- Startsida
- /
- Frågor och svar
Frågor och svar
Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.
Vilken spänning får det vara i ett stängsel som omgärdar en djurhage?
Ett elstängsel får ha en energi ut från aggregatet på max 5 joule vid ett motstånd på 50 - 500 ohm och en toppström på 20 ampere.
Det är ägaren till stängslet eller den som svarar för användningen, som ansvarar för att det installeras, underhålls och används på ett säkert sätt. Ägaren ska följa tillverkarens anvisningar för hur stängslet ska skötas och användas. Om både tillverkaren och installatören av stängslet har följt den europeiska standarden för elstängsel ska det inte finnas någon risk för människor med ett elektriskt stängsel.
Mer om detta går att läsa i säkerhetskraven i 16-19 §§ elsäkerhetslagen och i Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2011:2.
Vi håller på att bygga nya bostäder som kommer att vara färdigbyggda först under 2023, vilka utförandekrav gäller för oss? (2022:1)
För starkströmsanläggningar som tas i bruk efter den 1 december 2022 gäller att utförandet ska uppfylla kraven i den nya författningen ELSÄK-FS 2022:1. Detta innebär att bostädernas starkströmsanläggningar behöver uppfylla kraven i de nya föreskrifterna. Det bör dock inte vara något problem eftersom inga detaljregler som påverkar utförande av en starkströmsanläggning i bostäder har ändrats.
För vilka anläggningar gäller de nya föreskrifterna ELSÄK-FS 2022:1?
Starkströmsanläggningar som har tagits i bruk innan den 1 december 2022 får vara utförda enligt äldre bestämmelser. Detta under förutsättning att användningen av anläggningen eller förutsättningarna på något annat sätt inte har ändrats på ett sätt som har väsentlig betydelse för elsäkerheten.
Om du bygger en ny anläggning, alternativt bygger om eller bygger ut en befintlig anläggning, och denna anläggning kommer att tas i bruk efter den 30 november 2022 ska de nya reglerna tillämpas. Det finns dock vissa undantag som rör kravet på skyddsjord och jordfelsbrytare. Dessa undantag finner du i övergångsbestämmelserna till ELSÄK-FS 2022:1.
Får jag använda Elsäkerhetsverkets logotyp?
Vi har en policy och manual för myndighetens logotyp och grafiska profil som styr på vilket sätt myndighetens varumärke får användas. Elsäkerhetsverket har som regel att inte lämna ut vår logotyp till verksamheter eller evenemang som vi inte själv associeras med eller arrangerar.
Hur ska ett egenkontrollprogram vara skrivet och vad ska det innehålla?
Egenkontrollprogrammet är företagets egna system för att säkerställa att verksamheten styrs och utförs på rätt sätt och av personal med rätt kompetens.
Egenkontrollprogrammets omfattning och detaljeringsgrad beror därför på vilken elinstallationsverksamhet som bedrivs. Det är viktigt att egenkontrollen speglar företagets verksamhet och inte görs så komplicerad att den inte fungerar. Om företaget har ett befintligt egenkontrollprogram eller kvalitetssystem kan man utgå från det.
Elsäkerhetsverket har bland annat gett ut "Handbok för elinstallationsföretag" som ett stöd till företagen i arbetet med egenkontrollprogrammet.
Handbok för elinstallationsföretag
Du kan läsa mer om att ta fram ett egenkontrollprogram.
Ta fram egenkontrollprogram
Anmälan av ibruktagande av en kontaktledning
- Om anläggningen byggs ut i etapper, skall det då anmälas etappvis eller när hela anläggningen är klar?
- Anmälan ska enligt 6 § 2 punkten ELSÄK-FS 2011:4 innehålla ”Var kontaktledningen är placerad.” Är det okej att detta redovisas med ett kopplingsschema?
