Du är här:

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.

Din sökning på "vilken ut" gav 20 träffar
Andra sökte på: vilken sp, ã¢â§ 4, uttag i k

Ett elstängsel får ha en energi ut från aggregatet på max 5 joule vid ett motstånd på 50 - 500 ohm och en toppström på 20 ampere. 

Det är ägaren till stängslet eller den som svarar för användningen, som ansvarar för att det installeras, underhålls och används på ett säkert sätt. Ägaren ska följa tillverkarens anvisningar för hur stängslet ska skötas och användas. Om både tillverkaren och installatören av stängslet har följt den europeiska standarden för elstängsel ska det inte finnas någon risk för människor med ett elektriskt stängsel.

Mer om detta går att läsa i säkerhetskraven i 16-19 §§ elsäkerhetslagen och i Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2011:2. 

För starkströmsanläggningar som tas i bruk efter den 1 december 2022 gäller att utförandet ska uppfylla kraven i den nya författningen ELSÄK-FS 2022:1. Detta innebär att bostädernas starkströmsanläggningar behöver uppfylla kraven i de nya föreskrifterna. Det bör dock inte vara något problem eftersom inga detaljregler som påverkar utförande av en starkströmsanläggning i bostäder har ändrats. 

Starkströmsanläggningar som har tagits i bruk innan den 1 december 2022 får vara utförda enligt äldre bestämmelser. Detta under förutsättning att användningen av anläggningen eller förutsättningarna på något annat sätt inte har ändrats på ett sätt som har väsentlig betydelse för elsäkerheten.

Om du bygger en ny anläggning, alternativt bygger om eller bygger ut en befintlig anläggning, och denna anläggning kommer att tas i bruk efter den 30 november 2022 ska de nya reglerna tillämpas. Det finns dock vissa undantag som rör kravet på skyddsjord och jordfelsbrytare. Dessa undantag finner du i övergångsbestämmelserna till ELSÄK-FS 2022:1.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Vi har en policy och manual för myndighetens logotyp och grafiska profil som styr på vilket sätt myndighetens varumärke får användas. Elsäkerhetsverket har som regel att inte lämna ut vår logotyp till verksamheter eller evenemang som vi inte själv associeras med eller arrangerar. 

  1. Om anläggningen byggs ut i etapper, skall det då anmälas etappvis eller när hela anläggningen är klar?
  2. Anmälan ska enligt 6 § 2 punkten ELSÄK-FS 2011:4 innehålla ”Var kontaktledningen är placerad.” Är det okej att detta redovisas med ett kopplingsschema?
  1. Det finns inget formellt krav på att alla deletapper måste anmälas var för sig. Det som är viktigt är att det tydligt framgår vilken/vilka anläggningsdelar som anmälan omfattar, samt att anmälan inkommer minst 30 dagar innan kontaktledningsanläggningen eller delar av den tas i bruk.
  2. 6 § 2 punkten ELSÄK-FS 2011:4 är tänkt att tydliggöra var  anläggningen är geografiskt placerad, gärna med en karta, så att den inspektör som handlägger anmälan på ett enkelt sätt kan göra en bedömning om tillsyn eventuellt behöver inledas. Om kopplingsschema innehåller tillräcklig information om detta så anses det vara tillräckligt.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2011:4 

Egenkontrollprogrammet är företagets egna system för att säkerställa att verksamheten styrs och utförs på rätt sätt och av personal med rätt kompetens.

Egenkontrollprogrammets omfattning och detaljeringsgrad beror därför på vilken elinstallationsverksamhet som bedrivs. Det är viktigt att egenkontrollen speglar företagets verksamhet och inte görs så komplicerad att den inte fungerar. Om företaget har ett befintligt egenkontrollprogram eller kvalitetssystem kan man utgå från det.

Elsäkerhetsverket har bland annat gett ut "Handbok för elinstallationsföretag" som ett stöd till företagen i arbetet med egenkontrollprogrammet.
Handbok för elinstallationsföretag

Du kan läsa mer om att ta fram ett egenkontrollprogram.
Ta fram egenkontrollprogram

Den som äger elanläggningen, ofta fastighetsägaren, är ansvarig för att elanläggningen är säker. I elsäkerhetsammanhang kallas den personen för anläggningsinnehavare. Det är anläggningsinnehavarens skyldighet att se till att elanläggningen har den dokumentation som krävs, i det här fallet märkning som anger vilka säkringar som leder var. Detta finns reglerat i 3 kapitlet 6 § ELSÄK-FS 2022:1.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Nej, din jordfelsbrytare ska inte påverkas av detta. En utredning från Luleå tekniska universitet bekräftar att jordfelsbrytare av typ A ger ett fullgott skydd för vanliga bostäder, även när grannarna installerat solcellsanläggningar eller laddar elbilen hemma. 

