Frågor och svar

Här måste man utgå från vem som är innehavare av starkströmsanläggningen. Till att börja med så får man titta på hur bostadsrättsföreningens stadgar reglerar ansvaret för starkströmsanläggningarna i fastigheten. I de flesta fall överlåter en bostadsrättsförening innehavaransvaret av lägenheternas starkströmsanläggningar till bostadsrättsinnehavarna och i ett sådant fall behöver inte rutinerna dokumenteras. Men om en bostadsrättsförening själv tar innehavaransvaret även för lägenheterna eller för en enskild lägenhet då ska rutinerna för kontrollen dokumenteras.

Det kan även finnas delar av en starkströmsanläggning där innehavaransvaret och kravet på dokumenterade rutiner bör ligga på bostadsrättsföreningen, och då dokumenterade rutiner krävs, exempelvis av anläggningar i gemensamma utrymmen, motorvärmarstolpar och laddboxar som bostadsrättsföreningen ansvarar för.

Oavsett om det ska finnas dokumenterade rutiner eller inte så omfattas anläggningen i bostadsrätten av kravet på fortlöpande kontroll.

Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.

Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.

Från och med den 1 januari 2011 då föreskriften ELSÄK-FS 2010:4 ersatte ELSÄK-FS 2007:2 så reglerar Elsäkerhetsverket inte längre frågan om för -och färdiganmälan. Vi kan därför inte besvara när en anmälan till nätägaren krävs.

I författningskommentaren till ELSÄK-FS 2010:4 finns en beskrivning (3 kap. 3-4 §§) varför anmälningskravet togs bort. Observera att det är nätägaren själv (koncessionshavaren) som numera ställer kravet på anmälan. Energimarknadsinspektionen kan svara på frågor kring koncession och nätägarens skyldighet att ansluta en anläggning enligt ellagen.

De begränsade verksamhetstyperna omfattar vanligtvis inte de arbeten som tidigare anmäldes av behörig elinstallatör med lägst ABL-behörighet. Här är några exempel på elinstallationsarbeten som inte omfattas av de begränsade verksamhetstyperna:

1. Installera huvudledningar och elcentral.
2. Installation av gruppledningar från elcentral.
3. Installation av mätarskåp.

Läs mer om verksamhetstyper och kopplingen till auktorisation

Det är anläggningsinnehavaren, det vill säga den som praktiskt tar hand om och har möjlighet att påverka elanläggningen, som ansvarar för elsäkerheten. Ni behöver komma överens inom föreningen om vem som är innehavare av respektive anläggningsdel. Elsäkerhetsverket rekommenderar att ni dokumenterar överenskommelsen.

Detta rör kabel före elmätare, vi hänvisar därför till elnätbolaget som ansvarar för denna. Frågor om elnätbolagets skyldighet att leverera el hanteras av Energimarknadsinspektionen.
Energimarknadsinspektionens webbplats

Om vi uppfattar din fråga rätt så är det nätägarens anslutningspunkt du frågar efter.  

Det är nätägaren som är innehavare och ansvarar för anslutningen av sin inkommande kabel i anslutningspunkten. Anslutningspunkten bör vara definierad i avtalet med nätägaren.  

För elanläggningen efter anslutningspunkten ansvarar en annan innehavare det vill säga den som äger eller råder över fastighetens elanläggning.

Som anläggningsinnehavare är ni skyldiga att fortlöpande kontrollera er elanläggning enligt föreskriften ELSÄK-FS 2022:3.
Om anläggningen används i näringsverksamhet finns där även krav på att dokumentera sina rutiner för den fortlöpande kontrollen.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:3 

Utgångspunkten är helt enkelt att ditt företag arbetar på annans anläggning om det inte är företagets anläggning som arbetet faktiskt utförs på.

Enklast att kontrollera detta är att titta på vilket organisationsnummer företaget som äger anläggningen har och vilket organisationsnummer företaget som utför arbetet har. Är det inte samma nummer är det arbete på annans anläggning.

Det finns dock ett undantag från detta sätt att kontrollera om arbetet utförs på annans anläggning. Om det är två olika företag inom samma koncern där ett av företagen i koncernen utför arbete på en anläggning som tillhör ett annat företag i samma koncern anses i vissa fall arbetet inte utföras på annans anläggning trots att det är olika organisationsnummer. Förutsättningarna för att det inte ska anses vara arbete på annans anläggning är om det bestämmande inflytandet i företaget är detsamma, till exempel när det är samma ägarförhållanden i de två bolagen, alternativt att det ena företaget äger det andra. I dessa två situationer anses det inte vara ”annans” anläggning.