Du är här:

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.

Din sökning på "”är" gav 106 träffar
Andra sökte på: •els, ”är ditt hem elsäkert?, ”är ditt hem elsäkert


Vilka typer av elinstallationsarbeten omfattas egentligen av kraven i elsäkerhetslagen (2016:732).

Alla elinstallationsarbeten omfattas av kraven som gäller från 1 juli 2017, med några få undantag.

Vad som är elinstallationsarbete, det som tidigare benämndes "behörighetskrävande arbete" och där utförare ska vara auktoriserad elinstallatör alternativt ingå i ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram, definieras i 4 § elsäkerhetslagen (2016:732).


Något förenklat kan man säga att elinstallationsarbete är

  • allt arbete i en elanläggning fram till och med eluttagen och
  • alla fasta anslutningar av elektrisk utrustning till exempel spisar, tvättmaskiner med mera.

I Elsäkerhetsverkets föreskrifter finns några få undantag från vissa krav, till exempel att man får byta ut befintliga eluttag i vissa miljöer etcetera.

Elsäkerhetslag (2016:732) på Sveriges riksdags webbplats 

En handbok, publicerad av till exempel ett försäkringsbolag, medger att ett installationssätt är tillåtet medan tillverkarens anvisningar säger att det inte är tillåtet. Vilken ska man som elinstallationsföretag rätta sig efter vid nyinstallation?

Alla nya elinstallationer ska utföras enligt föreskrifterna ELSÄK-FS 2022:1  Dessa föreskrifter fastställer att allt utförande ska grundas på en riskbedömning för att uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis vilket vanligtvis innebär att man arbetar efter en fastställd standard. En grundläggande regel i standarden SS 436 40 00 utgåva 4, är att tillverkarens anvisningar ska följas. 

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Jag har ett ECY-certifikat. Innebär det att jag är auktoriserad elinstallatör?

Nej, du är inte auktoriserad elinstallatör genom ditt ECY-certifikat.

Ett ECY-certifikat är ett certifikat som utfärdas av Elbranschens centrala yrkesnämnd (ECY), som visar att du uppfyller de krav som ställs enligt kollektivavtal mellan Installatörsföretagen (IN) och Svenska Elektrikerförbundet (SEF).

Det ska inte förväxlas med en auktorisation som elinstallatör, vilket man måste ansöka om hos Elsäkerhetsverket.

Läs mer på ECY:s webbplats

Det var ett tag sedan jag gick på gymnasiet men jag minns att det nämndes att man var behörig för begränsad behörighet (det som idag heter begränsad auktorisation, B) när man genomgått utbildningen. Stämmer det, har jag en auktorisation?

För att få en auktorisation som elinstallatör ställs ett utbildningskrav och ett krav om praktisk erfarenhet och man måste göra en ansökan till Elsäkerhetsverket, som prövar om kraven är uppfyllda. Man kan alltså inte få en auktorisation enbart genom att ha gått en utbildning.

Jag har en LED-lampa som avger ett sken även när den är släckt. Lite som fluorescerande material. Ska det vara så?

LED-lampor är mycket lättdrivna och kräver extremt lite ström för att börja lysa. Ledningar som ligger intill varandra i väggen kan ge så kallade kondensatoreffekter, vilket kan orsaka en minimal ström, även när brytaren är frånkopplad. Detta är helt ofarligt eftersom den strömmen aldrig kan nå farliga värden.

Fenomenet behöver inte alls betyda att det är något fel i installationen. Det man kan göra är att prova med andra fabrikat på ledbelysningen.

Den som äger elanläggningen, ofta fastighetsägaren, är ansvarig för att elanläggningen är säker. I elsäkerhetsammanhang kallas den personen för anläggningsinnehavare. Det är anläggningsinnehavarens skyldighet att se till att elanläggningen har den dokumentation som krävs, i det här fallet märkning som anger vilka säkringar som leder var. Detta finns reglerat i 3 kapitlet 6 § ELSÄK-FS 2022:1.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Mitt företag behöver ett intyg som styrker att vi är registrerade i Elsäkerhetsverkets register, hur får vi det?

