Frågor och svar

Om du upplever att en elanläggning eller elprodukt stör annan elektrisk utrustning, kan du anmäla störningen till Elsäkerhetsverket via vår e-tjänst.

Läs mer eller gör en anmälan: Anmäl en störande elanläggning eller elprodukt

En anläggningsinnehavare är skyldig att fortlöpande kontrollera sin elanläggning så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada.

Brister som hittas ska åtgärdas.

Som hyresgäst ska du påtala för din hyresvärd om du befarar att det finns brister i elanläggningen.

Om bristerna inte åtgärdas har du möjlighet att anmäla den bristfälliga elanläggningen till oss på vår webbplats.
Anmäl brister i en elanläggning

Nej, det är inte lagligt att sälja produkter med utländska stickproppar i Sverige. Produkter som säljs i Sverige ska vara säkra och CE-märkta, samt ha en svensk stickpropp. Det är heller inte okej att sälja en produkt i Sverige som kräver en reseadapter för att man ska kunna använda produkten här. 

Om du ser produkter som säljs i svenska butiker eller svensk e-handel med felaktiga stickproppar (eller andra brister) kan du anmäla det till oss på Elsäkerhetsverket.
Anmäl en elprodukt

Om personen ska jobba med att utföra elinstallationsarbete så måste denne enligt elsäkerhetslagen (2016:732) omfattas av det egenkontrollprogram som elinstallationsföretaget är skyldig att ha. En auktoriserad elinstallatör ska fortfarande finnas i företaget men denne har inte längre ansvar för utförandet av elinstallationer, detta ansvar ligger på företagets ledning. Det tidigare begreppet ”överinseende av elinstallatör” är borttaget.

Nej, det måste du inte, men det är oerhört viktigt att fastställa vissa grundläggande delar i arbetet. Vi rekommenderar givetvis att man använder skriftliga avtal vid hantverkstjänster för att minska risken för oklarheter kring uppdraget med mera. Du kan också behöva visa att arbetet utförts av ett elinstallationsföretag till exempel vid fastighetsförsäljning och då är det bra att spara avtalet och annan dokumentation om arbetet.

Elfirman du anlitar kommer troligen att kräva skriftligt avtal för att tydliggöra vad arbetet omfattar och vilka förutsättningar som råder för arbetet.

På webbplatsen Hallå konsument finns bra stöd för dig och din hantverkare vad ni ska tänka på i avtalet.

Om att anlita hantverkare på Konsumentverket

Vanligtvis är svaret nej (ur ett elsäkerhetsperspektiv) så länge utspänning ligger under 50 volt (växelström) eller 75 volt (likström). 

De paneler som är tillverkade för en spänning över spänningsgränserna 50 volt respektive 75 volt faller in under Lågspänningsdirektivet (LVD) och ska därför vara CE-märkta utifrån det.

Om panelen innehåller elektroniska komponenter som kan avge störningar, som till exempel smarta paneler, ska de vara CE-märkta enligt EMC-direktivet.

Det kan också vara så att andra produktregler som inte rör elsäkerhet eller störningar ska tillämpas på produkten och som kan kräva CE-märkning, läs mer om detta på Marknadskontrollrådets webbplats. 

Produktlagstiftning på Marknadskontrollrådets webbplats

Här måste man utgå från vem som är innehavare av starkströmsanläggningen. Till att börja med så får man titta på hur bostadsrättsföreningens stadgar reglerar ansvaret för starkströmsanläggningarna i fastigheten. I de flesta fall överlåter en bostadsrättsförening innehavaransvaret av lägenheternas starkströmsanläggningar till bostadsrättsinnehavarna och i ett sådant fall behöver inte rutinerna dokumenteras. Men om en bostadsrättsförening själv tar innehavaransvaret även för lägenheterna eller för en enskild lägenhet då ska rutinerna för kontrollen dokumenteras.

Det kan även finnas delar av en starkströmsanläggning där innehavaransvaret och kravet på dokumenterade rutiner bör ligga på bostadsrättsföreningen, och då dokumenterade rutiner krävs, exempelvis av anläggningar i gemensamma utrymmen, motorvärmarstolpar och laddboxar som bostadsrättsföreningen ansvarar för.

