Innehavarens kontroll av starkströmsanläggningar och elektriska utrustningar (2022:3)

Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (2022:3) om innehavarens kontroll av starkströmsanläggningar och elektriska utrustningar ersätter från och med den 1 december 2022 de nu gällande förskrifterna ELSÄK-FS 2008:3. Nedan hittar du en övergripande genomgång av förändringar och nyheter i de nya föreskrifterna.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (2022:3) innehåller bestämmelser om den kontroll och de åtgärder som innehavaren av en starkströmsanläggning ska utföra i syfte att anläggningen ska ge betryggande säkerhet mot personskada och sakskada på grund av el. Föreskrifterna omfattar även elektrisk utrustning som är avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning. I första hand påverkas olika typer av anläggningsinnehavare av dessa föreskrifter. Även elinstallationsföretag och andra företag som exempelvis bistår med att ta fram rutiner för kontroll eller utför kontroller åt anläggningsinnehavare påverkas av reglerna.

Nyheter och förändringar

    • I sak är det ingen förändring i kravet på att genom kontroll säkerställa att starkströmsanläggningarna ger betryggande säkerhet mot person- och sakskada. Dock har vissa justeringar och tillägg gjorts för att reglerna ska vara ändamålsenliga och begripliga.

    • Redaktionella ändringar:
      • Rubriksättningen och dispositionen är förändrad för att tydliggöra innehållet.
      • Tydligare och uppdaterat språkbruk.
    • Harmonisering gentemot elsäkerhetslagen:
      • Begreppet "elektriska anordningar" har i de nya föreskrifterna ersatts med begreppet "elektrisk utrustning".
      • Uppdaterade laghänvisningar.
    • Särskild kontroll som begrepp har tagits bort och nya krav på dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroll har införts.
    • I de nya föreskrifterna förtydligas att föreskrifterna omfattar sådana starkströmsanläggningar som avses i 3 § elsäkerhetslagen. Som en följd av detta har de tidigare undantagen tagits bort.
    • Tidigare användes begreppet anläggningar som ett samlingsbegrepp för starkströmsanläggningar och elektriska anordningar. I de nya föreskrifterna är samlingsbegreppet borttaget och begreppen anläggning och utrustning används genomgående i föreskrifterna. Ingen ändring i sak är avsedd.
    • Nytt avsnitt gällande förkortningar har införts för att underlätta läsningen av föreskrifterna.
    • Avsnittet omfattar en hänvisning till elsäkerhetslagens krav på fortlöpande kontroll samt en närmare precisering av krav på den fortlöpande kontrollen.
    • Avsnittet har flera uppdaterade laghänvisningar.
    • Nytt i föreskrifterna är att innehavaren ska ta fram rutiner för hur den fortlöpande kontrollen ska genomföras.
    • Rutinerna ska baseras på en riskbedömning utifrån anläggningens och den elektriska utrustningens utförande, ålder, omgivande miljö och användning.
    • Rutinerna ska dokumenteras (undantaget anläggningar avsedda för enskilt ändamål) vilket är en nyhet i ELSÄK-FS 2022:3.
    • Allmänna råd införs som vägledning för vad som bör ingå i rutinerna för fortlöpande kontroll.
    • Begreppet "särskild kontroll" har tagits bort i de nya föreskrifterna. Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån en riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras i tillräcklig omfattning med hänsyn till dess utförande, ålder, omgivande miljö och användning. Vissa anläggningstyper som tidigare omfattades av särskild kontroll har kvar en reglering av minsta kontrollintervall, se avsnittet nedan.
    • Begreppet särskild kontroll är borttaget.
    • Avsnittet omfattar kontrollintervallet för vissa anläggningstyper.
    • De anläggningar som ska kontrolleras med ett kontrollintervall som inte överstiger ett respektive åtta år har delats upp i två olika paragrafer i syfte att göra innehållet mer lättläst.
    • Begreppet "elvägar" har införts och dessa ska kontrolleras med ett kontrollintervall som inte överstiger ett år.
    • Nytt är att kontrollmätning av jordtag även ska utföras vid varaktiga förändringar av markförhållandena. 
    • Nya laghänvisningar.
    • Dokumentationskrav på genomförda kontroller finns kvar för anläggningstyperna enligt 7-8 §§ samt för kontrollmätning av övergångsresistanser enligt 9 §, det vill säga anläggningar där det finns ett krav på ett visst kontrollintervall.
    • Bestämmelsen samlar krav på dokumentation av vissa kontroller på samma ställe. Dessa bestämmelser var tidigare utspridda i föreskrifterna.
    • Nytt är att de åtgärder som vidtas med anledning av kontrollmätning av jordtag ska dokumenteras.  
    • Elektrisk utrustning har lagts till i bestämmelsen för att förtydliga att även brister i elektrisk utrustning ska åtgärdas.
    • Ingen förändring i sak är avsedd, dock har vissa språkliga förändringar gjorts för att förtydliga kravet på att åtgärda upptäckta fel och brister så snart som möjligt.
    • När det gäller sambyggda luftledningar har begreppet "kontroll"  lagts till för att förtydliga att innehavarnas överenskommelse även ska innefatta hur kontrollen ska utföras.
    • Uppdateringar är gjorda till nu gällande lagstiftning (6 och 19 §§ elsäkerhetslagen) om innehavarens ansvar för att säkerställa kompetensen hos personer som utför arbete på eller i anslutning till starkströmsanläggning och elektrisk utrustning.
    • Tidigare hänvisningar om behörighetskrav har strukits eftersom det inte tillför något i dessa föreskrifter att hänvisa till regleringen av elinstallationsarbete eller auktorisation.
    • Avsnittet innehåller bestämmelse om att innehavaren ska tillhandahålla information till den som ska utföra arbete vid en starkströmsanläggning. Den information som ska tillhandhållas är den information som ska upprättas enligt 2022:1.
    • Tidigare allmänna råd om vilken information som innehavaren ska tillhandahålla har tagits bort. Nuvarande reglering pekar på ett tydligare sätt ut vilken information som ska tillhandahållas och det finns inte lägre behov av vägledning genom det allmänna rådet.
    • Information om arbetsgivarens ansvar har införts som en hänvisning (7 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna). 
    • Inga förändringar mot tidigare föreskrifter.
  •  

