Frågor och svar
Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.
Kontroll av elanläggning
Som anläggningsinnehavare är ni skyldiga att fortlöpande kontrollera er elanläggning enligt föreskriften ELSÄK-FS 2022:3.
Om anläggningen används i näringsverksamhet finns där även krav på att dokumentera sina rutiner för den fortlöpande kontrollen.
Vi har fram tills nyss ansett att den revisionsbesiktning som utförs av elektriska nämnden är det samma som särskild kontroll, hur ska vi tänka framöver? (2022:3)
Vid framtagande av rutinerna för kontrollerna kanske ni kommer fram till att Elektriska nämndens (EN) besiktningar delvis omhändertar de risker som ni identifierat i er egen riskbedömning och därmed går att implementera i era rutiner. Sannolikt kommer ni även fram till att ni behöver ha ytterligare rutiner för kontroll av anläggningen för att hantera de risker som inte revisionsbesiktningen omfattar, förmodligen med kortare tidsintervall. Exempelvis kan ni behöva ha någon form av rutin för hur personer löpande kan rapportera när elektrisk utrustning som anslutits till anläggningen eller delar av starkströmsanläggningen gått sönder eller annars utgör en fara. Förmodligen finns även behov av att komplettera med ytterligare kontroller av anläggningen som beroende på komplexitet kan utföras av personer utan elteknisk kompetens men ändå bedöms vara lämpliga. Där elteknisk kompetens krävs ska självklart elinstallationsföretag anlitas.
Vad händer med elsäkerheten nu när Elsäkerhetsverket beslutat att ta bort kravet på särskild kontroll? (2022:3)
Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån sin riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras med hänsyn till dess utförande, ålder, omgivande miljö och användning.
Syftet med att ha krav på rutiner är att anläggningsinnehavaren aktivt ska lära känna sin anläggning och bli medveten om de risker som finns. Utifrån de risker som innehavaren ser ska rutinerna för kontrollen sedan utformas. Detta sätt att reglera gör att den enskilda anläggningens risker blir avgörande för hur kontrollen utformas.
Elsäkerhetsverket vill med denna förändring lyfta den fortlöpande kontrollen och att innehavaren alltid är ansvarig för att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Med krav på rutiner som är anpassade utifrån den enskilda anläggningen är förhoppningen att fler kontroller genomförs och att den fortlöpande kontrollens roll som ett verktyg för innehavaren att ta sitt ansvar för en säker elanläggning stärks. Elsäkerhetsverkets bedömning är därför att förändringen inte innebär någon försämring av elsäkerheten, snarare tvärtom.
Vem påverkas av 2022:3?
- Innehavare av alla typer av starkströmsanläggningar
- Innehavare av elektrisk utrustning som är avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning.
- Elinstallationsföretag, elinstallatörer och andra elyrkespersoner.
- Utbildare/skolor för elinstallatörer och elyrkespersoner.
- Andra aktörer såsom Installatörsföretagen IN, Elektrikerförbundet, Energiföretagen, Brandskyddsföreningen/Elektriska nämnden, Standard Solutions Group SSG, konsulter med flera.
Får man använda blå ledare till någonting annat än neutralledare (nolla)?
Under vissa förutsättningar får man det. Se kapitel 514 i standarden SS 436 40 00 utgåva 3. Det är SEK Svensk elstandard som ger ut denna standard
Vad gäller för elbesiktning av butiker?
Alla elanläggningar ska kontrolleras fortlöpande. Det är anläggningsinnehavaren, det vill säga den som praktiskt tar hand om och har möjlighet att påverka elanläggningen, som ansvarar för elsäkerheten. Det är oftast fastighetsägaren, men kan i vissa fall även vara hyresgästen.
Det är anläggningens innehavare som bestämmer tidsintervall, vad som ska kontrolleras, vem som ska göra kontrollen och vilken metod som ska användas vid de olika kontrollerna. Detta ska framgå i en skriftlig rutin som innehavaren är skyldig att upprätta i enlighet med 6 § i ELSÄK-FS 2022:3.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:3
Måste man ha märkning på alla elcentraler?
Enligt ELSÄK-FS 2022:1 3 kapitlet 6§ ska en starkströmsanläggning vara försedd med den märkning och dokumentation som behövs för att anläggningens olika delar entydigt ska kunna identifieras för drift och underhåll. Dokumentationen ska finnas på svenska och det språk som är lämpligt för de personer som ska ta del av dokumentationen.
Vad säger reglerna om överbyggda eldosor?
Efter en ombyggnad upptäcker vi att byggföretaget som utfört jobbet har skruvat gipsskivor utanpå befintliga väggar så att flera eldosor hamnat bakom gipsskivorna. De är nu omöjliga att nå och identifiera. Vad säger regelverket om detta?
Följande finns att läsa då det gäller din fråga beträffande eldosor och motsvarande anslutningspunkter som dolts bakom nya väggar:
Elsäkerhetsverkets föreskrifter 3 kapitlet 6 § ELSÄK-FS 2022:1 säger bland annat att
”En starkströmsanläggning ska vara försedd med den märkning och dokumentation som behövs för att anläggningens olika delar entydigt ska kunna identifieras för drift och underhåll.”
Vidare hänvisar föreskrifterna till svensk standard vad gäller utförande av elinstallationer. I Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00 utgåva 4, punkt 526.3 sägs att
”Alla förbindningar ska vara tillgängliga för besiktning, provning och underhåll med följande undantag: ….” (De angivna undantagen är inte tillämpliga på din fråga).
Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda
Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).
Jag hyr en lokal där elcentralen inte är märkt. Vems ansvar är det att märka den?
Den som äger elanläggningen, ofta fastighetsägaren, är ansvarig för att elanläggningen är säker. I elsäkerhetsammanhang kallas den personen för anläggningsinnehavare. Det är anläggningsinnehavarens skyldighet att se till att elanläggningen har den dokumentation som krävs, i det här fallet märkning som anger vilka säkringar som leder var. Detta finns reglerat i 3 kapitlet 6 § ELSÄK-FS 2022:1.
Vilka regler gäller för vindkraftverk, beträffande elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet?
Ett vindkraftverk är en maskin och faller in under maskindirektivet (MD) när det tillhandahålls på marknaden. Arbetsmiljöverket har införlivat MD i svensk lagstiftning och är tillsynsmyndighet.
När ett vindkraftverk är anslutet till elnätet blir det en starkströmsanläggning för produktion av el och därmed ska kraven i elsäkerhetslag (2016:732), och elsäkerhetsförordning (2017:218) samt Elsäkerhetsverkets tillhörande föreskrifter uppfyllas.
Elinstallationsarbete på en elektrisk starkströmsanläggning ska utföras av ett elinstallationsföretag. Elinstallationsföretaget som anlitas ska vara registrerat i Elsäkerhetsverkets företagsregister för verksamhetstypen Elproduktionsanläggningar. Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet för elsäkerhet i starkströmsanläggningar.
Vidare ska vindkraftverket uppfylla kraven i EMC direktivet (2014/30/EU) som är införlivat i Lag om elektromagnetisk kompatibilitet (1992:1512), Förordning om elektromagnetisk kompatibilitet (2016:363) och ELSÄK-FS 2016:3 ändrad genom ELSÄK-FS 2016:4. Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet.
Det är antingen anläggningens innehavare eller den som råder över starkströmsanläggningen som har ansvaret för att kraven som finns i elsäkerhetslag, elsäkerhetsförordning och relevanta föreskrifter är uppfyllda.
Du kan hitta mer om vad som gäller för vindkraftverk på webbplatsen vindlov.se.
vindlov.se webbplats