Frågor och svar

Starkströmsanläggningar som har tagits i bruk innan den 1 december 2022 får vara utförda enligt äldre bestämmelser. Detta under förutsättning att användningen av anläggningen eller förutsättningarna på något annat sätt inte har ändrats på ett sätt som har väsentlig betydelse för elsäkerheten.

Om du bygger en ny anläggning, alternativt bygger om eller bygger ut en befintlig anläggning, och denna anläggning kommer att tas i bruk efter den 30 november 2022 ska de nya reglerna tillämpas. Det finns dock vissa undantag som rör kravet på skyddsjord och jordfelsbrytare. Dessa undantag finner du i övergångsbestämmelserna till ELSÄK-FS 2022:1.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

• Elinstallationsföretag, elinstallatörer och andra elyrkespersoner.
• Innehavare av starkströmsanläggningar för produktion eller överföring av el.
• Innehavare av kontaktledningsanläggningar för järnväg, spårväg, tunnelbana och elväg.
• Andra aktörer såsom Installatörsföretagen, Elektrikerförbundet, Energiföretagen, Standard Solutions Group SSG, Trafikverket, SEK Svensk elstandard, konsulter med flera.

För att du ska kunna avgöra om din anläggning behöver förses med skyltning enligt ELSÄK-FS 2022:2 behöver du göra en riskbedömning. Skyltning ska enbart användas om en identifierad elektrisk fara inte kan undvikas eller begränsas genom andra åtgärder.
Det är alltid utifrån den specifika anläggningen som en riskbedömning ska genomföras. Till hjälp finns det allmänna rådet där det finns exempel på vad en riskbedömning bör omfatta, bland annat risk för beröring av spänningssatta anläggningsdelar och risk för uppkomst av ljusbågar.

Antalet skyltar och placeringen av dessa ska anpassas efter den bedömda risken på platsen.

Det finns redan idag krav på att den som har ansvaret för anläggningen ska bedöma riskerna vid anläggningen och se till att varselmärkning finns när det behövs för att varna eller informera om risker som finns på grund av el vid anläggningen.

Föreskrifterna medför inte krav på att göra en särskild riskbedömning för befintliga anläggningar när föreskrifterna träder i kraft.

• Elinstallationsföretag, elinstallatörer och andra elyrkespersoner.
• Innehavare av starkströmsanläggningar.
• Innehavare av kontaktledningsanläggningar för järnväg, spårväg, tunnelbana och elväg.
• Utbildare/skolor för elinstallatörer och elyrkespersoner.
• Andra aktörer såsom Installatörsföretagen IN, Elektrikerförbundet, Energiföretagen, Brandskyddsföreningen/Elektriska nämnden, Standard Solutions Group SSG, SEK Svensk elstandard, konsulter med flera.

Nej, som innehavare av elanläggningen är ni skyldiga att ta fram dokumenterade rutiner. Sedan kan ni alltid ta hjälp av den avtalade elfirman med framtagandet av rutinerna.

Rutinerna ska utgå från en riskbedömning av din elanläggning. Det betyder att ni måste utgå från hur just er elanläggning är utförd, hur gammal den är, vad den används till m.m. för att bedöma hur rutinerna ska utformas. För de flesta elanläggningar är endast årliga kontroller inte tillräckliga. I rutinerna bör även mer frekventa kontroller finnas med, som exempelvis dagliga kontroller, men det beror som sagt på förutsättningarna för din specifika elanläggning hur ofta din elanläggning ska kontrolleras. Kanske städare/vaktmästare gör en okulär kontroll av elanläggningen dagligen. 

En annan del som är viktig att få med i rutinerna är hur ni som anläggningsinnehavare hanterar eventuella brister som upptäcks. Vart rapporterar man upptäckta brister och vem ser till att bristerna blir åtgärdade? Det är också en del av rutinerna.

Förmodligen finns det tekniskt avancerade delar av vissa elanläggningar som kräver mer ingående kontroller av sakkunniga, där kan en årlig kontroll av ett elinstallationsföretag vara rätt metod.

Vid framtagande av rutinerna för kontrollerna kanske ni kommer fram till att Elektriska nämndens (EN) besiktningar delvis omhändertar de risker som ni identifierat i er egen riskbedömning och därmed går att implementera i era rutiner. Sannolikt kommer ni även fram till att ni behöver ha ytterligare rutiner för kontroll av anläggningen för att hantera de risker som inte revisionsbesiktningen omfattar, förmodligen med kortare tidsintervall. Exempelvis kan ni behöva ha någon form av rutin för hur personer löpande kan rapportera när elektrisk utrustning som anslutits till anläggningen eller delar av starkströmsanläggningen gått sönder eller annars utgör en fara. Förmodligen finns även behov av att komplettera med ytterligare kontroller av anläggningen som beroende på komplexitet kan utföras av personer utan elteknisk kompetens men ändå bedöms vara lämpliga. Där elteknisk kompetens krävs ska självklart elinstallationsföretag anlitas.

Värden för tillåten beröringsspänning i tabell 1 i ELSÄK-FS 2008:1 överensstämmer inte med de värden för tillåten beröringsspänning som framgår av SS-EN50522-1 beträffande utsatta delar i driftrum och där människor ofta vistas. Därför uttrycks krav på sådana anläggningar nu istället i föreskriftstext medan övriga värden för tillåten beröringsspänning framgår av svensk standard genom kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis i 2 kap. 1 §.

Detsamma gäller även för frånkopplingstider för högspänning som tidigare har funnits i olika regler i femte kapitlet. Dessa bestämmelser har nu koncentrerats till en paragraf för bättre läsbarhet och överblick över vilka regler som gäller för frånkopplingstider för alla typer av högspänningsanläggningar. 

Ja, även privatpersoner behöver kontrollera sina starkströmsanläggningar och elektriska utrustningar som ansluts till boendets elsystem. Att utföra en riskbedömning innebär oftast att man lär sig mer om den egna anläggningen och därmed kan utföra kontrollerna på ett bra sätt som i sin tur kan förhindra person- och sakskador.

För starkströmsanläggningar som tas i bruk efter den 1 december 2022 gäller att utförandet ska uppfylla kraven i den nya författningen ELSÄK-FS 2022:1. Detta innebär att bostädernas starkströmsanläggningar behöver uppfylla kraven i de nya föreskrifterna. Det bör dock inte vara något problem eftersom inga detaljregler som påverkar utförande av en starkströmsanläggning i bostäder har ändrats.