    Vem påverkas och hur?

    • Alla som innehar en starkströmsanläggning och alla som innehar en elektrisk utrustning som är avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning påverkas av ELSÄK-FS 2022:3.
    • Nytt i föreskrifterna är att rutiner för den fortlöpande kontrollen ska bestämmas utifrån en riskbedömning.
    • I övrigt är det inga förändringar i sak.
    • Alla som innehar en starkströmsanläggning och alla som innehar en elektrisk utrustning som är avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning påverkas av ELSÄK-FS 2022:3.
    • Nytt i föreskrifterna är att rutiner för den fortlöpande kontrollen ska bestämmas utifrån en riskbedömning. Rutinerna ska också dokumenteras.
    • Begreppet "särskild kontroll" har tagits bort i de nya föreskrifterna. Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån en riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras i tillräcklig omfattning.
    • Elinstallationsföretag och andra företag kan informera och hjälpa anläggningsinnehavare med att ta fram rutiner om den fortlöpande kontrollen.
    • Elinstallationsföretag kan också bidra med att fortlöpande kontrollera starkströmsanläggningar.
  •  

    Frågor och svar gällande ELSÄK-FS 2022:3

    • Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån sin riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras med hänsyn till dess utförande, ålder, omgivande miljö och användning.

      Syftet med att ha krav på rutiner är att anläggnings­innehavaren aktivt ska lära känna sin anläggning och bli medveten om de risker som finns. Utifrån de risker som innehavaren ser ska rutinerna för kontrollen sedan utformas. Detta sätt att reglera gör att den enskilda anläggningens risker blir avgörande för hur kontrollen utformas.

      Elsäkerhetsverket vill med denna förändring lyfta den fortlöpande kontrollen och att innehavaren alltid är ansvarig för att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Med krav på rutiner som är anpassade utifrån den enskilda anläggningen är förhoppningen att fler kontroller genomförs och att den fortlöpande kontrollens roll som ett verktyg för innehavaren att ta sitt ansvar för en säker elanläggning stärks. Elsäkerhetsverkets bedömning är därför att förändringen inte innebär någon försämring av elsäkerheten, snarare tvärtom.

    • Ja, även privatpersoner behöver kontrollera sina starkströmsanläggningar och elektriska utrustningar som ansluts till boendets elsystem. Att utföra en riskbedömning innebär oftast att man lär sig mer om den egna anläggningen och därmed kan utföra kontrollerna på ett bra sätt som i sin tur kan förhindra person- och sakskador.

    • Det är den huvudsakliga användningen av starkströmsanläggningen som är avgörande för kravet på dokumenterade rutiner. Är den huvudsakliga användningen av anläggningen enskilt ändamål så krävs inga dokumenterade rutiner. Är den huvudsakliga användningen istället affärsrörelsen så omfattas din anläggning av kravet på att ha dokumenterade rutiner.

      Kravet på kontroll och att ha rutiner för denna gäller dock för alla anläggningar oavsett vad de används till, det är bara kravet på dokumentation av rutinerna som undantas om anläggningen används för enskilt ändamål.