Fördjupad information

Utredningen (Energiforskrapport 2021:819) har inte berört de tilläggskrav i Elinstallationsreglerna som gäller jordfelsbrytare av typ B för solcellsanläggningar eller laddningsstationer/laddboxar. Jordfelsbrytare som sitter i direkt anslutning till en solcellsanläggning eller laddningsstation/laddbox kan utsättas för likströmmar och behöver då vara avsedda för detta.

Frågan om risken för att likströmmar från en elanläggning kan spridas över till andra elanläggningar och där störa funktionen hos en jordfelsbrytare typ A, lyftes av Installationsföretagen under 2019. Elsäkerhetsverket fick genast en mängd frågor om detta från oroliga bostadsägare, men bedömde att risken för störningar i jordfelsbrytarens funktion var mycket liten. För laddboxar finns krav på skydd mot likströmsfelströmmar och för omriktare till solcellsanläggningar finns krav på hur mycket likström som får ledas ut på nätet. Dessutom gör egenskaperna i det lokala elnätet att spridningen av likströmmar mellan elanläggningar kraftigt begränsas. Således kan inte en elanläggning utsättas för likströmmar från andra närliggande elanläggningar i en sådan omfattning att det kan påverka en jordfelsbrytare av typ A, vilket rapporten från Luleå tekniska universitet bekräftar.

Så här ser reglerna ut

Enligt 2 kap 1 § ELSÄK-FS 2022:1 ska starkströmsanläggningar vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, uppfyllandet av detta kan bland annat göras genom att följa standarden SS 436 40 00 "Elinstallationsreglerna" där det i utgåva 4 under punkt 411.3.3 framgår att alla uttag upp till 32A som används av ordinära personer och är avsedda för allmänbruk ska skyddas av jordfelsbrytare. 

Vilken typ av jordfelsbrytare som ska användas beror på elanläggningen, men för vanliga bostäder utan solceller eller laddbox gäller normalt typ A. För laddningsstationer/laddboxar finns tilläggskrav i Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00, avsnitt 722.531.2.3.4. Där krävs att åtgärder mot likströmsfelströmmar vidtas, förutom när sådant skydd finns inbyggt i laddningsstationen. Alltså ska jordfelsbrytare av typ B användas, eller jordfelsbrytare av typ A, samt utrustning som säkerställer frånkoppling vid felströmmar som är högre än 6 mA likström. För solcellsanläggningar finns ett liknande tillägg i Elinstallationsreglerna avsnitt 712.531.2.3.101, som kräver att där jordfelsbrytare används som skydd för solcellsanläggningar, ska de vara av typ B.

Utifrån utredningens resultat bedömer Elsäkerhetsverket att nuvarande krav i regelverket är fullgott för bostäder. Krav på jordfelsbrytare typ B har inte varit föremål för utredningen och påverkas heller inte av slutsatserna i rapporten. Elsäkerhetsverket bedömer därmed att dagens regelverk även i detta avseende är korrekt.

Läs mer om ämnet

I 6 § ELSÄK-FS 2022:3 anges "Kravet på dokumenterade rutiner gäller inte för anläggningar som till sin typ vanligen är avsedda för enskilt ändamål. Om anläggningen används även i näringsverksamhet är den huvudsakliga användningen avgörande för om rutinerna ska dokumenteras." När övergår en privatbostad i en näringsverksamhet och därmed räknas in under kravet på att ha dokumenterade rutin för kontrollen? Ta till exempel ett fritidshus som används som AirBnb eller en fastighetsägare som hyr ut en lägenhet till ett företag för att använda som tjänstebostad.

Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.

Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.

Räknas företag som hyr ut elektriker eller elinstallatörer, exempelvis bemanningsföretag, som ett elinstallationsföretag och ska registrera sig hos Elsäkerhetsverket?

Så länge det uthyrande företaget inte själva utför elinstallationsarbete så omfattas det inte av reglerna för elinstallationsföretag och behöver då inte vara registrerat hos Elsäkerhetsverket.

Däremot omfattas företaget som hyr in personal av reglerna för elinstallationsföretag. Personalen som hyrs in måste ingå i företagets egenkontrollprogram. Företaget ansvarar för att inhyrd personal har rätt kompetens för arbetet och att arbetet utförs på rätt sätt.

Om man till exempel hyr in personal från ett annat elinstallationsföretag kommer alltså de personerna att ingå i två olika egenkontrollprogram. Det är egenkontrollprogrammet (rutiner, instruktioner med mera) i det företag man utför arbetet i som ska följas, oavsett i vilket företag man har sin formella anställning.

Vem får utföra elinstallationsarbete?