Du är här:

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.

Din sökning på "ã¯â¿â½gare" gav 14 träffar
Andra sökte på: ã¯â¿â½va, ã¯â¿â½ska, ã¯â¿â½lder

Vem du ska vända dig till beror egentligen på vad frågan handlar om. Här är några aktörer som kan hjälpa dig, däribland vi på Elsäkerhetsverket. 

Vi använder tjänsten Elsmart för för-och färdiganmälningar till nätägare. Vi har en ansökan från en elfirma som är registrerad för följande verksamhetstyper inom begränsad lågspänning:

  • Hissar, portar och rulltrappor
  • Maskiner
  • Värme, kyla och ventilation

Kan den här firman anses vara kvalificerad för elinstallationsarbeten som kräver anmälan till nätägaren?

Från och med den 1 januari 2011 då föreskriften ELSÄK-FS 2010:4 ersatte ELSÄK-FS 2007:2 så reglerar Elsäkerhetsverket inte längre frågan om för -och färdiganmälan. Vi kan därför inte besvara när en anmälan till nätägaren krävs.

I författningskommentaren till ELSÄK-FS 2010:4 finns en beskrivning (3 kap. 3-4 §§) varför anmälningskravet togs bort. Observera att det är nätägaren själv (koncessionshavaren) som numera ställer kravet på anmälan. Energimarknadsinspektionen kan svara på frågor kring koncession och nätägarens skyldighet att ansluta en anläggning enligt ellagen.

De begränsade verksamhetstyperna omfattar vanligtvis inte de arbeten som tidigare anmäldes av behörig elinstallatör med lägst ABL-behörighet. Här är några exempel på elinstallationsarbeten som inte omfattas av de begränsade verksamhetstyperna:

  1. Installera huvudledningar och elcentral.
  2. Installation av gruppledningar från elcentral.
  3. Installation av mätarskåp.

Läs mer om verksamhetstyper och kopplingen till auktorisation

Jag undrar om det finns något säkerhetsavstånd för nybyggnation vid en 130 kilovolts kraftledning? Byggnaden ska inte användas som bostad.

Säkerhetsavstånd till byggnader vid nyutförande av luftledningar finns reglerade i 6 kapitlet 6 § ELSÄK-FS 2022:1 där anges det ett minsta säkerhetsavstånd på 10 meter för luftledningar över 55 kilovolt på detaljplanerat område.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Om luftledningen är befintlig och det handlar om byggnation av hus eller liknande så gäller nätägarens regler, vilka bland annat baseras på Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Du rekommenderas alltså att ta kontakt med din nätägare.

LÄS MER: Byggnader nära kraftledningar

Hur går jag tillväga om jag tycker att en elinstallationsfirma utfört felaktiga och därmed farliga elarbeten?  

Du kan läsa om hur man gör en anmälan på vår webbplats.
Anmäl ett elinstallationsföretag

Ett elstängsel får ha en energi ut från aggregatet på max 5 joule vid ett motstånd på 50 - 500 ohm och en toppström på 20 ampere. 

Det är ägaren till stängslet eller den som svarar för användningen, som ansvarar för att det installeras, underhålls och används på ett säkert sätt. Ägaren ska följa tillverkarens anvisningar för hur stängslet ska skötas och användas. Om både tillverkaren och installatören av stängslet har följt den europeiska standarden för elstängsel ska det inte finnas någon risk för människor med ett elektriskt stängsel.

Mer om detta går att läsa i säkerhetskraven i 16-19 §§ elsäkerhetslagen och i Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2011:2. 

Vi hyr en avskild del i ett parkeringsgarage och brukar denna som hobbygarage. När vi flyttade in fanns det el som troligtvis inte var installerad av fackman. Fastigheten har bytt ägare och den nya ägaren vill utföra besiktning av elen i lokalen.

  • Vem är ansvarig för elen i lokalen - hyresgästen eller fastighetsägaren?
  • Vem skall betala för besiktningen?
  • Vem kontaktar man för att få en besiktning utförd?

Om man hyr en lägenhet eller en lokal är det i de flesta fall hyresvärden/ägaren av fastigheten som är fortsatt innehavare av elanläggningen. Om hyresgästen ska ges detta ansvar bör detta överenskommas tydligt genom exempelvis hyresavtalet. Det är alltid anläggningsinnehavaren som är ansvarig för att elanläggningen ger betryggande säkerhet mot person- och egendomsskada och även att den fortlöpande kontrolleras så att detta upprätthålls. Besiktning av elanläggning som nämndes i frågan är alltså primärt något innehavaren ska ansvara för.

Besiktningar utföres med fördel av registrerade elinstallationsföretag alternativt av elkonsultföretag.

Publikation

Här kan du läsa om vem som är ansvarig för elen på vår webbplats

Vårt råd är att inte köpa produkter som inte är CE-märkta och tillverkaren ska inte heller sälja produkter som inte är CE-märkta.