    • Vid framtagande av rutinerna för kontrollerna kanske ni kommer fram till att Elektriska nämndens (EN) besiktningar delvis omhändertar de risker som ni identifierat i er egen riskbedömning och därmed går att implementera i era rutiner. Men sannolikt kommer ni att komma fram till att ni behöver ha ytterligare rutiner för kontroll av anläggningen för att omhänderta sådana risker som inte omhändertas genom revisionsbesiktningen. Exempelvis kan ni behöva ha någon form av rutin för hur personer löpande kan rapportera när elektrisk utrustning som anslutits till anläggningen eller delar av starkströmsanläggningen gått sönder eller annars utgör en fara. Ni behöver också ta ställning till behovet av egna planerade kontroller av anläggningen, som genomförs mellan revisionsbesiktningarna och behovet av mer sällan förekommande specifika kontroller som kanske inte ingår i revisionsbesiktningen.

    • I 6 § ELSÄK-FS 2022:3 anges "Kravet på dokumenterade rutiner gäller inte för anläggningar som till sin typ vanligen är avsedda för enskilt ändamål. Om anläggningen används även i näringsverksamhet är den huvudsakliga användningen avgörande för om rutinerna ska dokumenteras." När övergår en privatbostad i en näringsverksamhet och därmed räknas in under kravet på att ha dokumenterade rutin för kontrollen? Ta till exempel ett fritidshus som används som AirBnb eller en fastighetsägare som hyr ut en lägenhet till ett företag för att använda som tjänstebostad.

      Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.

      Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.

    • Kan en bostadsrättsförening likställas med en hyresvärd avseende att de bedriver någon form av näringsverksamhet? I bostadsrättslagens 4 § står det ju ”Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske till nyttjande mot ersättning och utan tidsbegränsning”.

      Här måste man utgå från vem som är innehavare av starkströmsanläggningen. Till att börja med så får man titta på hur bostadsrättsföreningens stadgar reglerar ansvaret för starkströmsanläggningarna i fastigheten. I de flesta fall överlåter en bostadsrättsförening innehavareansvaret av lägenheternas starkströmsanläggningar till bostadsrättsinnehavarna och i ett sådant fall behöver inte rutinerna dokumenteras. Men om en bostadsrättsförening själv tar innehavareansvaret även för lägenheterna eller för en enskild lägenhet då ska rutinerna för kontrollen dokumenteras.

      Det kan även finnas delar av en starkströmsanläggning där innehavareansvaret och kravet på dokumenterade rutiner bör ligga på bostadsrättsföreningen, och då dokumenterade rutiner krävs, exempelvis av anläggningar i gemensamma utrymmen, motorvärmarstolpar och laddboxar som bostadsrättsföreningen ansvarar för.

      Oavsett om det ska finnas dokumenterade rutiner eller inte så omfattas anläggningen i bostadsrätten av kravet på fortlöpande kontroll.

    • När det gäller de nya rutinerna för starkströmsanläggningar, "räcker" det att vi tecknar ett avtal med en elfirma som årligen går igenom elanläggningarna i våra fastigheter utifrån de nya föreskrifterna?

      Nej, som innehavare av elanläggningen är ni skyldiga att ta fram dokumenterade rutiner. Sedan kan ni alltid ta hjälp av den avtalade elfirman med framtagandet av rutinerna.

      Rutinerna ska utgå från en riskbedömning av din elanläggning. Det betyder att ni måste utgå från hur just er elanläggning är utförd, hur gammal den är, vad den används till m.m. för att bedöma hur rutinerna ska utformas. För de flesta elanläggningar är endast årliga kontroller inte tillräckliga. I rutinerna bör även mer frekventa kontroller finnas med, som exempelvis dagliga kontroller, men det beror som sagt på förutsättningarna för din specifika elanläggning hur ofta din elanläggning ska kontrolleras. Kanske städare/vaktmästare gör en okulär kontroll av elanläggningen dagligen. 

      En annan del som är viktig att få med i rutinerna är hur ni som anläggningsinnehavare hanterar eventuella brister som upptäcks. Vart rapporterar man upptäckta brister och vem ser till att bristerna blir åtgärdade? Det är också en del av rutinerna.

      Sen kan det vara delar av eran elanläggning som kräver mer ingående kontroller av sakkunniga, och där är kanske den årliga kontrollen av elinstallationsföretaget (elfirman) rätt.

    Tecknad symbol med frågetecken i pratbubbla.

    Har du frågor om de nya föreskrifterna?

    De nya föreskrifterna påverkar olika aktörer på olika sätt. Om du har några funderingar kring de nya bestämmelserna är du välkommen att ställa dina frågor till oss och få ett skriftligt svar. Använd vårt frågeformulär och märk frågan med "Nya starkströmsföreskrifter" när du väljer ämne.

    Ställ en fråga till oss

    Senast granskad: 2022-09-26