Varukorg
Första kolumnen visar namnet på trycksaken som lagts i varukorgen. Andra kolumnen ger möjlighet att ta bort trycksaken.
Tredje kolumnen visar antalet trycksaker av samma sort. I fjärde kolumnen uppdaterar du status om du har ändrat antalet trycksaker.
Femte kolumnen visar priset på trycksaken.
Kan en bostadsrättsförening likställas med en hyresvärd avseende att de bedriver någon form av näringsverksamhet? I bostadsrättslagens 4 § står det ju ”Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske till nyttjande mot ersättning och utan tidsbegränsning”.
Här måste man utgå från vem som är innehavare av starkströmsanläggningen. Till att börja med så får man titta på hur bostadsrättsföreningens stadgar reglerar ansvaret för starkströmsanläggningarna i fastigheten. I de flesta fall överlåter en bostadsrättsförening innehavaransvaret av lägenheternas starkströmsanläggningar till bostadsrättsinnehavarna och i ett sådant fall behöver inte rutinerna dokumenteras. Men om en bostadsrättsförening själv tar innehavaransvaret även för lägenheterna eller för en enskild lägenhet då ska rutinerna för kontrollen dokumenteras.
Det kan även finnas delar av en starkströmsanläggning där innehavaransvaret och kravet på dokumenterade rutiner bör ligga på bostadsrättsföreningen, och då dokumenterade rutiner krävs, exempelvis av anläggningar i gemensamma utrymmen, motorvärmarstolpar och laddboxar som bostadsrättsföreningen ansvarar för.
Oavsett om det ska finnas dokumenterade rutiner eller inte så omfattas anläggningen i bostadsrätten av kravet på fortlöpande kontroll.
I 6 § ELSÄK-FS 2022:3 anges "Kravet på dokumenterade rutiner gäller inte för anläggningar som till sin typ vanligen är avsedda för enskilt ändamål. Om anläggningen används även i näringsverksamhet är den huvudsakliga användningen avgörande för om rutinerna ska dokumenteras." När övergår en privatbostad i en näringsverksamhet och därmed räknas in under kravet på att ha dokumenterade rutin för kontrollen? Ta till exempel ett fritidshus som används som AirBnb eller en fastighetsägare som hyr ut en lägenhet till ett företag för att använda som tjänstebostad.
Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.
Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.
Vi ska göra en ombyggnad av en hyresfastighet uppförd 1960. El och belysning ska då också bytas. Vi har tänk att återanvända vissa rör och dosor. Rören är så kallade SP-rör och dosorna är av metall. Kan vi dra in FK i de gamla rören och återanvända de gamla dosorna?
Detta förfarande följer inte svensk standard och dokumenterad riskbedömning måste därför genomföras.
Att byta ut ledningar i befintliga rör är ett arbete som endast för utföras av ett registrerat elinstallationsföretag.
Du kan antingen vända dig till hyresnämnden i din hemkommun, och/eller till oss på Elsäkerhetsverket med en anmälan av hyresvärden och den bristande elanläggningen. På vår webbplats kan du läsa om hur du gör en anmälan:
Först och främst ska du försöka få hyresvärden att åtgärda bristerna. Det är hyresvärden som är ansvarig för elanläggningen. Om hyresvärden inte åtgärdar problemen kan du anmäla det till Elsäkerhetsverket, via vår tjänst Anmäl brister i elanläggning. Tänk också på att ett trasigt vägguttag kan medföra elsäkerhetsrisker vid användning och därför vara olämpligt att använda.
Det är alltid anläggningens innehavare som är ansvarig för den befintliga, redan ibruktagna elanläggningen. Elinstallationsföretaget har ansvar för att den elinstallation man utför uppfyller utförandeföreskrifternas krav.
Jag är en hyresvärd med 300 hyreslägenheter. Finns det en checklista för hur och när jag ska utföra den systematiska kontrollen av elen? Vad bör man göra varje år? Vad bör kontrolleras oftare?
Elsäkerhetsverket har tagit fram en vägledning för fortlöpande kontroll.
Jag har flyttat till en hyreslägenhet. Jag har upptäckt att de jordade uttagen i köket inte är anslutna till skyddsjord.
Jag vet att detta inte är tillåtet, ska jag anmäla det?
Du bör ta kontakt med innehavaren av elanläggningen, alltså din hyresvärd, och påtala att det finns brister i elanläggningen som ska åtgärdas. Innehavaren är skyldig enligt elsäkerhetslagen (2016:732) att åtgärda brister som kan orsaka person- eller sakskada.
Att jordade uttag inte har skyddsjorden ansluten är en allvarlig brist som ska åtgärdas.
Jag har ett hyreshus där lamporna plötsligt började lysa svagt eller starkt samt spänningen i eluttagen skiftade mellan cirka 60 och 300 volt.
Detta orsakade att några elektriska apparater gick sönder i en lägenhet. Felet var en lös PEN-skruv på inkommande ledning i huset. Säkringsskåpet har suttit där sedan huset byggdes 1944.
Min fråga är vem har ansvaret för den inkommande ledningens anslutning i elskåpet.
Om vi uppfattar din fråga rätt så är det nätägarens anslutningspunkt du frågar efter.
Det är nätägaren som är innehavare och ansvarar för anslutningen av sin inkommande kabel i anslutningspunkten. Anslutningspunkten bör vara definierad i avtalet med nätägaren.
För elanläggningen efter anslutningspunkten ansvarar en annan innehavare det vill säga den som äger eller råder över fastighetens elanläggning.
Vi hyr en avskild del i ett parkeringsgarage och brukar denna som hobbygarage. När vi flyttade in fanns det el som troligtvis inte var installerad av fackman. Fastigheten har bytt ägare och den nya ägaren vill utföra besiktning av elen i lokalen.
Vem är ansvarig för elen i lokalen - hyresgästen eller fastighetsägaren?
Vem skall betala för besiktningen?
Vem kontaktar man för att få en besiktning utförd?
Om man hyr en lägenhet eller en lokal är det i de flesta fall hyresvärden/ägaren av fastigheten som är fortsatt innehavare av elanläggningen. Om hyresgästen ska ges detta ansvar bör detta överenskommas tydligt genom exempelvis hyresavtalet. Det är alltid anläggningsinnehavaren som är ansvarig för att elanläggningen ger betryggande säkerhet mot person- och egendomsskada och även att den fortlöpande kontrolleras så att detta upprätthålls. Besiktning av elanläggning som nämndes i frågan är alltså primärt något innehavaren ska ansvara för.
Besiktningar utföres med fördel av registrerade elinstallationsföretag alternativt av elkonsultföretag.