Oavsett om det ska finnas dokumenterade rutiner eller inte så omfattas anläggningen i bostadsrätten av kravet på fortlöpande kontroll.

Om väckarklockan drivs enbart på batteri faller den inte under LVD men troligen EMC. Om den däremot har en transformator som drivs på nätspänning ska helheten CE-märkas mot LVD (samt andra relevanta direktiv för produkten).

Säljer man en klocka med nätanslutet aggregat är man som tillverkare ansvarig för att helheten uppfyller säkerhets- och EMC-kraven och helheten ska då även CE-märkas mot LVD. 

Tänk också på att om man säljer en väckarklocka med nätanslutet aggregat så blir man ansvarig för helheten det vill säga även för nätaggregatet. Det går inte att falla tillbaka på nätaggregat­tillverkarens CE-märkning utan man måste göra en egen bedömning av aggregatets säkerhet samt säkerheten för kombinationen aggregat och väckarklocka. Man måste då också anpassa den nödvändiga dokumentationen för detta.

1. Det finns inget formellt krav på att alla deletapper måste anmälas var för sig. Det som är viktigt är att det tydligt framgår vilken/vilka anläggningsdelar som anmälan omfattar, samt att anmälan inkommer minst 30 dagar innan kontaktledningsanläggningen eller delar av den tas i bruk.
2. 6 § 2 punkten ELSÄK-FS 2011:4 är tänkt att tydliggöra var  anläggningen är geografiskt placerad, gärna med en karta, så att den inspektör som handlägger anmälan på ett enkelt sätt kan göra en bedömning om tillsyn eventuellt behöver inledas. Om kopplingsschema innehåller tillräcklig information om detta så anses det vara tillräckligt.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2011:4 

Svaret på din fråga är nej. I grunden är det så att alla produkter som man säljer under sitt eget varumärke är man också tillverkare för. På denna punkt är regelverket tydligt, se till exempel 4 kapitlet 24 § ELSÄK-FS 2016:1 och 5 kapitlet 20 § ELSÄK-FS 2016:3 samt avsnitt 3.1 i EU-kommissionens meddelande om genomförandet av EU:s produktbestämmelser (se särskilt sidorna 29 och 32).
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2016:1
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2016:3
EU-kommissionens meddelande om genomförandet av EU:s produktbestämmelser (pdf, 2,3 MB)

Denna regel innebär att det är förbjudet att sälja produkter under eget varumärke utan att ta tillverkaransvaret för produkterna. Ett varumärke får alltså bara finnas på produkten om man är tillverkare.

Att vara tillverkare

Om man vill sälja en produkt under eget varumärke ska man alltså ta reda på om det finns förutsättningar att bli tillverkare av produkten. Man behöver både ha resurser till det tillkommande arbetet, samt se över om de avtal man har med underleverantörer med mera säkerställer att man får den kontroll, dokumentation och information som behövs för att kunna fullgöra sitt ansvar som tillverkare, se avsnitt 3.1 i EU-kommissionens meddelande om genomförandet av EU:s produktbestämmelser samt Elsäkerhetsverkets webbsida "Tillverkare".

• EU-kommissionens meddelande om genomförandet av EU:s produktbestämmelser (pdf, 2,3 MB)
• Tillverkare

Att ange tilläggsinformation på produkten

Regeln om att man blir tillverkare om man säljer produkter under sitt eget varumärke utesluter inte att en tillverkare tar fram produkter för en särskild distributör och synliggör detta, till exempel med information på produkten, men detta är då tilläggsinformation som inte får ges på bekostnad av att tillverkarens varumärke döljs eller förminskas i avgörande grad.

Tillverkare enligt den formella märkningen (till exempel på märkskylt eller motsvarande och enligt EU-försäkran om överensstämmelse) måste alltid överensstämma med produkten och förpackningen i övrigt. Eftersom produkter kan utformas på olika sätt gäller att man måste titta på den aktuella produkten i dess helhet - sammantaget måste det vara helt klart vilket varumärke den säljs under. Den som har detta varumärke är då tillverkare.