Frågor och svar

Det är anläggningsinnehavaren, det vill säga den som praktiskt tar hand om och har möjlighet att påverka elanläggningen, som ansvarar för elsäkerheten. Ni behöver komma överens inom föreningen om vem som är innehavare av respektive anläggningsdel. Elsäkerhetsverket rekommenderar att ni dokumenterar överenskommelsen.

Brand kan uppstå i den produkt man anslutit till laddaren, i kabeln man anslutit med eller i själva laddaren. Det kan räcka med slitage från vardaglig användning, men det kan också krävas en större påverkan som till exempel ett åsknedslag i elnätet.

Brand i laddaren kan uppstå om komponenterna i laddaren inte har rätt klassificering och klarar de temperaturer och spänningar som de utsätts för. En vanlig brist är att tillverkare använder en billig enkel kondensator på laddarens nätingång. Vid kraftiga temperaturvariationer eller större spänningsspikar, vilket kan inträffa vid vardaglig användning, kan denna komponent kortslutas och orsaka brand.

Laddarens hölje ska vara beständigt mot eld för att förhindra brandspridning. Saknas denna egenskap blir höljet snarare bränsle åt elden och brandspridningen förstärks.

En skadad sladd kan orsaka brand om laddaren inte känner av skadan. De flesta laddare kan ge tillräckligt med ström för att hetta upp en skadad sladd till farligt höga temperaturer.

En mobiltelefon kan börja brinna om den utsätts för nätspänning istället för den låga laddspänning som laddaren ska ge. En vanlig brist är att tillverkare använder en dåligt konstruerad transformator med dålig isolation. Laddaren kan orsaka brand om den fått överslag från primärsidan (230 volt) till sekundärsidan (USB-utgången). Risken är då att den höga spänningen orsakar överslag och kortslutningar i den produkt som är ansluten till laddaren. Är produkten utrustad med ett litium-jonbatteri, vilket dagens mobiltelefoner, surfplattor och powerbanks är, så är risken stor att batteriet exploderar.

Följande finns att läsa då det gäller din fråga beträffande eldosor och motsvarande anslutningspunkter som dolts bakom nya väggar:

Elsäkerhetsverkets föreskrifter 3 kapitlet 6 § ELSÄK-FS 2022:1 säger bland annat att

”En starkströmsanläggning ska vara försedd med den märkning och dokumentation som behövs för att anläggningens olika delar entydigt ska kunna identifieras för drift och underhåll.”

Vidare hänvisar föreskrifterna till svensk standard vad gäller utförande av elinstallationer. I Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00 utgåva 4, punkt 526.3 sägs att

”Alla förbindningar ska vara tillgängliga för besiktning, provning och underhåll med följande undantag: ….” (De angivna undantagen är inte tillämpliga på din fråga).

Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda

Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).

• Vad innebär de nya starkströmsföreskrifterna?
• Nyheter och förändringar i ELSÄK-FS 2022:1

Alla elanläggningar ska kontrolleras fortlöpande.  Det är anläggningsinnehavaren, det vill säga den som praktiskt tar hand om och har möjlighet att påverka elanläggningen, som ansvarar för elsäkerheten. Det är oftast fastighetsägaren, men kan i vissa fall även vara hyresgästen.

Alla företag som utför elinstallationer i andras anläggningar ska från och med den 1 juli 2017 vara registrerade hos Elsäkerhetsverket. Om det företag du anlitat för elinstallationstjänster inte finns med i vårt register bör du i första hand kontakta företaget och fråga varför de inte är registrerade. Om företaget uppger att de anlitar ett annat företag för elinstallationsarbetet bör du fråga vilket företag det är och sedan kontrollera om det företaget är registrerat.

Tänk på att aldrig anlita ett oregistrerat elinstallationsföretag! De företag som har registrerat sig har åtagit sig att följa det regelverk som trädde i kraft den 1 juli 2017 och står under Elsäkerhetsverkets tillsyn.

Om företaget är ovilligt att svara på dina frågor eller inte ger något klart besked till dig om varför det inte är registrerat, bör du göra en anmälan till Elsäkerhetsverket. Har du ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss.

Anmäl ett elinstallatörsföretag

Om du besöker loppmarknader eller second hand-butiker kan du stöta på elprodukter som säljs "i befintligt skick", där sladdar, stickproppar och andra delar kanske är trasiga. Vad som är säljarens respektive konsumentens ansvar för en sådan elprodukt kan vara lite svårt att förstå. I 3 § produktsäkerhetslagen (2004:451) står det:

"Lagen tillämpas inte i fråga om:

1. begagnade varor som tillhandahålls som antikviteter, och
2. varor som skall repareras eller renoveras innan de kan tas i bruk, om näringsidkaren tydligt informerar konsumenten om att det är fråga om en sådan vara."

Produktsäkerhetslag (2004:451) på Sveriges Riksdags webbplats

Andra punkten är intressant. Den betyder att om sladden är så trasig att produkten uppenbart måste repareras innan den används är det okej att sälja den. Exempelvis om stickproppen är avklippt. Om det däremot inte är tydligt att det är fel på produkten och näringsidkaren inte informerar om att den ska repareras innan den används, så är näringsidkaren ansvarig för produkten. 