Om du ändå väljer privatimport är du själv ansvarig som ägare för att apparaten uppfyller de väsentliga kraven i gällande produktlagstiftning om bland annat elsäkerhet och EMC. Även om motorn används enbart för eget bruk ska den märkas och i övrigt uppfylla samma krav som vid en CE-märkning av produkten. Bland annat ska säkerhets- och skyddskraven uppfyllas som framgår av 16-19§§ elsäkerhetslagen (2016:732) och säkerhets­krav i fråga om elektrisk utrustning i 13-22§§ elsäkerhetsförordningen (2017:218).

Regler om elektriska produkter

Vid fast anslutning av elmotorn till svensk elanläggning ska arbetet utföras av ett registrerat elinstallationsföretag och utrustningen ska vara CE märkt. Om motorn är försedd med svensk stickpropp behövs ingen särskild auktorisation för anslutning.

Eldragningen i vår hyreslägenhet är väldigt gammal. Uttagen är inte petsäkra och jag vågar inte ens tänka på hur elledningarna ser ut inuti väggarna och vad som händer när dessa belastas med dagens alla apparater (brandrisk).

  • Finns det någon lag på att fastighetsägaren måste byta ut elen?
  • Kan man anmäla fastighetsägaren någonstans?

En anläggningsinnehavare är skyldig att fortlöpande kontrollera sin elanläggning så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada.

Brister som hittas ska åtgärdas.

Som hyresgäst ska du påtala för din hyresvärd om du befarar att det finns brister i elanläggningen.

Om bristerna inte åtgärdas har du möjlighet att anmäla den bristfälliga elanläggningen till oss på vår webbplats.
Anmäl brister i en elanläggning

Nej, din jordfelsbrytare ska inte påverkas av detta. En utredning från Luleå tekniska universitet bekräftar att jordfelsbrytare av typ A ger ett fullgott skydd för vanliga bostäder, även när grannarna installerat solcellsanläggningar eller laddar elbilen hemma. 

Fördjupad information

Utredningen (Energiforskrapport 2021:819) har inte berört de tilläggskrav i Elinstallationsreglerna som gäller jordfelsbrytare av typ B för solcellsanläggningar eller laddningsstationer/laddboxar. Jordfelsbrytare som sitter i direkt anslutning till en solcellsanläggning eller laddningsstation/laddbox kan utsättas för likströmmar och behöver då vara avsedda för detta.

Frågan om risken för att likströmmar från en elanläggning kan spridas över till andra elanläggningar och där störa funktionen hos en jordfelsbrytare typ A, lyftes av Installationsföretagen under 2019. Elsäkerhetsverket fick genast en mängd frågor om detta från oroliga bostadsägare, men bedömde att risken för störningar i jordfelsbrytarens funktion var mycket liten. För laddboxar finns krav på skydd mot likströmsfelströmmar och för omriktare till solcellsanläggningar finns krav på hur mycket likström som får ledas ut på nätet. Dessutom gör egenskaperna i det lokala elnätet att spridningen av likströmmar mellan elanläggningar kraftigt begränsas. Således kan inte en elanläggning utsättas för likströmmar från andra närliggande elanläggningar i en sådan omfattning att det kan påverka en jordfelsbrytare av typ A, vilket rapporten från Luleå tekniska universitet bekräftar.

Så här ser reglerna ut

Enligt 2 kap 1 § ELSÄK-FS 2022:1 ska starkströmsanläggningar vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, uppfyllandet av detta kan bland annat göras genom att följa standarden SS 436 40 00 "Elinstallationsreglerna" där det i utgåva 4 under punkt 411.3.3 framgår att alla uttag upp till 32A som används av ordinära personer och är avsedda för allmänbruk ska skyddas av jordfelsbrytare. 

Vilken typ av jordfelsbrytare som ska användas beror på elanläggningen, men för vanliga bostäder utan solceller eller laddbox gäller normalt typ A. För laddningsstationer/laddboxar finns tilläggskrav i Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00, avsnitt 722.531.2.3.4. Där krävs att åtgärder mot likströmsfelströmmar vidtas, förutom när sådant skydd finns inbyggt i laddningsstationen. Alltså ska jordfelsbrytare av typ B användas, eller jordfelsbrytare av typ A, samt utrustning som säkerställer frånkoppling vid felströmmar som är högre än 6 mA likström. För solcellsanläggningar finns ett liknande tillägg i Elinstallationsreglerna avsnitt 712.531.2.3.101, som kräver att där jordfelsbrytare används som skydd för solcellsanläggningar, ska de vara av typ B.

Utifrån utredningens resultat bedömer Elsäkerhetsverket att nuvarande krav i regelverket är fullgott för bostäder. Krav på jordfelsbrytare typ B har inte varit föremål för utredningen och påverkas heller inte av slutsatserna i rapporten. Elsäkerhetsverket bedömer därmed att dagens regelverk även i detta avseende är korrekt.

Läs mer om ämnet

Den som äger elanläggningen, ofta fastighetsägaren, är ansvarig för att elanläggningen är säker. I elsäkerhetsammanhang kallas den personen för anläggningsinnehavare. Det är anläggningsinnehavarens skyldighet att se till att elanläggningen har den dokumentation som krävs, i det här fallet märkning som anger vilka säkringar som leder var. Detta finns reglerat i 3 kapitlet 6 § ELSÄK-FS 2022:1.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1