- Det finns inget formellt krav på att alla deletapper måste anmälas var för sig. Det som är viktigt är att det tydligt framgår vilken/vilka anläggningsdelar som anmälan omfattar, samt att anmälan inkommer minst 30 dagar innan kontaktledningsanläggningen eller delar av den tas i bruk.
- 6 § 2 punkten ELSÄK-FS 2011:4 är tänkt att tydliggöra var anläggningen är geografiskt placerad, gärna med en karta, så att den inspektör som handlägger anmälan på ett enkelt sätt kan göra en bedömning om tillsyn eventuellt behöver inledas. Om kopplingsschema innehåller tillräcklig information om detta så anses det vara tillräckligt.
Jag hyr en lokal där elcentralen inte är märkt. Vems ansvar är det att märka den?
Den som äger elanläggningen, ofta fastighetsägaren, är ansvarig för att elanläggningen är säker. I elsäkerhetsammanhang kallas den personen för anläggningsinnehavare. Det är anläggningsinnehavarens skyldighet att se till att elanläggningen har den dokumentation som krävs, i det här fallet märkning som anger vilka säkringar som leder var. Detta finns reglerat i 3 kapitlet 6 § ELSÄK-FS 2022:1.
Påverkas min jordfelsbrytare av grannarnas solceller och elbilsladdare?
Nej, din jordfelsbrytare ska inte påverkas av detta. En utredning från Luleå tekniska universitet bekräftar att jordfelsbrytare av typ A ger ett fullgott skydd för vanliga bostäder, även när grannarna installerat solcellsanläggningar eller laddar elbilen hemma.
Fördjupad information
Utredningen (Energiforskrapport 2021:819) har inte berört de tilläggskrav i Elinstallationsreglerna som gäller jordfelsbrytare av typ B för solcellsanläggningar eller laddningsstationer/laddboxar. Jordfelsbrytare som sitter i direkt anslutning till en solcellsanläggning eller laddningsstation/laddbox kan utsättas för likströmmar och behöver då vara avsedda för detta.
Frågan om risken för att likströmmar från en elanläggning kan spridas över till andra elanläggningar och där störa funktionen hos en jordfelsbrytare typ A, lyftes av Installationsföretagen under 2019. Elsäkerhetsverket fick genast en mängd frågor om detta från oroliga bostadsägare, men bedömde att risken för störningar i jordfelsbrytarens funktion var mycket liten. För laddboxar finns krav på skydd mot likströmsfelströmmar och för omriktare till solcellsanläggningar finns krav på hur mycket likström som får ledas ut på nätet. Dessutom gör egenskaperna i det lokala elnätet att spridningen av likströmmar mellan elanläggningar kraftigt begränsas. Således kan inte en elanläggning utsättas för likströmmar från andra närliggande elanläggningar i en sådan omfattning att det kan påverka en jordfelsbrytare av typ A, vilket rapporten från Luleå tekniska universitet bekräftar.
Så här ser reglerna ut
Enligt 2 kap 1 § ELSÄK-FS 2022:1 ska starkströmsanläggningar vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, uppfyllandet av detta kan bland annat göras genom att följa standarden SS 436 40 00 "Elinstallationsreglerna" där det i utgåva 4 under punkt 411.3.3 framgår att alla uttag upp till 32A som används av ordinära personer och är avsedda för allmänbruk ska skyddas av jordfelsbrytare.
Vilken typ av jordfelsbrytare som ska användas beror på elanläggningen, men för vanliga bostäder utan solceller eller laddbox gäller normalt typ A. För laddningsstationer/laddboxar finns tilläggskrav i Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00, avsnitt 722.531.2.3.4. Där krävs att åtgärder mot likströmsfelströmmar vidtas, förutom när sådant skydd finns inbyggt i laddningsstationen. Alltså ska jordfelsbrytare av typ B användas, eller jordfelsbrytare av typ A, samt utrustning som säkerställer frånkoppling vid felströmmar som är högre än 6 mA likström. För solcellsanläggningar finns ett liknande tillägg i Elinstallationsreglerna avsnitt 712.531.2.3.101, som kräver att där jordfelsbrytare används som skydd för solcellsanläggningar, ska de vara av typ B.
