Frågor och svar

• Elinstallationsföretag, elinstallatörer och andra elyrkespersoner.
• Innehavare av starkströmsanläggningar för produktion eller överföring av el.
• Innehavare av kontaktledningsanläggningar för järnväg, spårväg, tunnelbana och elväg.
• Andra aktörer såsom Installatörsföretagen, Elektrikerförbundet, Energiföretagen, Standard Solutions Group SSG, Trafikverket, SEK Svensk elstandard, konsulter med flera.

Nej, som innehavare av elanläggningen är ni skyldiga att ta fram dokumenterade rutiner. Sedan kan ni alltid ta hjälp av den avtalade elfirman med framtagandet av rutinerna.

Rutinerna ska utgå från en riskbedömning av din elanläggning. Det betyder att ni måste utgå från hur just er elanläggning är utförd, hur gammal den är, vad den används till m.m. för att bedöma hur rutinerna ska utformas. För de flesta elanläggningar är endast årliga kontroller inte tillräckliga. I rutinerna bör även mer frekventa kontroller finnas med, som exempelvis dagliga kontroller, men det beror som sagt på förutsättningarna för din specifika elanläggning hur ofta din elanläggning ska kontrolleras. Kanske städare/vaktmästare gör en okulär kontroll av elanläggningen dagligen. 

En annan del som är viktig att få med i rutinerna är hur ni som anläggningsinnehavare hanterar eventuella brister som upptäcks. Vart rapporterar man upptäckta brister och vem ser till att bristerna blir åtgärdade? Det är också en del av rutinerna.

Förmodligen finns det tekniskt avancerade delar av vissa elanläggningar som kräver mer ingående kontroller av sakkunniga, där kan en årlig kontroll av ett elinstallationsföretag vara rätt metod.

Starkströmsanläggningar som har tagits i bruk innan den 1 december 2022 får vara utförda enligt äldre bestämmelser. Detta under förutsättning att användningen av anläggningen eller förutsättningarna på något annat sätt inte har ändrats på ett sätt som har väsentlig betydelse för elsäkerheten.

Om du bygger en ny anläggning, alternativt bygger om eller bygger ut en befintlig anläggning, och denna anläggning kommer att tas i bruk efter den 30 november 2022 ska de nya reglerna tillämpas. Det finns dock vissa undantag som rör kravet på skyddsjord och jordfelsbrytare. Dessa undantag finner du i övergångsbestämmelserna till ELSÄK-FS 2022:1.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

För att du ska kunna avgöra om din anläggning behöver förses med skyltning enligt ELSÄK-FS 2022:2 behöver du göra en riskbedömning. Skyltning ska enbart användas om en identifierad elektrisk fara inte kan undvikas eller begränsas genom andra åtgärder.
Det är alltid utifrån den specifika anläggningen som en riskbedömning ska genomföras. Till hjälp finns det allmänna rådet där det finns exempel på vad en riskbedömning bör omfatta, bland annat risk för beröring av spänningssatta anläggningsdelar och risk för uppkomst av ljusbågar.

Antalet skyltar och placeringen av dessa ska anpassas efter den bedömda risken på platsen.

Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån sin riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras med hänsyn till dess utförande, ålder, omgivande miljö och användning.

Syftet med att ha krav på rutiner är att anläggnings­innehavaren aktivt ska lära känna sin anläggning och bli medveten om de risker som finns. Utifrån de risker som innehavaren ser ska rutinerna för kontrollen sedan utformas. Detta sätt att reglera gör att den enskilda anläggningens risker blir avgörande för hur kontrollen utformas.

Elsäkerhetsverket vill med denna förändring lyfta den fortlöpande kontrollen och att innehavaren alltid är ansvarig för att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Med krav på rutiner som är anpassade utifrån den enskilda anläggningen är förhoppningen att fler kontroller genomförs och att den fortlöpande kontrollens roll som ett verktyg för innehavaren att ta sitt ansvar för en säker elanläggning stärks. Elsäkerhetsverkets bedömning är därför att förändringen inte innebär någon försämring av elsäkerheten, snarare tvärtom.

Här måste man utgå från vem som är innehavare av starkströmsanläggningen. Till att börja med så får man titta på hur bostadsrättsföreningens stadgar reglerar ansvaret för starkströmsanläggningarna i fastigheten. I de flesta fall överlåter en bostadsrättsförening innehavaransvaret av lägenheternas starkströmsanläggningar till bostadsrättsinnehavarna och i ett sådant fall behöver inte rutinerna dokumenteras. Men om en bostadsrättsförening själv tar innehavaransvaret även för lägenheterna eller för en enskild lägenhet då ska rutinerna för kontrollen dokumenteras.

Det kan även finnas delar av en starkströmsanläggning där innehavaransvaret och kravet på dokumenterade rutiner bör ligga på bostadsrättsföreningen, och då dokumenterade rutiner krävs, exempelvis av anläggningar i gemensamma utrymmen, motorvärmarstolpar och laddboxar som bostadsrättsföreningen ansvarar för.

Oavsett om det ska finnas dokumenterade rutiner eller inte så omfattas anläggningen i bostadsrätten av kravet på fortlöpande kontroll.

• Elinstallationsföretag, elinstallatörer och andra elyrkespersoner.
• Innehavare av starkströmsanläggningar.
• Innehavare av kontaktledningsanläggningar för järnväg, spårväg, tunnelbana och elväg.
• Utbildare/skolor för elinstallatörer och elyrkespersoner.
• Andra aktörer såsom Installatörsföretagen IN, Elektrikerförbundet, Energiföretagen, Brandskyddsföreningen/Elektriska nämnden, Standard Solutions Group SSG, SEK Svensk elstandard, konsulter med flera.

• Innehavare av alla typer av starkströmsanläggningar
• Innehavare av elektrisk utrustning som är avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning.
• Elinstallationsföretag, elinstallatörer och andra elyrkespersoner.
• Utbildare/skolor för elinstallatörer och elyrkespersoner.
• Andra aktörer såsom Installatörsföretagen IN, Elektrikerförbundet, Energiföretagen, Brandskyddsföreningen/Elektriska nämnden, Standard Solutions Group SSG, konsulter med flera.

Ni behöver säkerställa att er anläggning är försedd med den skyltning som krävs enligt reglerna men ni behöver inte byta ut befintliga skyltar om dessa uppfyller kravet i ELSÄK-FS 2008:2, eller tidigare föreskrifter. De skyltar som ni byter ut ska dock ersättas med skyltar som har det utförande som krävs enligt ELSÄK-FS 2022:2.

Vid framtagande av rutinerna för kontrollerna kanske ni kommer fram till att Elektriska nämndens (EN) besiktningar delvis omhändertar de risker som ni identifierat i er egen riskbedömning och därmed går att implementera i era rutiner. Sannolikt kommer ni även fram till att ni behöver ha ytterligare rutiner för kontroll av anläggningen för att hantera de risker som inte revisionsbesiktningen omfattar, förmodligen med kortare tidsintervall. Exempelvis kan ni behöva ha någon form av rutin för hur personer löpande kan rapportera när elektrisk utrustning som anslutits till anläggningen eller delar av starkströmsanläggningen gått sönder eller annars utgör en fara. Förmodligen finns även behov av att komplettera med ytterligare kontroller av anläggningen som beroende på komplexitet kan utföras av personer utan elteknisk kompetens men ändå bedöms vara lämpliga. Där elteknisk kompetens krävs ska självklart elinstallationsföretag anlitas.