- Startsida
- /
- Frågor och svar
Frågor och svar
Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.
Jag har en dimmer som är gjord för glödlampor, kan jag använda den till LED-lampor?
För att veta om en specifik dimmer passar ihop med en specifik ljuskälla så måste man kontrollera i anvisningarna för produkterna vilken typ av dimmer som krävs.
Framgår det inte av medföljande dokumentation får man ställa frågan till säljaren eller tillverkaren av ljuskällan så att det blir rätt.
Tyvärr förefaller det vara väldigt vanligt att gamla dimmers inte passar bra ihop med LED-lampor. Det brukar resultera i att funktionen blir dålig på så vis att det flimrar.
Vem kan jag vända mig till med frågor om elsäkerhet?
Vem du ska vända dig till beror egentligen på vad frågan handlar om. Här är några aktörer som kan hjälpa dig, däribland vi på Elsäkerhetsverket.
- Elinstallatörer och elbutiker
- Konsumentvägledare i din kommun
- Din nätägare (telefonnumret hittar du på fakturan från ditt elnätsbolag)
- Elsäkerhetsverket
- SEK Svensk Elstandard
- Installatörsföretagen
- Energiföretagen Sverige
Bestämmelser för elrum
I vår bostadsrättsförening har vi en stor elcentral där inkommande kabel från energibolaget kommer in. Husets 25 elmätare för lägenheterna är placerade där och även säkringar för tvättstuga, motorvärmare och så vidare. Elcentralen är belägen i ett stort före detta pannrum och nu vill vi bygga in den så att det blir ett separat elrum.
Vilka regler gäller för ett sådant elrum egentligen? Hur stort måste det minst vara? Vår elektriker tror att man till exempel måste ha speciell ventilation för rummet, att dörren alltid måste vara låst och försedd med en sorts nödöppnare på insidan, kan det stämma?
Elsäkerhetsverket har inga detaljregler kring elrum i föreskrift. I den svenska standarden SS 437 01 02 utgåva 2 finns beskrivningar kring elrum och dess utformning.
Om ni gör bedömningen att elfaran är så stor att rummet enbart ska vara tillgängligt för fackkunniga eller instruerade personer är det frågan om ett driftrum. Utformande av driftrum beskrivs bland annat i Bilaga A SS 437 01 02 utgåva 2, samt i avsnitt 729 i standarden SS 436 40 00 utgåva 4.
Ett driftrum behöver även skyltas enligt föreskriften ELSÄK-FS 2022:2 och utföras enligt ELSÄK-FS 2022:1.
Har ni ytterligare frågor kring utföranderegler i svensk standard hänvisar vi till SEK Svensk elstandard.
SEK Svensk elstandards webbplats
Bygg om armatur till LED-lampa
Får jag själv eller en elfirma bygga om en armatur så att det går att använda en LED-lampa istället för en "gammeldags" lampa? Frågan gäller dels om armaturen är fast ansluten och dels om den är försedd med stickpropp.
Ja, men det är inget vi rekommenderar.
Ombyggnad av en elektrisk produkt är att betrakta som att tillverka en ny produkt. Detta är inte behörighetskrävande oavsett om produkten är avsedd för fast installation eller är försedd med stickpropp. Det innebär dock att ansvaret för den nya produkten faller helt på den som gör ombyggnaden och som därmed oftast räknas som tillverkare.
En tillverkare har ansvaret för att ombyggnaden sker så att produkten blir elektriskt säker och uppfyller EMC-kraven. När produkten första gången sätts på marknaden, upplåts, sälj, överlåts eller installeras är det tillverkaren som hela produktens livslängd ansvarar för den nya produkten, till exempel om produkten skulle orsaka brand eller skada. Vidare ska en rad krav uppfyllas för produkten i förväg, bland annat ska tillverkaren CE-märka produkten och upprätta en EU-försäkran.
Du kan läsa mer om detta på vår webbsida - LED-lysrör
Finns det regler för vilken höjd ett vägguttag utomhus på en fasad ska sitta?
Finns det regler för vilken höjd ett vägguttag utomhus på en fasad ska sitta? Blir det någon skillnad om uttaget sitter på en altan?
Ja, det finns regler kring detta. Enligt krav i elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1, 4 kap. 2 § ska nätanslutna uttag i lågspänningsanläggningar antingen vara försedda med petskydd eller utföras eller placeras så, att risken för barnolycksfall begränsas.
När det gäller frågan om montagehöjd av uttag så är detta inte detaljreglerat i nämnda utförandeföreskrift men standardiseringens uppfattning om hur man ska tillämpa föreskriften (se SS 436 40 00 utgåva 4 bilaga 41A.2.6) är att risken för barnolycksfall begränsas genom att uttagen placeras minst 1,7 m över golv eller mark.
Observera att standardens höjdanvisning utgår alltså om uttaget är petskyddat.
Att uttaget endast är försett med självstängande lock innebär INTE att det är petskyddat.
Nej, det är ingen skillnad om uttaget placeras på en altan.
Vem har elansvaret i en hyrd lokal?
Vi hyr en avskild del i ett parkeringsgarage och brukar denna som hobbygarage. När vi flyttade in fanns det el som troligtvis inte var installerad av fackman. Fastigheten har bytt ägare och den nya ägaren vill utföra besiktning av elen i lokalen.
- Vem är ansvarig för elen i lokalen - hyresgästen eller fastighetsägaren?
- Vem skall betala för besiktningen?
- Vem kontaktar man för att få en besiktning utförd?