Utifrån utredningens resultat bedömer Elsäkerhetsverket att nuvarande krav i regelverket är fullgott för bostäder. Krav på jordfelsbrytare typ B har inte varit föremål för utredningen och påverkas heller inte av slutsatserna i rapporten. Elsäkerhetsverket bedömer därmed att dagens regelverk även i detta avseende är korrekt.
Läs mer om ämnet
- Jordfelsbrytare tåligare än förväntat (nyhetsartikel hos Elsäkerhetsverket)
- Nix, JFB störs inte av solceller (nyhetsartikel hos Elinstallatören)
- Jordfelsbrytare påverkas inte av solceller och elbilsladdare (nyhetsartikel hos Energiforsk)
- Jordfelsbrytare och komponenter från DC till 150kHz – en riskbedömning (Energiforskrapport 2021:819)
Vad är skillnaden mellan elsäkerhetsavgift, elberedskapsavgift och nätövervakningsavgift?
På din elräkning finns tre avgifter: elsäkerhetsavgift, elberedskapsavgift och nätövervakningsavgift. De här tre avgifterna finansierar olika delar av statens verksamhet inom elområdet. Avgifterna är beslutade av riksdag och regering.
Elsäkerhetsavgift
Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras i huvudsak med en elsäkerhetsavgift, vilket är reglerat i elsäkerhetslagen (2016:732). Även verksamhet inom området elektromagnetisk kompatibilitet finansieras med denna avgift trots att den verksamheten regleras i annan lagstiftning. Elsäkerhetsavgiftens storlek är reglerad i förordning (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift.
Elberedskapsavgift
Elberedskapsavgiften tas ut med stöd av elberedskapslagen (1997:288). Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamhet hos elberedskapsmyndigheten. Affärsverket svenska kraftnät (SvK) är utsedd till elberedskapsmyndighet.
För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.
Nätövervakningsavgift
Nätövervakningsavgiften tas ut med stöd av 5 kap. ellagen (1997:857) och tillsyn enligt 12 kap. 1 § samma lag. Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamheten vid nätmyndigheten. Energimarknadsinspektionen (EI) är utsedd till nätmyndighet. För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.
Jag vill starta ett elinstallationsföretag – vad ska jag tänka på?
Tänk på att du måste ta fram ett egenkontrollprogram för den verksamhet du avser att bedriva. För detta måste du själv ha auktorisation eller anlita en elinstallatör med den auktorisation som krävs för verksamheten som ska vara företagets stöd i arbetet.
Om du ska utföra elinstallationsarbeten på annans anläggning måste du registrera företaget i Elsäkerhetsverkets företagsregister innan arbetet påbörjas.
Nedanstående checklista kan hjälpa dig på vägen.
Regelkännedom
- Ta reda på vad de nya reglerna innebär.
- Utbilda berörd personal och hela företagsledningen.
- På Elsäkerhetsverkets webbplats finns mer information om de nya reglerna.
Inventera din verksamhet
- Ta reda på vilka elinstallationsarbeten din organisation utför.
- Ta reda på om arbetet utförs på annans anläggning.
Förbered egenkontrollen
- Fundera på hur din organisations egenkontrollprogram ska se ut.
- Hur omfattande ert egenkontrollprogram behöver vara beror på vilka elinstallationsarbeten som utförs, se punkt 2.
- Har ni ett befintligt egenkontrollprogram eller kvalitetssystem som ni kan utgå ifrån?
Utse "Elinstallatörer för regelefterlevnad"
- Fundera på vem eller vilka som ska utses att vara "Elinstallatör för regelefterlevnad".
- Behöver ni rekrytera är det bra att vara ute i god tid.
Registrera elinstallationsföretaget
- Elinstallationsföretag måste vara registrerade för att få utföra elinstallationsarbete.