Frågor och svar

Ja. Det finns fortfarande ganska många anläggningar som har ojordade uttag och det är tillåtet att använda ojordade grenuttag i sådana anläggningar. Grenuttag måste dock ha samma sorts stickpropp som de har uttag så att det inte går att koppla in ojordade produkter i en anläggning som är jordad.

När det gäller elektriska produkter finns det ett omfattande regelverk som de som tillverkar eller säljer produkterna ska följa. Nedan följer de huvudsakliga regelverken som gäller produktens säkerhet samt konsumentskyddsbestämmelser.

• Elsäkerhetsverkets föreskrifter (2016:1) om elektrisk utrustning
• Elsäkerhetsverkets föreskrifter (2016:3) om elektromagnetisk kompatibilitet
• Produktsäkerhetslagen (2004:451) på Riksdagens webbplats
• Produktansvarslagen (1992:18) på Riksdagens webbplats
• Konsumentköplagen (1990:932) på Riksdagens webbplats

Det finns även andra produktkrav som kan vara relevanta.
Information om produktlagstiftning på Marknadskontrollrådets webbplats

Om Elsäkerhetsverket fattar beslut om försäljningsförbud publiceras detta på vår webbplats.
Elsäkerhetsverkets försäljningsförbud

Under förutsättning att det sitter ett täcklock på den infällda kopplingsdosan så får du tapetsera över den. Kopplingsdosan bedöms då fortfarande vara säker och samtidigt tillgänglig för underhåll.

Det är inte förbjudet att ansluta en jordad produkt till ett ojordat uttag om tillverkaren av produkten tillåter det och tillämpningen av produkten inte medför fara. Exempelvis anger vissa dator- och hemelektroniktillverkare i sin bruksanvisning att produkten endast ska anslutas till jordade uttag och då måste man följa det.

Nej, DCL-donen (Devices for Connection of Luminaires) kan bara användas i jordade utrymmen. Om du bara har ojordade uttag hemma så har du inte jordade utrymmen.

För att kunna installera ett DCL-don i ett utrymme som inte är jordat måste du anlita ett elinstallations­företag som kompletterar utrymmets befintliga installation med skyddsjordledare och ändrar till jordade uttag.

På bilderna ser du skillnaden i utseende mellan de nya och gamla lampdonen. Rent tekniskt är den stora skillnaden att de nya alltid är jordade och bara får monteras i utrymmen där alla uttag är jordade. För dubbelisolerade armaturer finns det dock DCL-stickproppar som saknar jordstiftet eftersom det i de fallen inte behövs. Att en armatur är dubbelisolerad innebär att den har dubbla isolerande skikt för att öka säkerheten. Denna typen armaturer ska ha märkning med dubbelkvadratsymbolen (en liten kvadrat i en större kvadrat).

Bild nedan på nya uttag och stickproppar för tak- och fönsterlampor, så kallade DCL-don (devices for connection of luminaries).

Bild nedan på gamla lampdon, stickpropp och uttag för tak- och fönsterlampor.

För att du ska kunna avgöra om din anläggning behöver förses med skyltning enligt ELSÄK-FS 2022:2 behöver du göra en riskbedömning. Skyltning ska enbart användas om en identifierad elektrisk fara inte kan undvikas eller begränsas genom andra åtgärder.
Det är alltid utifrån den specifika anläggningen som en riskbedömning ska genomföras. Till hjälp finns det allmänna rådet där det finns exempel på vad en riskbedömning bör omfatta, bland annat risk för beröring av spänningssatta anläggningsdelar och risk för uppkomst av ljusbågar.

Antalet skyltar och placeringen av dessa ska anpassas efter den bedömda risken på platsen.

D-märkning innebär att armaturen har begränsningar när det gäller maximal yttertemperatur. För att armaturen ska uppfylla kraven som gäller för den ska tillverkarens anvisningar följas.

Om du ska använda en annan ljuskälla än vad som tillverkaren angivit, kontrollera alltid med tillverkaren av armaturen om D-märkningen fortfarande gäller med den nya ljuskällan.

Vid en ombyggnad eller utvidgning av elanläggningen så gäller föreskrifterna ELSÄK-FS 2022:1 för delen man bygger om eller utvidgar.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Den gamla elanläggningen får fortfarande vara utförd enligt de äldre bestämmelser som gällde då anläggningen byggdes. Det förutsätter att den gamla elanläggningen är väl underhållen och att ombyggnaden eller utvidgningen inte har medfört att den är mindre säker än den var före ombyggnaden eller utvidgningen.

Vid framtagande av rutinerna för kontrollerna kanske ni kommer fram till att Elektriska nämndens (EN) besiktningar delvis omhändertar de risker som ni identifierat i er egen riskbedömning och därmed går att implementera i era rutiner. Sannolikt kommer ni även fram till att ni behöver ha ytterligare rutiner för kontroll av anläggningen för att hantera de risker som inte revisionsbesiktningen omfattar, förmodligen med kortare tidsintervall. Exempelvis kan ni behöva ha någon form av rutin för hur personer löpande kan rapportera när elektrisk utrustning som anslutits till anläggningen eller delar av starkströmsanläggningen gått sönder eller annars utgör en fara. Förmodligen finns även behov av att komplettera med ytterligare kontroller av anläggningen som beroende på komplexitet kan utföras av personer utan elteknisk kompetens men ändå bedöms vara lämpliga. Där elteknisk kompetens krävs ska självklart elinstallationsföretag anlitas.