Tänk på det här när du köper begagnade elprodukter: 

• Kontrollera att produkten är hel, även sladd och stickpropp.
• Alla produkter har en livslängd - tänk på ålder och slitage.
• Fråga säljaren om antalet ägare och om den fungerar som den ska.
• Vilka märkningar har produkten och finns det en bruksanvisning?
• Är det en elprodukt som är köpt utomlands och är den i så fall anpassad för svenska uttag och spänning?
• Är produkten ojordad ska du inte modifiera den så att den går att använda i jordad miljö. Passar inte stickproppen får du inte byta den.
• Är stickproppen bortklippt är det en indikation på att produkten förmodligen inte uppfyller säkerhetskraven - överväg om du verkligen vill ha den.
• Om en produkt är ombyggd eller modifierad på något vis har tillverkaren inte längre ansvar för det utan den som gjort modifieringen. Vet de om det och har de tagit sitt ansvar?
• Är du det minsta osäker på elprylens säkerhet – köp den inte.

Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 ges ut av SEK Svensk Elstandard. Standarden innehåller regler för projektering, montering och kontroll av elinstallationer och gäller i princip för alla lågspänningsinstallationer. Elsäkerhetsverket svarar inte på frågor om standarder. Istället rekommenderar vi dig att kontakta en utbildare eller konsult inom området. SS 436 40 00 och SEK Handbok 444, där standarden ingår, finns att köpa hos SEK (Svensk Elstandard).

Du kan även ställa frågor om standarder via https://elstandard.se/faq/ där det även finns ett frågeformulär för frågor som inte finns med i SEK:s FAQ.

Anslutningsvillkoren är en fråga som elnätsföretagen hanterar grundat på ellagen (1997:857) som kräver att elnätsföretagen ska ha standardiserade rutiner för anslutning av elproduktionsanläggningar.

Mer detaljer kan du få av Energiföretagen Sverige som har publikationer kring detta.
Energiföretagen Sveriges webbplats

Anläggningen ska uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis enligt 2 kapitlet 1 § ELSÄK-FS 2022:1.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Alla elinstallationer ska utföras enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1 och begreppet god elsäkerhetsteknisk praxis. Om man följer svensk standard tillsammans med föreskriften anses man ha följt god elsäkerhetsteknisk praxis. Standarden som vanligen används heter SS 436 40 00, "Elinstallationsreglerna".

Elsäkerhetsverket har inga detaljregler i denna fråga utan hänvisar till gällande svensk standard för detaljer.

För ytterligare förklaringar och djupare förståelse rekommenderas SEK Handbok 461 – Potentialutjämning för skydd och funktion. Frågor om standarder och handböcker besvaras av SEK Svensk elstandard.

• Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1
• SEK Svensk elstandards webbplats

Det krävs inte auktorisation som elinstallatör för att göra reparationer på elektriska produkter, men man måste ha tillräcklig kunskap. Tillverkarens anvisningar ska följas vid reparation och då kan man göra reparationer som till exempel att byta ut sladdar, stickpropp, lamphållare och stickproppar men med samma slags materiel som tidigare.

När sedan denna produkt tillhandahålls på marknaden är huvudregeln att den ekonomiska aktör som säljer har ansvar att se till att den är säker att använda. Säkerhetskraven ska uppfyllas oavsett om produkten är ny eller begagnad. I huvudsak kan man tänka sig två olika situationer för återanvändning av elektriska produkter som faller in under Elsäkerhetsverkets regler.

En aktör tillhandahåller en helt orörd elektrisk produkt eller reparerad i enlighet med tillverkarens anvisningar.

Den som tillhandahåller produkten har alltid ansvar för att produkten ska vara säker och uppfylla kraven på elsäkerhet och även ha skriftliga säkerhetsanvisningar på svenska. Motsvarande gäller även att skyddskraven beträffande direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) ska vara uppfyllda.

Om det gäller antikviteter eller om köparen väljer att tydligt informera om att produkten behöver repareras före användning kan vissa krav i Produktsäkerhetslagen (2004:451) falla bort annars gäller även den om produkten är avsedd eller kan komma att användas av konsumenter.

Om en ekonomisk aktör tillhandahåller en elektrisk produkt som först byggs om eller ändras på ett sätt som påverkar elsäkerhet, LVD eller EMC eller om aktören inte följer tillverkarens anvisningar vid reparation, så blir den som tillhandahåller den elektriska produkten ansvarig som tillverkare. Detta innebär att olika krav ska uppfyllas, till exempel CE-märkning inom spänningsgränserna för LVD eller EMC och att kunna visa att produkten uppfyller de väsentliga kraven i alla tillämpliga direktiv införlivade i svensk lagstiftning.

Skyldigheter i fråga om elektrisk utrustning finns i 16-19§§ elsäkerhetslagen (2016:732) och säkerhetskrav i fråga om elektrisk utrustning finns i 13-22§§ elsäkerhetsförordningen (2017:218).

Regler om elektriska produkter