Frågor och svar
Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.
Varför ska man ha jordfelsbrytare?
Varför ska man ha jordfelsbrytare?
Jordfelsbrytaren är ett bra komplement till de skydd som vi normalt har i en elinstallation. Den skyddar för fel som till exempel en trasig skarvsladd till utomhuspoolen, en miljö där man ofta går barfota. Detta gör inget annat skydd. En jordfelsbrytare bryter strömmen snabbt om till exempel en apparats hölje skulle bli spänningsförande och minskar därmed risken att du eller någon i din omgivning skadas av el.
Varför har man säkringar
En gruppledning är skyddad av en säkring i gruppcentralen. Vad är säkringens syfte?
En rätt dimensionerad säkring bryter strömmen i en ledare om strömmen blir större än tillåten för ledaren ifråga. Om strömmen skulle bli större än tillåten vid överbelastning eller kortslutning kan en säkring skydda ledaren genom att strömmen bryts.
Ska underentreprenörer ha egenkontrollprogram?
Vad gäller för underentreprenörer? Ska de ha ett eget egenkontrollprogram eller ska de följa huvudentreprenörens program. Måste de ha en elinstallatör för regelefterlevnad?
Om elinstallationsarbetet utförs av ett företag som är underleverantör till ett annat företag ska underleverantören ha ett eget egenkontrollprogram och ha minst en elinstallatör för regelefterlevnad.
En huvudentreprenör som inte utför elinstallationsarbete behöver inte ha ett egenkontrollprogram.
När det gäller ansvar så omfattas underentreprenören av det särskilda ansvar som gäller för elinstallationsföretag, men de allmänna regler som gäller till följd av avtal, brottsbalken, skadeståndsregler med mera gäller båda aktörerna.
När måste man ha jordfelsbrytare?
Det finns inga detaljregler om detta i Elsäkerhetsverkets utförandeföreskrifter. Anläggningen ska uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis enligt 2 kapitlet 1 § ELSÄK-FS 2022:1. Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1
Det finns en allmän fordring i SS 436 40 00 utgåva 4, på att uttag upp till 32 ampere som används av lekmän ska skyddas av jordfelsbrytare. Detta innebär att säkerhetsnivån minst ska motsvara fordringen i standarden. Elinstallatören har alltså bevisbördan att visa att säkerhetsnivån är lika hög som standarden om han eller hon väljer att inte skydda uttagen med jordfelsbrytare.
Har jag auktorisation när utbildningen är klar?
Det var ett tag sedan jag gick på gymnasiet men jag minns att det nämndes att man var behörig för begränsad behörighet (det som idag heter begränsad auktorisation, B) när man genomgått utbildningen. Stämmer det, har jag en auktorisation?
För att få en auktorisation som elinstallatör ställs ett utbildningskrav och ett krav om praktisk erfarenhet och man måste göra en ansökan till Elsäkerhetsverket, som prövar om kraven är uppfyllda. Man kan alltså inte få en auktorisation enbart genom att ha gått en utbildning.
Har ni något utbildningsmaterial om auktorisation?
Jag jobbar som lärare på en elutbildning och ska i undervisningen berätta om auktorisation som elinstallatör och hur man ansöker om det. Har ni någon information jag kan ta del av?
På Elsäkerhetsverket webbplats finns ett utbildningsmaterial att ladda hem kostnadsfritt för er som utbildar inom elområdet. Utbildningsmaterialet beskriver vad auktorisation är, vilka krav som ställs för att bli elinstallatör och hur man ansöker om att få tillträde till yrket. Tanken är att materialet ska ge blivande elinstallatörer den kunskap de behöver för att kunna ta steget vidare in i arbetslivet.
Måste min enskilda firma ha egenkontrollprogram?
Jag har en enskild firma men blir främst inhyrd för arbete hos andra företag. Måste min enskilda firma ha ett egenkontrollprogram och vara registrerat hos Elsäkerhetsverket?
Du måste arbeta inom ett företags egenkontrollprogram när du utför elinstallationsarbete yrkesmässigt. Om ditt företag inte är registrerat hos Elsäkerhetsverket och inte har ett eget egenkontrollprogram måste du ingå i egenkontrollprogrammet hos det företag som hyr in dig.
Vem har elansvaret i en hyrd lokal?
Vi hyr en avskild del i ett parkeringsgarage och brukar denna som hobbygarage. När vi flyttade in fanns det el som troligtvis inte var installerad av fackman. Fastigheten har bytt ägare och den nya ägaren vill utföra besiktning av elen i lokalen.
- Vem är ansvarig för elen i lokalen - hyresgästen eller fastighetsägaren?
- Vem skall betala för besiktningen?
- Vem kontaktar man för att få en besiktning utförd?
Om man hyr en lägenhet eller en lokal är det i de flesta fall hyresvärden/ägaren av fastigheten som är fortsatt innehavare av elanläggningen. Om hyresgästen ska ges detta ansvar bör detta överenskommas tydligt genom exempelvis hyresavtalet. Det är alltid anläggningsinnehavaren som är ansvarig för att elanläggningen ger betryggande säkerhet mot person- och egendomsskada och även att den fortlöpande kontrolleras så att detta upprätthålls. Besiktning av elanläggning som nämndes i frågan är alltså primärt något innehavaren ska ansvara för.
Besiktningar utföres med fördel av registrerade elinstallationsföretag alternativt av elkonsultföretag.
Publikation
Här kan du läsa om vem som är ansvarig för elen på vår webbplats
Vem har ansvar för elsladd till motorvärmare?
Jag bor i en bostadsrättslägenhet där vi, precis som övriga boende i föreningen, har motorvärmare till vårt garage. Ibland händer det att boende låter motorvärmarsladden hänga utanför garagedörren med strömmen inkopplad. Vem har ansvaret för att förhindra att en olycka sker?
Det är anläggningsinnehavaren som är ansvarig för elsäkerheten, det vill säga den som praktiskt tar hand om och har möjlighet att påverka elanläggningen, som ansvarar för elsäkerheten.
Ofta brukar bostadsrättsföreningar och andra innehavare av större elanläggningar skriva in i sina stadgar eller instruktioner om vad som gäller för motorvärmarsladdar. Då är det sedan upp till brukaren att rätta sig efter det.
Måste man ha märkning på alla elcentraler?
Enligt ELSÄK-FS 2022:1 3 kapitlet 6§ ska en starkströmsanläggning vara försedd med den märkning och dokumentation som behövs för att anläggningens olika delar entydigt ska kunna identifieras för drift och underhåll. Dokumentationen ska finnas på svenska och det språk som är lämpligt för de personer som ska ta del av dokumentationen.