Om man hyr en lägenhet eller en lokal är det i de flesta fall hyresvärden/ägaren av fastigheten som är fortsatt innehavare av elanläggningen. Om hyresgästen ska ges detta ansvar bör detta överenskommas tydligt genom exempelvis hyresavtalet. Det är alltid anläggningsinnehavaren som är ansvarig för att elanläggningen ger betryggande säkerhet mot person- och egendomsskada och även att den fortlöpande kontrolleras så att detta upprätthålls. Besiktning av elanläggning som nämndes i frågan är alltså primärt något innehavaren ska ansvara för.
Besiktningar utföres med fördel av registrerade elinstallationsföretag alternativt av elkonsultföretag.
Publikation
Här kan du läsa om vem som är ansvarig för elen på vår webbplats
Är företaget kvalificerat för elinstallationsarbeten som kräver anmälan till nätägaren?
Vi använder tjänsten Elsmart för för-och färdiganmälningar till nätägare. Vi har en ansökan från en elfirma som är registrerad för följande verksamhetstyper inom begränsad lågspänning:
- Hissar, portar och rulltrappor
- Maskiner
- Värme, kyla och ventilation
Kan den här firman anses vara kvalificerad för elinstallationsarbeten som kräver anmälan till nätägaren?
Från och med den 1 januari 2011 då föreskriften ELSÄK-FS 2010:4 ersatte ELSÄK-FS 2007:2 så reglerar Elsäkerhetsverket inte längre frågan om för -och färdiganmälan. Vi kan därför inte besvara när en anmälan till nätägaren krävs.
I författningskommentaren till ELSÄK-FS 2010:4 finns en beskrivning (3 kap. 3-4 §§) varför anmälningskravet togs bort. Observera att det är nätägaren själv (koncessionshavaren) som numera ställer kravet på anmälan. Energimarknadsinspektionen kan svara på frågor kring koncession och nätägarens skyldighet att ansluta en anläggning enligt ellagen.
De begränsade verksamhetstyperna omfattar vanligtvis inte de arbeten som tidigare anmäldes av behörig elinstallatör med lägst ABL-behörighet. Här är några exempel på elinstallationsarbeten som inte omfattas av de begränsade verksamhetstyperna:
- Installera huvudledningar och elcentral.
- Installation av gruppledningar från elcentral.
- Installation av mätarskåp.
Läs mer om verksamhetstyper och kopplingen till auktorisation
Påverkas min jordfelsbrytare av grannarnas solceller och elbilsladdare?
Nej, din jordfelsbrytare ska inte påverkas av detta. En utredning från Luleå tekniska universitet bekräftar att jordfelsbrytare av typ A ger ett fullgott skydd för vanliga bostäder, även när grannarna installerat solcellsanläggningar eller laddar elbilen hemma.
Fördjupad information
Utredningen (Energiforskrapport 2021:819) har inte berört de tilläggskrav i Elinstallationsreglerna som gäller jordfelsbrytare av typ B för solcellsanläggningar eller laddningsstationer/laddboxar. Jordfelsbrytare som sitter i direkt anslutning till en solcellsanläggning eller laddningsstation/laddbox kan utsättas för likströmmar och behöver då vara avsedda för detta.
Frågan om risken för att likströmmar från en elanläggning kan spridas över till andra elanläggningar och där störa funktionen hos en jordfelsbrytare typ A, lyftes av Installationsföretagen under 2019. Elsäkerhetsverket fick genast en mängd frågor om detta från oroliga bostadsägare, men bedömde att risken för störningar i jordfelsbrytarens funktion var mycket liten. För laddboxar finns krav på skydd mot likströmsfelströmmar och för omriktare till solcellsanläggningar finns krav på hur mycket likström som får ledas ut på nätet. Dessutom gör egenskaperna i det lokala elnätet att spridningen av likströmmar mellan elanläggningar kraftigt begränsas. Således kan inte en elanläggning utsättas för likströmmar från andra närliggande elanläggningar i en sådan omfattning att det kan påverka en jordfelsbrytare av typ A, vilket rapporten från Luleå tekniska universitet bekräftar.
Så här ser reglerna ut
Enligt 2 kap 1 § ELSÄK-FS 2022:1 ska starkströmsanläggningar vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, uppfyllandet av detta kan bland annat göras genom att följa standarden SS 436 40 00 "Elinstallationsreglerna" där det i utgåva 4 under punkt 411.3.3 framgår att alla uttag upp till 32A som används av ordinära personer och är avsedda för allmänbruk ska skyddas av jordfelsbrytare.
Vilken typ av jordfelsbrytare som ska användas beror på elanläggningen, men för vanliga bostäder utan solceller eller laddbox gäller normalt typ A. För laddningsstationer/laddboxar finns tilläggskrav i Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00, avsnitt 722.531.2.3.4. Där krävs att åtgärder mot likströmsfelströmmar vidtas, förutom när sådant skydd finns inbyggt i laddningsstationen. Alltså ska jordfelsbrytare av typ B användas, eller jordfelsbrytare av typ A, samt utrustning som säkerställer frånkoppling vid felströmmar som är högre än 6 mA likström. För solcellsanläggningar finns ett liknande tillägg i Elinstallationsreglerna avsnitt 712.531.2.3.101, som kräver att där jordfelsbrytare används som skydd för solcellsanläggningar, ska de vara av typ B.
Utifrån utredningens resultat bedömer Elsäkerhetsverket att nuvarande krav i regelverket är fullgott för bostäder. Krav på jordfelsbrytare typ B har inte varit föremål för utredningen och påverkas heller inte av slutsatserna i rapporten. Elsäkerhetsverket bedömer därmed att dagens regelverk även i detta avseende är korrekt.