Varukorg
Första kolumnen visar namnet på trycksaken som lagts i varukorgen. Andra kolumnen ger möjlighet att ta bort trycksaken.
Tredje kolumnen visar antalet trycksaker av samma sort. I fjärde kolumnen uppdaterar du status om du har ändrat antalet trycksaker.
Femte kolumnen visar priset på trycksaken.
Jag har auktorisation AL, får jag installera el till exempel i mina barns bostäder eller i lokalerna som min bostadsrättsförening har? Jag har inget företag.
Ja, om elinstallationsarbetet inte bedrivs yrkesmässigt får du som privatperson med auktorisation som elinstallatör utföra elinstallationsarbete i den omfattning som anges på ditt auktorisationsbevis.
Om du får ersättning eller annan motprestation är det däremot att betraktas som yrkesmässigt och arbetet behöver då utföras under ett elinstallationsföretags egenkontroll.
Tänk på att du tar på dig ett stort ansvar när du utför elinstallationsarbete "privat" utan företag. Det kan vara bra att kontrollera med ditt försäkringsbolag om det finns några särskilda försäkringsvillkor med avseende på elinstallationsarbete som utförs av privatperson med auktorisation som elinstallatör.
Vad är skillnaden mellan att göra elinstallationer som anställd i ett elinstallationsföretag eller att göra det privat? Exempelvis om jag som är elinstallatör installerar en jordfelsbrytare i min egen villa?
Från och med den 1 juli 2017 omfattas alla elinstallationsarbeten av kravet på att bara elinstallatörer eller personer som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram får utföra arbetet. Det innebär att det bara är elinstallatörer som får utföra elinstallationsarbete privat.
En elinstallatör är en fysisk person som är auktoriserad att utföra elinstallationsarbete. Det är Elsäkerhetsverket som auktoriserar elinstallatörer.
Det allmänna aktsamhetskravet som finns i 26 § elsäkerhetslagen (2016:732) gäller för alla elinstallationsarbeten. Om du är elinstallatör får du alltså göra de moment som omfattas av din auktorisation och utförandet ska vara utfört enligt aktsamhetskravet och de utförandeföreskrifter som finns.
Så fort du gör elinstallationsarbete yrkesmässigt är du dock ett elinstallationsföretag och måste uppfylla kraven på egenkontrollprogram, registrering, ha minst en elinstallatör för regelefterlevnad, med mera. Se 23-27 §§ elsäkerhetslagen (2016:732).
I 6 § ELSÄK-FS 2022:3 anges "Kravet på dokumenterade rutiner gäller inte för anläggningar som till sin typ vanligen är avsedda för enskilt ändamål. Om anläggningen används även i näringsverksamhet är den huvudsakliga användningen avgörande för om rutinerna ska dokumenteras." När övergår en privatbostad i en näringsverksamhet och därmed räknas in under kravet på att ha dokumenterade rutin för kontrollen? Ta till exempel ett fritidshus som används som AirBnb eller en fastighetsägare som hyr ut en lägenhet till ett företag för att använda som tjänstebostad.
Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.
Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.
Ja, även privatpersoner behöver kontrollera sina starkströmsanläggningar och elektriska utrustningar som ansluts till boendets elsystem. Att utföra en riskbedömning innebär oftast att man lär sig mer om den egna anläggningen och därmed kan utföra kontrollerna på ett bra sätt som i sin tur kan förhindra person- och sakskador.
När du köper produkter från länder utanför EU räknas det som privatimport. Då omfattas du inte av de vanliga konsumentskydden och har inte samma rättigheter, till exempel vid reklamation, som när du handlar inom EU.
Om man importerar elektrisk materiel och använder för eget bruk sker det på egen risk. Det får dock inte vara farligt och man får inte heller sälja eller skänka materielen vidare om den inte är tillverkad och anpassad enligt de regler som gäller den svenska marknaden. Du kan hållas ansvarig om något händer.
När det gäller frågor om huruvida din försäkring täcker in produkter som är köpta utanför EU är det inte något som Elsäkerhetsverket kan svara på. Då ska du istället vända dig till ditt försäkringsbolag.
Alla personer som utför elinstallationsarbete måste antingen ha en auktorisation som elinstallatör eller ingå i ett företags egenkontrollprogram. Det innebär att det bara är auktoriserade elinstallatörer som får utföra elinstallationsarbete privat, alltså sådana arbeten där den som utför arbetet inte gör det på uppdrag av ett elinstallationsföretag.
Det finns vissa krav på laddaren som du kan kontrollera själv vid köpet. Elsäkerhetsverket rekommenderar att du som konsument:
inte privatimporterar elektriska produkter.
endast köper CE-märkta produkter.
endast köper produkter där det klart framgår vem som är tillverkare (och importör i de fall tillverkaren är utanför EU/EES).
undviker produkter som säljs utan tillhörande förpackning.
Den USB-laddare du köper ska dessutom vara försedd med serienummer eller annan identifieringsmärkning. Om något av detta saknas kan det vara en indikation på att den som tillhandahåller produkten inte har förstått de regler som gäller för produkten. Vid inköpstillfället kan man alltså kontrollera dessa grundläggande krav. Om du är osäker på någonting – ta upp detta med försäljningsstället!
Enkelt förklarat är det de regler som gällde när förskolan först byggdes eller genomgick ombyggnation som gäller för anläggningen än idag. Förr fanns det inte krav på petskydd, därför är det inte ett krav i dessa. Men i och med att det är en miljö där det vistas barn är vår starka rekommendation ändå att byta till moderna uttag med petskydd, om det saknas skydd i dagsläget.
Den som äger elanläggningen på förskolan ansvarar också för elsäkerheten. Om det är en kommunal förskola så är det vanligtvis kommunen som är innehavare och av elanläggningen. Om det är en privat/kooperativ förskola så kan det vara den som äger fastigheten alternativt den verksamhetsansvarige som är innehavare.
Vi håller på att starta upp en privat förskola i en före detta kontorslokal. Där det tidigare stått skrivare och kopiator kommer vi nu ha verksamhet för barnen. Hur ska vi tänka när det gäller de befintliga uttagen? Kan vi använda dem som de är?
Då era lokaler kommer att få en annan typ av användning än tidigare behöver ni genomföra en planering och avgöra vilka bestämmelser som ska tillämpas för anläggningen. Om det finns uttag som idag inte uppfyller de krav som gäller för uttag för allmänbruk så behöver anläggningen justeras så att uttagen uppfyller säkerhetskraven som gäller för dessa uttag.
I elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1 finns krav i 4 kapitel 1 § på petskydd eller annat sätt för att begränsa risken för barnolycksfall.
I standarden elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utgåva 4 avsnitt 411.3.3 finns krav på jordfelsbrytare för uttag med högsta märkström 32 A som används av ordinära personer och avsedda för allmänbruk. Standarden ges ut av SEK - Svensk Elstandard som svarar på frågor om denna.