Ta kontakt med oss så ordnar vi ett intyg.
Vi nås på telefonnummer 010-168 05 00 eller via e-post till registrator@elsakerhetsverket.se.

Om du besöker loppmarknader eller second hand-butiker kan du stöta på elprodukter som säljs "i befintligt skick", där sladdar, stickproppar och andra delar kanske är trasiga. Vad som är säljarens respektive konsumentens ansvar för en sådan elprodukt kan vara lite svårt att förstå. I 3 § produktsäkerhetslagen (2004:451) står det:

"Lagen tillämpas inte i fråga om:

  1. begagnade varor som tillhandahålls som antikviteter, och
  2. varor som skall repareras eller renoveras innan de kan tas i bruk, om näringsidkaren tydligt informerar konsumenten om att det är fråga om en sådan vara."

Produktsäkerhetslag (2004:451) på Sveriges Riksdags webbplats

Andra punkten är intressant. Den betyder att om sladden är så trasig att produkten uppenbart måste repareras innan den används är det okej att sälja den. Exempelvis om stickproppen är avklippt. Om det däremot inte är tydligt att det är fel på produkten och näringsidkaren inte informerar om att den ska repareras innan den används, så är näringsidkaren ansvarig för produkten. 

Tänk på det här när du köper begagnade elprodukter: 

  • Kontrollera att produkten är hel, även sladd och stickpropp.
  • Alla produkter har en livslängd - tänk på ålder och slitage.
  • Fråga säljaren om antalet ägare och om den fungerar som den ska.
  • Vilka märkningar har produkten och finns det en bruksanvisning?
  • Är det en elprodukt som är köpt utomlands och är den i så fall anpassad för svenska uttag och spänning?
  • Är produkten ojordad ska du inte modifiera den så att den går att använda i jordad miljö. Passar inte stickproppen får du inte byta den.
  • Är stickproppen bortklippt är det en indikation på att produkten förmodligen inte uppfyller säkerhetskraven - överväg om du verkligen vill ha den.
  • Om en produkt är ombyggd eller modifierad på något vis har tillverkaren inte längre ansvar för det utan den som gjort modifieringen. Vet de om det och har de tagit sitt ansvar?
  • Är du det minsta osäker på elprylens säkerhet – köp den inte.

Det bör framgå av bostadsrättsföreningens stadgar vem som ansvarar för respektive del av elanläggningen. Den som räknas som innehavare av en elanläggning ansvarar också för kontroll, underhåll och reparation av anläggningen. 

På din elräkning finns tre avgifter: elsäkerhetsavgift, elberedskapsavgift och nätövervakningsavgift. De här tre avgifterna finansierar olika delar av statens verksamhet inom elområdet. Avgifterna är beslutade av riksdag och regering.

Elsäkerhetsavgift

Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras i huvudsak med en elsäkerhetsavgift, vilket är reglerat i elsäkerhetslagen (2016:732). Även verksamhet inom området elektromagnetisk kompatibilitet finansieras med denna avgift trots att den verksamheten regleras i annan lagstiftning. Elsäkerhetsavgiftens storlek är reglerad i förordning (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift.

Elberedskapsavgift

Elberedskapsavgiften tas ut med stöd av elberedskapslagen (1997:288). Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamhet hos elberedskapsmyndigheten. Affärsverket svenska kraftnät (SvK) är utsedd till elberedskapsmyndighet.

För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.

Nätövervakningsavgift

Nätövervakningsavgiften tas ut med stöd av 5 kap. ellagen (1997:857) och tillsyn enligt 12 kap. 1 § samma lag. Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamheten vid nätmyndigheten. Energimarknadsinspektionen (EI) är utsedd till nätmyndighet. För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.

Mer information om de olika avgifterna