Frågor och svar

Från och med den 1 januari 2000 finns det krav på jordfelsbrytare för hela anläggningen (gruppledningar) i nyproducerade bostäder, grundskolor, förskolor och fritidshem. Den 1 juli 2004 förändrades kravet till att omfatta enbart uttag upp till 16 A märkström men då även vid utvidgning med nya uttag i befintliga anläggningar utförda mellan 1 januari 2000 och 30 juni 2004. Vid utvidgning med nya uttag i bostäder med anläggningar utförda före 1 januari 2000 gäller inte kravet på jordfelsbrytare inom ett befintligt torrt rum. Från och med 1 december 2022 är det specifika kravet på jordfelsbrytare borttaget ur Elsäkerhetsverkets föreskrifter, men kravet återfinns i svensk standard.

För att uppnå kravet på ”god elsäkerhetsteknisk praxis” i Elsäkerhetsverkets föreskrifter, ELSÄK-FS 2022:1, bör svensk standard användas som komplement till föreskrifterna.

Anläggningen ska uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis enligt 2 kapitlet 1 § ELSÄK-FS 2022:1. Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis. Det är endast registrerade elinstallationsföretag som får utföra elinstallationer.

Har du frågor som rör standarder vänd dig till SEK Svensk elstandard.

• Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1
• SEK Svensk elstandards webbplats

I hus byggda 1994 eller senare ska som huvudregel alla vägguttag vara jordade. Före 1994 fanns undantag från kravet om jordning i bland annat bostadsrum och därmed jämförliga torra rum med isolerande golv.

Det är normalt inte tillåtet att blanda jordade och ojordade uttag i rum.

För kök installerade före 1994 saknas dock ibland jordade uttag vid matplatsdelen, medan köksdelen är jordad. Detta förutsätter att risken för samtidig beröring av utsatt del och jordat föremål är obetydlig genom utrymmets och elinstallationens utformning.

Om det i ett sådant kök skett förändringar i utformning sedan elinstallationen utfördes, eller om det förekommer både jordade och ojordade uttag i ett bostadsrum, bör du omgående ta kontakt med ett registrerat elinstallationsföretag för åtgärd. 

Installation av vägguttag är ett elinstallationsarbete som endast får utföras av ett registrerat elinstallationsföretag.

Här måste man utgå från vem som är innehavare av starkströmsanläggningen. Till att börja med så får man titta på hur bostadsrättsföreningens stadgar reglerar ansvaret för starkströmsanläggningarna i fastigheten. I de flesta fall överlåter en bostadsrättsförening innehavaransvaret av lägenheternas starkströmsanläggningar till bostadsrättsinnehavarna och i ett sådant fall behöver inte rutinerna dokumenteras. Men om en bostadsrättsförening själv tar innehavaransvaret även för lägenheterna eller för en enskild lägenhet då ska rutinerna för kontrollen dokumenteras.

Det kan även finnas delar av en starkströmsanläggning där innehavaransvaret och kravet på dokumenterade rutiner bör ligga på bostadsrättsföreningen, och då dokumenterade rutiner krävs, exempelvis av anläggningar i gemensamma utrymmen, motorvärmarstolpar och laddboxar som bostadsrättsföreningen ansvarar för.

Oavsett om det ska finnas dokumenterade rutiner eller inte så omfattas anläggningen i bostadsrätten av kravet på fortlöpande kontroll.

Det bör framgå av bostadsrättsföreningens stadgar vem som ansvarar för respektive del av elanläggningen. Den som räknas som innehavare av en elanläggning ansvarar också för kontroll, underhåll och reparation av anläggningen. 

Ja. Elektronik som är avsedd att användas inom industrin ska inte installeras i bostäder, då produkterna kan ge upphov till olika typer av störningar. Det finns två klasser som anger hur mycket elektromagnetiska störningar en produkt avger, klass A och klass B.

Tyngre industrier, till exempel pappersbruk eller stålverk, är inte lika känsliga för störningar som till exempel bostäder. Här finns en större medvetenhet om att störningar finns och inte alltid kan undvikas. Produkter för industrin är utförda enligt klass A.

Bostäder, men även kontor, butiker och liknande, är miljöer som är mer känsliga för störningar. Här ska man välja produkter utförda enligt klass B.

Du som anläggningsinnehavare är den som har ansvaret för att rätt produkter hamnar på rätt plats i din elanläggning.

När du sålt lägenheten är du inte längre innehavare av elanläggningen och har därför inte längre ansvaret som innehavare för de installationer som gjorts. Köparen blir ny innehavare och därmed ansvarig för att upptäcka och åtgärda brister.
Du kan läsa mer om innehavarens ansvar på vår webbsida - Du är ansvarig för elen

Vem som ska betala åtgärdandet av brister är en civilrättslig fråga, som inte behandlas i regelverket för elsäkerhet.

Nej, det ska göras av ett registrerat elinstallationsföretag. Men, det finns bärbara jordfelsbrytare som är alldeles utmärkta att använda i bostäder där det inte finns en fast installerad jordfelsbrytare.

Lägsta höjd över mark för införing av en luftledning för lågspänning till en byggnad är 3,5 meter ovan mark. Om luftledningen inte förs in i en byggnad är lägsta höjd 4,5 meter över mark. Reglerna om detta hittar du i Elsäkerhetsverkets föreskrifter 6 kapitel 3 § ELSÄK-FS 2022:1.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.

Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.