Kötiden för ansökan om auktorisation som elinstallatör är cirka tre månader. Under semesterperioden kan kötiden öka till cirka 4 månader. Ansökningarna hanteras i turordning.
Varukorg
Första kolumnen visar namnet på trycksaken som lagts i varukorgen. Andra kolumnen ger möjlighet att ta bort trycksaken.
Tredje kolumnen visar antalet trycksaker av samma sort. I fjärde kolumnen uppdaterar du status om du har ändrat antalet trycksaker.
Femte kolumnen visar priset på trycksaken.
Finns det krav på att jordfelsbrytare ska vara installerade i bostäder?
Från och med den 1 januari 2000 finns det krav på jordfelsbrytare för hela anläggningen (gruppledningar) i nyproducerade bostäder, grundskolor, förskolor och fritidshem. Den 1 juli 2004 förändrades kravet till att omfatta enbart uttag upp till 16 A märkström men då även vid utvidgning med nya uttag i befintliga anläggningar utförda mellan 1 januari 2000 och 30 juni 2004. Vid utvidgning med nya uttag i bostäder med anläggningar utförda före 1 januari 2000 gäller inte kravet på jordfelsbrytare inom ett befintligt torrt rum. Från och med 1 december 2022 är det specifika kravet på jordfelsbrytare borttaget ur Elsäkerhetsverkets föreskrifter, men kravet återfinns i svensk standard.
För att uppnå kravet på ”god elsäkerhetsteknisk praxis” i Elsäkerhetsverkets föreskrifter, ELSÄK-FS 2022:1, bör svensk standard användas som komplement till föreskrifterna.
Skolelever får i utbildningssyfte utföra elinstallationsarbete i enlighet med Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elinstallationsarbete (3 kap 2 § ELSÄK-FS 2017:2). Det innebär att elinstallationsarbete som genomförs i utbildningssyfte inom ramen för utbildning eller praktik får genomföras. Detta under förutsättning att den del av starkströmsanläggningen som arbetet avser inte är till för att användas annat än tillfälligt i utbildningssyfte.
Elinstallationsarbete som utförs av elever i utbildningsbås anses som arbeten som får utföras utan krav på auktorisation (3 kap 1 § ELSÄK-FS 2017:2). Under din utbildning kommer du eventuellt genomföra praktik. Sådan praktik kan inte tillgodoräknas vid en ansökan om auktorisation som elinstallatör.
En dansk butikskedja som etablerade sig i Sverige fick danska jordade uttag installerade i sina dataskåp. Är det tillåtet att installera danska uttag i Sverige eller måste de följa svensk standard?
Stickproppar och uttag får bara användas i Sverige om de uppfyller kraven i ELSÄK-FS 2019:1, vilket är en tvingande föreskrift. I den paragrafen finns ett antal godkända måttblad, vilket i praktiken innebär att enbart uttag av typ "schuko" får användas i Sverige. Danska uttag får alltså inte användas i Sverige.
Skyldigheten att utföra kontroll av elinstallationer regleras i Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2017:3 under 11 §. Detaljer om denna kontroll finns inte beskriven i våra föreskrifter, du kan få vägledning i gällande utgåva av standarden SS 436 40 00 och dess del 6.
Måste jag använda VP-rör när jag ska dra EKK eller EKLK i vägg?
Det finns inga detaljregler om detta i Elsäkerhetsverkets utförandeföreskrifter. Anläggningen ska uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis enligt 2 kapitlet 1 § ELSÄK-FS 2022:1. Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis.
Du kan få vägledning i standarden SS 436 40 00, utgåva 4. Har du frågor som rör standarder vänd dig till SEK Svensk elstandard.
Ett vindkraftverk är en maskin och faller in under maskindirektivet (MD) när det tillhandahålls på marknaden. Arbetsmiljöverket har införlivat MD i svensk lagstiftning och är tillsynsmyndighet.
När ett vindkraftverk är anslutet till elnätet blir det en starkströmsanläggning för produktion av el och därmed ska kraven i elsäkerhetslag (2016:732), och elsäkerhetsförordning (2017:218) samt Elsäkerhetsverkets tillhörande föreskrifter uppfyllas.
