Allmän statistik om elolyckor i arbetslivet
Denna statistik handlar om arbetsrelaterade skador där el har varit den primära orsaken till skadan. För att klassificeras som elrelaterad ska skadan ha uppkommit antingen direkt genom strömgenomgång eller indirekt via en ljusbåge. Med skada avses i detta sammanhang en händelse som lett till lidande, obehag, fysisk eller psykisk skada samt sjukdom eller dödsfall.
Enligt socialförsäkringsbalken ska arbetsgivare anmäla dödsfall och arbetsrelaterade personskador till Försäkringskassan. Det är dessa anmälningar statistiken nedan bygger på.
Antal anmälda elolyckor 2025
Rapporteringen av skador som sker i arbetslivet till Försäkringskassan genomgår fortfarande en övergångsprocess från anmälningar i pappersformat till digital rapportering. Det innebär att statistiken innehåller ett mörkertal för pappersanmälningar för skador som inte medfört sjukfrånvaro, då dessa fortfarande är så många att inte alla hinner registreras. Mörkertalet minskar successivt i takt med att allt fler anmälningar görs digitalt. För inrapporteringen under 2025 var detta mörkertal nio procent, vilket motsavarar ca 18 800 anmälningar. Dessa anmälningar omfattar hela arbetslivet och alla typer av skador som inte bedömdes ge sjukfrånvaro. Under 2025 registrerades totalt 1 076 anmälningar på grund av elolyckor. Av dessa var 896 skador som inte bedömdes ge sjukfrånvaro.
Antal anmälda elolyckor som orsakat sjukdagar
Antalet anmälningar av elrelaterade skador som bedömts leda till någon form av sjukfrånvaro ligger 2025 på ungefär samma nivå som föregående år. Under 2025 registrerades 180 anmälningar jämfört med 181 anmälningar under 2024. För perioden 2021–2025 är anmälningar med uppskattad sjukfrånvaro på en till tre dagar klart dominerande.

Figur 1. Antal inkomna anmälningar av elolyckor till Försäkringskassan fördelat på hur många sjukdagar elolyckan bedöms orsaka
Tabell med data från figur 1
Sjukfrånvaro
| Årtal | 1-3 dagar | 4-14 dagar | Längre frånvaro |
| 2021 | 125 | 31 | 11 |
| 2022 | 131 | 37 | 14 |
| 2023 | 133 | 36 | 16 |
| 2024 | 131 | 34 | 15 |
| 2025 | 123 | 35 | 21 |
Definition av begrepp som Elsäkerhetsverket använder i redovisningen av statistik
Centrala begrepp i redovisningen av elolyckor
| Elolycka, olycksfall | en oönskad händelse som medfört att elektrisk ström orsakat skada på person |
| Elyrkesperson | en fackkunnig person som i sin yrkesutövning arbetar med starkström och som har lämplig utbildning, kunskap och erfarenhet. Exempelvis en elektriker eller elinstallatör |
| Högspänning | nominell spänning över 1 000 volt växelspänning (AC) eller över 1 500 volt likspänning (DC |
| Kategori | indelning av elolyckor utifrån vem som drabbats. Kategorierna i denna sammanställning är elyrkesperson, yrkesperson och person på fritid. Person på fritid används enbart gällande dödsolyckor. |
| Ljusbåge | en kontinuerlig kraftig elektrisk urladdning genom luft. |
| Lågspänning | nominell spänning upp till och med 1 000 volt växelspänning (AC) eller upp till och med 1 500 volt likspänning (DC). |
| Person på fritid | en person som drabbas av en elolycka på fritiden |
| Sjukdag | Dagar personer beräknas vara hemma från arbetet på grund av skadan. Dagen när elolyckan inträffar räknas inte men samtliga efterföljande dagar, även helgdagar, räknas under sjukperioden. |
| Skada på person | lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller dödsfall som orsakats av elektrisk ström. |
| Strömgenomgång | elektrisk ström genom kroppen. |
| Tekniskt fel | ett fel på elektrisk materiel tillhörande den fasta elinstallationen eller övrig elektrisk materiel. Exempel på ett tekniskt fel är en trasig kapsling eller en skadad kabelisolering. De tekniska felen uppdelas i sin tur på fel som fanns när produkten togs i bruk och fel som tillkommit under användning |
| Tillbud | en oönskad händelse där elektrisk ström hade kunnat leda till skada. |
| Yrkesperson | person (inte elyrkesperson) i arbete, till exempel en sjuksköterska, en skolelev (på alla stadier) eller en industriarbetare. |
Notera att:
- Olycksfall av mekanisk art, till exempel klämskador, orsakade av oavsiktlig igångsättning av en maskin på grund av ett eltekniskt fel, är inte klassad som en elolycka i denna sammanställning.
