad. Många äldre lampor är ojordade. Nuförtiden är det vanligast med dubbelisolerade lampor. Om du gör om en lampa från ojordad till dubbelisolerad har du bytt skyddsklass på lampan. Då har du tillverkat en ny produkt. Du ska veta vilka säkerhetskrav som ställs på produkten, kontrollera att den uppfyller kraven och intyga att den är säker genom att CE-märka den.
Det är mycket olämpligt att sätta en jordad stickkontakt på en sladd till en armatur om det bara finns två ledare i sladden. En jordad stickpropp på en icke-jordad armatur ger användaren av armaturen information om att produkten är säkrare än den är.
När övergår en privatbostad i en näringsverksamhet och därmed omfattas av kravet på dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroller? (2022:3)
I 6 § ELSÄK-FS 2022:3 anges "Kravet på dokumenterade rutiner gäller inte för anläggningar som till sin typ vanligen är avsedda för enskilt ändamål. Om anläggningen används även i näringsverksamhet är den huvudsakliga användningen avgörande för om rutinerna ska dokumenteras." När övergår en privatbostad i en näringsverksamhet och därmed räknas in under kravet på att ha dokumenterade rutin för kontrollen? Ta till exempel ett fritidshus som används som AirBnb eller en fastighetsägare som hyr ut en lägenhet till ett företag för att använda som tjänstebostad.
Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.
Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.