Frågor och svar

Här måste man utgå från vem som är innehavare av starkströmsanläggningen. Till att börja med så får man titta på hur bostadsrättsföreningens stadgar reglerar ansvaret för starkströmsanläggningarna i fastigheten. I de flesta fall överlåter en bostadsrättsförening innehavaransvaret av lägenheternas starkströmsanläggningar till bostadsrättsinnehavarna och i ett sådant fall behöver inte rutinerna dokumenteras. Men om en bostadsrättsförening själv tar innehavaransvaret även för lägenheterna eller för en enskild lägenhet då ska rutinerna för kontrollen dokumenteras.

Det kan även finnas delar av en starkströmsanläggning där innehavaransvaret och kravet på dokumenterade rutiner bör ligga på bostadsrättsföreningen, och då dokumenterade rutiner krävs, exempelvis av anläggningar i gemensamma utrymmen, motorvärmarstolpar och laddboxar som bostadsrättsföreningen ansvarar för.

Oavsett om det ska finnas dokumenterade rutiner eller inte så omfattas anläggningen i bostadsrätten av kravet på fortlöpande kontroll.

Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.

Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.

Elsäkerhetsverket har tagit fram en vägledning för fortlöpande kontroll.

Elsäkerhetsverkets vägledning för fortlöpande kontroll

Det är den huvudsakliga användningen av starkströmsanläggningen som är avgörande för kravet på dokumenterade rutiner. Är den huvudsakliga användningen av anläggningen enskilt ändamål så krävs inga dokumenterade rutiner. Är den huvudsakliga användningen istället affärsrörelsen så omfattas din anläggning av kravet på att ha dokumenterade rutiner.

Kravet på kontroll och att ha rutiner för denna gäller dock för alla anläggningar oavsett vad de används till, det är bara kravet på dokumentation av rutinerna som undantas om anläggningen används för enskilt ändamål.

Vägledning för fortlöpande kontroll

Ja. Det finns fortfarande ganska många anläggningar som har ojordade uttag och det är tillåtet att använda ojordade grenuttag i sådana anläggningar. Grenuttag måste dock ha samma sorts stickpropp som de har uttag så att det inte går att koppla in ojordade produkter i en anläggning som är jordad.

Under förutsättning att det sitter ett täcklock på den infällda kopplingsdosan så får du tapetsera över den. Kopplingsdosan bedöms då fortfarande vara säker och samtidigt tillgänglig för underhåll.

ELSÄK-FS 2022:1 ska alltid följas vid nyinstallation, ombyggnad eller utvidgning av elanläggningen. Föreskriften innehåller inget specifikt krav på jordfelsbrytare, men pekar på svensk standard som ett sätt att uppfylla föreskriftens krav på god elsäkerhetsteknisk praxis.

Den standard som avses i detta fall heter SS 436 40 00 och ges ut av SEK - Svensk Elstandard. Standarden ger i vissa fall möjlighet att utelämna jordfelsbrytare. Vill du få hjälp att tolka standarden kan du vända dig till SEK - Svensk Elstandard.

Elsäkerhetsverket rekommenderar generellt användning av jordfelsbrytare om det är möjligt.

• Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1
• SEK Svensk elstandards webbplats

Från och med den 1 juli 2017 omfattas alla elinstallationsarbeten av kravet på att bara elinstallatörer eller personer som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram får utföra arbetet. Det innebär att det bara är elinstallatörer som får utföra elinstallationsarbete privat.

En elinstallatör är en fysisk person som är auktoriserad att utföra elinstallationsarbete. Det är Elsäkerhetsverket som auktoriserar elinstallatörer.

Det allmänna aktsamhetskravet som finns i 26 § elsäkerhetslagen (2016:732)  gäller för alla elinstallationsarbeten. Om du är elinstallatör får du alltså göra de moment som omfattas av din auktorisation och utförandet ska vara utfört enligt aktsamhetskravet och de utförandeföreskrifter som finns.

Så fort du gör elinstallationsarbete yrkesmässigt är du dock ett elinstallationsföretag och måste uppfylla kraven på egenkontrollprogram, registrering, ha minst en elinstallatör för regelefterlevnad, med mera. Se 23-27 §§ elsäkerhetslagen (2016:732).

Elsäkerhetslag (2016:732) på Sveriges riksdags webbplats

Enligt övergångsbestämmelserna i föreskrifterna ELSÄK-FS 2022:1 så gäller att anläggningar vilka är utförda enligt tidigare föreskrifter fortsatt får vara utförda enligt äldre bestämmelser. Det medför att så länge golvet fortsatt kan anses vara isolerande samt att rummet räknas som ”torrt”, vilket en hall normalt gör, så får man behålla befintliga, ojordade uttag.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Vid en ombyggnad eller utvidgning av elanläggningen så gäller föreskrifterna ELSÄK-FS 2022:1 för delen man bygger om eller utvidgar.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Den gamla elanläggningen får fortfarande vara utförd enligt de äldre bestämmelser som gällde då anläggningen byggdes. Det förutsätter att den gamla elanläggningen är väl underhållen och att ombyggnaden eller utvidgningen inte har medfört att den är mindre säker än den var före ombyggnaden eller utvidgningen.