- Olycksfall som har inträffat på grund av en brand som startat av ett elektriskt fel är inte
klassad som en elolycka i denna sammanställning. - Om en händelse leder till att flera personer skadas räknas varje skadad person som en
egen elolycka
Anmälda elolyckor fördelat på typ av olycka
Den vanligaste typen av elolycka som bedömts leda till sjukfrånvaro är olyckor där den skadade haft direkt kontakt med el (strömgenomgång). Denna typ av elolycka har minskat sedan år 2023, från 164 anmälda olyckor till 150 anmälningar 2025. Antalet ljusbågsolyckor har ökat något under de senaste åren och ligger på 30 anmälningar under 2025.

Figur 2. Antal anmälda elolyckor 2021-20245 fördelade på olycksfallstyp
Tabell med data från figur 2
Olycksfallstyp
| Årtal | Ljusbåge | Strömgenomgång |
| 2021 | 25 | 143 |
| 2022 | 28 | 154 |
| 2023 | 22 | 164 |
| 2024 | 26 | 155 |
| 2025 | 30 | 150 |
Definition av begrepp som Elsäkerhetsverket använder i redovisningen av statistik
Centrala begrepp i redovisningen av elolyckor
| Elolycka, olycksfall | en oönskad händelse som medfört att elektrisk ström orsakat skada på person |
| Elyrkesperson | en fackkunnig person som i sin yrkesutövning arbetar med starkström och som har lämplig utbildning, kunskap och erfarenhet. Exempelvis en elektriker eller elinstallatör |
| Högspänning | nominell spänning över 1 000 volt växelspänning (AC) eller över 1 500 volt likspänning (DC |
| Kategori | indelning av elolyckor utifrån vem som drabbats. Kategorierna i denna sammanställning är elyrkesperson, yrkesperson och person på fritid. Person på fritid används enbart gällande dödsolyckor. |
| Ljusbåge | en kontinuerlig kraftig elektrisk urladdning genom luft. |
| Lågspänning | nominell spänning upp till och med 1 000 volt växelspänning (AC) eller upp till och med 1 500 volt likspänning (DC). |
| Person på fritid | en person som drabbas av en elolycka på fritiden |
| Sjukdag | Dagar personer beräknas vara hemma från arbetet på grund av skadan. Dagen när elolyckan inträffar räknas inte men samtliga efterföljande dagar, även helgdagar, räknas under sjukperioden. |
| Skada på person | lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller dödsfall som orsakats av elektrisk ström. |
| Strömgenomgång | elektrisk ström genom kroppen. |
| Tekniskt fel | ett fel på elektrisk materiel tillhörande den fasta elinstallationen eller övrig elektrisk materiel. Exempel på ett tekniskt fel är en trasig kapsling eller en skadad kabelisolering. De tekniska felen uppdelas i sin tur på fel som fanns när produkten togs i bruk och fel som tillkommit under användning |
| Tillbud | en oönskad händelse där elektrisk ström hade kunnat leda till skada. |
| Yrkesperson | person (inte elyrkesperson) i arbete, till exempel en sjuksköterska, en skolelev (på alla stadier) eller en industriarbetare. |
Notera att:
- Olycksfall av mekanisk art, till exempel klämskador, orsakade av oavsiktlig igångsättning av en maskin på grund av ett eltekniskt fel, är inte klassad som en elolycka i denna sammanställning.
- Olycksfall som har inträffat på grund av en brand som startat av ett elektriskt fel är inte
klassad som en elolycka i denna sammanställning. - Om en händelse leder till att flera personer skadas räknas varje skadad person som en
egen elolycka
Anmälda elolyckor fördelat i åldersgrupper
Av de registrerade elrelaterade skadorna i arbetslivet mellan åren 2021 och 2025 var 1 644 personer mellan 21 och 30 år när olyckan skedde. Det motsvarar 36 procent av alla drabbade under dessa år. Åldersgruppen 31 till 40 år är också högt drabbad med 24 procent av skadorna under dessa år.

