Frågor och svar
Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.
Varför stör solceller andra elprodukter och elanläggningar?
Det är delar i utrustningen hos solceller som orsakar störningar, till exempel optimerare och växelriktare.
Installation av IT-skåp
Får man installera ett plåtskåp avsett för IT-produkter som modem, switchar och så vidare intill elcentralen i en lägenhet med något av följande alternativ?
- Skåpet är av plåt och ojordat med ett ojordat uttag i.
- Skåpet är jordat med ett jordat uttag i.
Elcentral är monterad i hallen som i övrigt är ojordad.
I ett befintligt utrymme med ojordade uttag har skyddsmetoden ”isolerad miljö” tillämpats. I sådana fall så får varken uttag eller andra utsatta delar vara anslutna till skyddsjord.
Är uttagen eller andra utsatta delar ojordade så får det alltså inte finnas något som är jordat i samma rum. Installeras ett jordat uttag eller om plåtskåpet jordas så ska samtliga uttag och andra utsatta delar i rummet skyddsjordas.
Behöver en elapparat märkt med dubbelkvadrat skyddsjordas?
Alla elektriska produkter ska ha ett skydd för att man inte ska komma åt delar som är spänningssatta med farlig spänning. Detta skydd kan utformas på olika sätt och delas upp i olika klasser. Märkningen dubbelkvadrat innebär att den elektriska produkten är märkt enligt klass II (se förklaring nedan). Den ska inte skyddsjordas.
Symbol - dubbelkvadrat
Klass I
Elektrisk materiel av klass I innebär att skyddet mot elchock inte är baserat enbart på den grundläggande isoleringen, utan i vilken ytterligare en säkerhetsåtgärd vidtagits genom att ansluta utsatta berörbara ledande delar till jord.
Klass II
Elektrisk materiel av klass II innebär att skyddet mot elchock är baserat på dels den grundläggande isoleringen men också en ytterligare säkerhetsåtgärd, såsom dubbel isolering eller förstärkt isolering.
Klass III
Elektrisk materiel av klass III innebär att skyddet mot elchock är baserat på att matning med klenspänning från en spänning av högst 50 volt växelström eller 120 volt likström från en skyddstransformator och att bruksföremålet inte heller alstrar högre spänning.
Undantag från regeln om jordfelsbrytare
I Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1 står det att man får frångå jordfelsbrytare som felskydd på enstaka uttag om ett avbrott kan medföra allvarliga konsekvenser. Vad betyder "allvarliga konsekvenser" i detta sammanhang?
Författningskommentarerna till ELSÄK-FS 2008:1 ger svaret, där står:
Jordfelsbrytaren ska skydda mot fel i de grundläggande skyddsåtgärderna eller vid ovarsamhet hos användaren. Kravet gäller endast de delar av en byggnad som används för ändamål som omfattar barn (1998 års förarbeten talar om barn i förskoleåldern och ungdomar).
Mat som förstörs i kylskåp och frysskåp i samband med utlöst jordfelsbrytare, anses då inte vara ”allvarliga konsekvenser”. Vägledande ska vara delar av byggnader som används för ändamål som omfattar barn, enligt ovan.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1
Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda
Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).
Måste man ha märkning på alla elcentraler?
Enligt ELSÄK-FS 2022:1 3 kapitlet 6§ ska en starkströmsanläggning vara försedd med den märkning och dokumentation som behövs för att anläggningens olika delar entydigt ska kunna identifieras för drift och underhåll. Dokumentationen ska finnas på svenska och det språk som är lämpligt för de personer som ska ta del av dokumentationen.
Varför är ”tabell 1” borttagen i de nya föreskrifterna? (2022:1)
I gamla kapitel 5 ELSÄK-FS 2008:1 fanns ”tabell 1” som vi tyckte var bra. Den finns inte kvar i nya ELSÄK-FS 2022:1. Varför är den borttagen?
Värden för tillåten beröringsspänning i tabell 1 i ELSÄK-FS 2008:1 överensstämmer inte med de värden för tillåten beröringsspänning som framgår av SS-EN50522-1 beträffande utsatta delar i driftrum och där människor ofta vistas. Därför uttrycks krav på sådana anläggningar nu istället i föreskriftstext medan övriga värden för tillåten beröringsspänning framgår av svensk standard genom kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis i 2 kap. 1 §.