Elinstallationsarbete på en elektrisk starkströmsanläggning ska utföras av ett elinstallationsföretag. Elinstallationsföretaget som anlitas ska vara registrerat i Elsäkerhetsverkets företagsregister för verksamhetstypen Elproduktionsanläggningar. Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet för elsäkerhet i starkströmsanläggningar.
Vidare ska vindkraftverket uppfylla kraven i EMC direktivet (2014/30/EU) som är införlivat i Lag om elektromagnetisk kompatibilitet (1992:1512), Förordning om elektromagnetisk kompatibilitet (2016:363) och ELSÄK-FS 2016:3 ändrad genom ELSÄK-FS 2016:4. Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet.
Det är antingen anläggningens innehavare eller den som råder över starkströmsanläggningen som har ansvaret för att kraven som finns i elsäkerhetslag, elsäkerhetsförordning och relevanta föreskrifter är uppfyllda.
Du kan hitta mer om vad som gäller för vindkraftverk på webbplatsen vindlov.se. vindlov.se webbplats
Jag läste i elinstallationsreglerna att alla uttag upp till 32 ampere ska föregås av jordfelsbrytare. Gäller det även för industrin?
Det finns inga detaljregler om detta i Elsäkerhetsverkets utförandeföreskrifter. Anläggningen ska uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis enligt 2 kapitlet 1 § ELSÄK-FS 2022:1. Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1
Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis. Elsäkerhetsverket kan inte besvara frågor som rör tolkning av standarder utan ber att få hänvisa till SEK Svensk elstandard. SEK Svensk elstandards webbplats
I vår bostadsrättsförening har vi en stor elcentral där inkommande kabel från energibolaget kommer in. Husets 25 elmätare för lägenheterna är placerade där och även säkringar för tvättstuga, motorvärmare och så vidare. Elcentralen är belägen i ett stort före detta pannrum och nu vill vi bygga in den så att det blir ett separat elrum.
Vilka regler gäller för ett sådant elrum egentligen? Hur stort måste det minst vara? Vår elektriker tror att man till exempel måste ha speciell ventilation för rummet, att dörren alltid måste vara låst och försedd med en sorts nödöppnare på insidan, kan det stämma?
Elsäkerhetsverket har inga detaljregler kring elrum i föreskrift. I den svenska standarden SS 437 01 02 utgåva 2 finns beskrivningar kring elrum och dess utformning.
Om ni gör bedömningen att elfaran är så stor att rummet enbart ska vara tillgängligt för fackkunniga eller instruerade personer är det frågan om ett driftrum. Utformande av driftrum beskrivs bland annat i Bilaga A SS 437 01 02 utgåva 2, samt i avsnitt 729 i standarden SS 436 40 00 utgåva 4.
Ett driftrum behöver även skyltas enligt föreskriften ELSÄK-FS 2022:2 och utföras enligt ELSÄK-FS 2022:1.
Har ni ytterligare frågor kring utföranderegler i svensk standard hänvisar vi till SEK Svensk elstandard.
I gamla kapitel 5 ELSÄK-FS 2008:1 fanns ”tabell 1” som vi tyckte var bra. Den finns inte kvar i nya ELSÄK-FS 2022:1. Varför är den borttagen?
Värden för tillåten beröringsspänning i tabell 1 i ELSÄK-FS 2008:1 överensstämmer inte med de värden för tillåten beröringsspänning som framgår av SS-EN50522-1 beträffande utsatta delar i driftrum och där människor ofta vistas. Därför uttrycks krav på sådana anläggningar nu istället i föreskriftstext medan övriga värden för tillåten beröringsspänning framgår av svensk standard genom kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis i 2 kap. 1 §.
Detsamma gäller även för frånkopplingstider för högspänning som tidigare har funnits i olika regler i femte kapitlet. Dessa bestämmelser har nu koncentrerats till en paragraf för bättre läsbarhet och överblick över vilka regler som gäller för frånkopplingstider för alla typer av högspänningsanläggningar.
Vad gäller angående kompletterande skyddsutjämning i bad- och duschrum?
Anläggningen ska uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis enligt 2 kap 1 § ELSÄK-FS 2022:1
Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis. I standarden SS 436 40 00, utgåva 4, punkt 701.415.2 finns ett krav på tilläggsskydd i form av kompletterande skyddsutjämning. Har du frågor som rör standarder vänd dig till SEK Svensk elstandard.