Figur 3. Anmälda elolyckor under perioden 2021-2025 fördelat i åldersgrupper
Tabell med data från figur 3
| Åldersgrupp för den drabbade | Antal anmälda skador mellan åren 2021 och 2025 |
| upp till 20 år | 381 |
| 21- 30 år | 1644 |
| 31- 40 år | 1101 |
| 41- 50 år | 680 |
| 51- 60 år | 591 |
| 61- 70 år | 142 |
Definition av begrepp som Elsäkerhetsverket använder i redovisningen av statistik
Centrala begrepp i redovisningen av elolyckor
| Elolycka, olycksfall | en oönskad händelse som medfört att elektrisk ström orsakat skada på person |
| Elyrkesperson | en fackkunnig person som i sin yrkesutövning arbetar med starkström och som har lämplig utbildning, kunskap och erfarenhet. Exempelvis en elektriker eller elinstallatör |
| Högspänning | nominell spänning över 1 000 volt växelspänning (AC) eller över 1 500 volt likspänning (DC |
| Kategori | indelning av elolyckor utifrån vem som drabbats. Kategorierna i denna sammanställning är elyrkesperson, yrkesperson och person på fritid. Person på fritid används enbart gällande dödsolyckor. |
| Ljusbåge | en kontinuerlig kraftig elektrisk urladdning genom luft. |
| Lågspänning | nominell spänning upp till och med 1 000 volt växelspänning (AC) eller upp till och med 1 500 volt likspänning (DC). |
| Person på fritid | en person som drabbas av en elolycka på fritiden |
| Sjukdag | Dagar personer beräknas vara hemma från arbetet på grund av skadan. Dagen när elolyckan inträffar räknas inte men samtliga efterföljande dagar, även helgdagar, räknas under sjukperioden. |
| Skada på person | lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller dödsfall som orsakats av elektrisk ström. |
| Strömgenomgång | elektrisk ström genom kroppen. |
| Tekniskt fel | ett fel på elektrisk materiel tillhörande den fasta elinstallationen eller övrig elektrisk materiel. Exempel på ett tekniskt fel är en trasig kapsling eller en skadad kabelisolering. De tekniska felen uppdelas i sin tur på fel som fanns när produkten togs i bruk och fel som tillkommit under användning |
| Tillbud | en oönskad händelse där elektrisk ström hade kunnat leda till skada. |
| Yrkesperson | person (inte elyrkesperson) i arbete, till exempel en sjuksköterska, en skolelev (på alla stadier) eller en industriarbetare. |
Notera att:
- Olycksfall av mekanisk art, till exempel klämskador, orsakade av oavsiktlig igångsättning av en maskin på grund av ett eltekniskt fel, är inte klassad som en elolycka i denna sammanställning.
- Olycksfall som har inträffat på grund av en brand som startat av ett elektriskt fel är inte
klassad som en elolycka i denna sammanställning. - Om en händelse leder till att flera personer skadas räknas varje skadad person som en
egen elolycka
Anmälda elolyckor fördelat på kön
Av de som drabbats av elolyckor är män kraftigt överrepresenterade. Det beror delvis på att branscher som byggverksamhet och tillverkning där de flesta elolyckor sker, är branscher där män är i majoritet.

Figur 4. Anmälda elolycksfall 2021-2025, könsfördelning
Tabell med data från figur 4
| Kön | Procentuell fördelning 2021-2025 |
| Kvinna | 22 procent |
| Man | 78 procent |
Definition av begrepp som Elsäkerhetsverket använder i redovisningen av statistik
Centrala begrepp i redovisningen av elolyckor
| Elolycka, olycksfall | en oönskad händelse som medfört att elektrisk ström orsakat skada på person |
| Elyrkesperson | en fackkunnig person som i sin yrkesutövning arbetar med starkström och som har lämplig utbildning, kunskap och erfarenhet. Exempelvis en elektriker eller elinstallatör |
| Högspänning | nominell spänning över 1 000 volt växelspänning (AC) eller över 1 500 volt likspänning (DC |
| Kategori | indelning av elolyckor utifrån vem som drabbats. Kategorierna i denna sammanställning är elyrkesperson, yrkesperson och person på fritid. Person på fritid används enbart gällande dödsolyckor. |
| Ljusbåge | en kontinuerlig kraftig elektrisk urladdning genom luft. |
| Lågspänning | nominell spänning upp till och med 1 000 volt växelspänning (AC) eller upp till och med 1 500 volt likspänning (DC). |
| Person på fritid | en person som drabbas av en elolycka på fritiden |
| Sjukdag | Dagar personer beräknas vara hemma från arbetet på grund av skadan. Dagen när elolyckan inträffar räknas inte men samtliga efterföljande dagar, även helgdagar, räknas under sjukperioden. |
| Skada på person | lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller dödsfall som orsakats av elektrisk ström. |
| Strömgenomgång | elektrisk ström genom kroppen. |
| Tekniskt fel | ett fel på elektrisk materiel tillhörande den fasta elinstallationen eller övrig elektrisk materiel. Exempel på ett tekniskt fel är en trasig kapsling eller en skadad kabelisolering. De tekniska felen uppdelas i sin tur på fel som fanns när produkten togs i bruk och fel som tillkommit under användning |
| Tillbud | en oönskad händelse där elektrisk ström hade kunnat leda till skada. |
| Yrkesperson | person (inte elyrkesperson) i arbete, till exempel en sjuksköterska, en skolelev (på alla stadier) eller en industriarbetare. |
Notera att:
- Olycksfall av mekanisk art, till exempel klämskador, orsakade av oavsiktlig igångsättning av en maskin på grund av ett eltekniskt fel, är inte klassad som en elolycka i denna sammanställning.
- Olycksfall som har inträffat på grund av en brand som startat av ett elektriskt fel är inte
klassad som en elolycka i denna sammanställning. - Om en händelse leder till att flera personer skadas räknas varje skadad person som en
egen elolycka