Detsamma gäller även för frånkopplingstider för högspänning som tidigare har funnits i olika regler i femte kapitlet. Dessa bestämmelser har nu koncentrerats till en paragraf för bättre läsbarhet och överblick över vilka regler som gäller för frånkopplingstider för alla typer av högspänningsanläggningar.
Vi har fram tills nyss ansett att den revisionsbesiktning som utförs av elektriska nämnden är det samma som särskild kontroll, hur ska vi tänka framöver? (2022:3)
Vid framtagande av rutinerna för kontrollerna kanske ni kommer fram till att Elektriska nämndens (EN) besiktningar delvis omhändertar de risker som ni identifierat i er egen riskbedömning och därmed går att implementera i era rutiner. Sannolikt kommer ni även fram till att ni behöver ha ytterligare rutiner för kontroll av anläggningen för att hantera de risker som inte revisionsbesiktningen omfattar, förmodligen med kortare tidsintervall. Exempelvis kan ni behöva ha någon form av rutin för hur personer löpande kan rapportera när elektrisk utrustning som anslutits till anläggningen eller delar av starkströmsanläggningen gått sönder eller annars utgör en fara. Förmodligen finns även behov av att komplettera med ytterligare kontroller av anläggningen som beroende på komplexitet kan utföras av personer utan elteknisk kompetens men ändå bedöms vara lämpliga. Där elteknisk kompetens krävs ska självklart elinstallationsföretag anlitas.
Får man sälja Semko-17-don på loppmarknad?
Nej det får man inte. Det är förbjudet att sälja, tillhandahålla, hyra ut eller på annat sätt överlåta anslutningsdon utförda enligt provbestämmelserna i SEMKO 17-1952. Detta gäller även reservdelar till dessa anslutningsdon.
Donen såldes på den tiden som produkter skulle S-märkas och "godkännas" av Semko. Det som hände var att "godkännandet" drogs tillbaka på grund av ett antal dödsolyckor. Detta gjordes 1992 vilket innebar att produkten på så sätt blev "förbjuden" eftersom den inte var godkänd längre. Därför finns det inte någon juridisk text eller annat beslut om det.
Eftersom den är så farlig kan man heller inte CE-märka produkten utifrån den nya metoden (nuvarande regelverk med CE-märkning) eftersom det kräver att produkter ska vara säkra.
Hur ska skyltar med varning för elstängsel utformas?
Om ett elstängsel för djur löper längs en allmän väg eller gångväg ska det vara försett med varningsskyltar. Varningsskyltarna ska sitta på jämnt avstånd från varandra, på de delar av stängslet som löper där allmänheten vistas. Skyltarna ska vara säkert fastsatta på stängselstolpar eller stängseltrådar.
- Varningsskyltarna skall vara minst 100 millimeter × 200 millimeter.
- Bakgrundsfärgen skall vara gul på skyltens båda sidor.
- Trycket på skylten skall vara
svart och antingen visa symbolen i figur BB1 som finns i standarden SS-EN 60335-02-76 eller texten: "Varning – elstängsel". - Trycket ska vara varaktigt, finnas på båda sidor av skylten och ha en höjd av minst 25 millimeter.
För mer information hänvisar vi till standarden SS-EN 60335-02-76. Standarder kan du bland annat köpa hos SEK Svensk elstandard.
Måste jag skriva avtal med elfirman när jag beställer elarbeten?
Nej, det måste du inte, men det är oerhört viktigt att fastställa vissa grundläggande delar i arbetet. Vi rekommenderar givetvis att man använder skriftliga avtal vid hantverkstjänster för att minska risken för oklarheter kring uppdraget med mera. Du kan också behöva visa att arbetet utförts av ett elinstallationsföretag till exempel vid fastighetsförsäljning och då är det bra att spara avtalet och annan dokumentation om arbetet.
Elfirman du anlitar kommer troligen att kräva skriftligt avtal för att tydliggöra vad arbetet omfattar och vilka förutsättningar som råder för arbetet.
På webbplatsen Hallå konsument finns bra stöd för dig och din hantverkare vad ni ska tänka på i avtalet.