Varukorg
Första kolumnen visar namnet på trycksaken som lagts i varukorgen. Andra kolumnen ger möjlighet att ta bort trycksaken.
Tredje kolumnen visar antalet trycksaker av samma sort. I fjärde kolumnen uppdaterar du status om du har ändrat antalet trycksaker.
Femte kolumnen visar priset på trycksaken.
Vi har en bostadsrätt med motorvärmarstolpar/uttag på parkeringen. Får man lämna dessa olåsta och/eller med sladdarna inkopplade och hängandes lösa när fordonet inte är inkopplat?
Det är anläggningsinnehavaren som är ansvarig gentemot ellagen. Han eller hon är skyldig att se till att anläggningen fortlöpande kontrolleras så att den är säker.
Detta innebär i praktiken att den som är anläggningsinnehavare av en parkering med motorvärmaruttag behöver ställa upp regler för om och hur man ska tillåta till exempel att ha motorvärmarsladdar anslutna till stolparna utan att vara anslutna i någon bil.
Det finns inget förbud i ellagstiftningen mot att ha det på det sättet, men anläggningsinnehavaren blir ansvarig om det sker en olycka.
Detta gäller även individuella innehavare av själva motorvärmarsladden.
Det finns inget förbud mot att dra ut en skarvsladd från ett uttag inomhus. Men utrustning som används utomhus bör anslutas till uttag som är monterade utomhus.
Jag bor i en bostadsrättslägenhet där vi, precis som övriga boende i föreningen, har motorvärmare till vårt garage. Ibland händer det att boende låter motorvärmarsladden hänga utanför garagedörren med strömmen inkopplad. Vem har ansvaret för att förhindra att en olycka sker?
Det är anläggningsinnehavaren som är ansvarig för elsäkerheten, det vill säga den som praktiskt tar hand om och har möjlighet att påverka elanläggningen, som ansvarar för elsäkerheten.
Ofta brukar bostadsrättsföreningar och andra innehavare av större elanläggningar skriva in i sina stadgar eller instruktioner om vad som gäller för motorvärmarsladdar. Då är det sedan upp till brukaren att rätta sig efter det.
Med yrkesmässigt avses att elinstallationsarbetet utförs inom ramen för yrkesverksamhet, antingen på en egen anläggning eller på annans anläggning.
Det är inte bara kommersiella företag som är elinstallationsföretag. Kommuner, landsting och föreningar är också elinstallationsföretag om de utför elinstallationsarbete i sin verksamhet.
Får du ersättning eller annan motprestation när du utför arbeten åt annan anses detta ske yrkesmässigt oavsett om du har ett företag eller inte.
Elprodukter ska testas innan de sätts på marknaden. Det finns flera testföretag som provar elektriska produkter, som du kan kontakta för att utföra provning av den produkt du tänker tillverka. Du kan hitta företagen på Europakommissionens webbplats
Elsäkerhetsverket utför inga förhandsprovningar av produkter. Däremot gör vi marknadskontroll av elektriska produkter som ekonomiska aktörer tillhandahåller på marknaden.
Alla elektriska produkter ska ha ett skydd för att man inte ska komma åt delar som är spänningssatta med farlig spänning. Detta skydd kan utformas på olika sätt och delas upp i olika klasser. Märkningen dubbelkvadrat innebär att den elektriska produkten är märkt enligt klass II (se förklaring nedan). Den ska inte skyddsjordas.
Symbol - dubbelkvadrat
Klass I
Elektrisk materiel av klass I innebär att skyddet mot elchock inte är baserat enbart på den grundläggande isoleringen, utan i vilken ytterligare en säkerhetsåtgärd vidtagits genom att ansluta utsatta berörbara ledande delar till jord.
Klass II
Elektrisk materiel av klass II innebär att skyddet mot elchock är baserat på dels den grundläggande isoleringen men också en ytterligare säkerhetsåtgärd, såsom dubbel isolering eller förstärkt isolering.
Klass III
Elektrisk materiel av klass III innebär att skyddet mot elchock är baserat på att matning med klenspänning från en spänning av högst 50 volt växelström eller 120 volt likström från en skyddstransformator och att bruksföremålet inte heller alstrar högre spänning.
I vår bostadsrättsförening har vi en stor elcentral där inkommande kabel från energibolaget kommer in. Husets 25 elmätare för lägenheterna är placerade där och även säkringar för tvättstuga, motorvärmare och så vidare. Elcentralen är belägen i ett stort före detta pannrum och nu vill vi bygga in den så att det blir ett separat elrum.
Vilka regler gäller för ett sådant elrum egentligen? Hur stort måste det minst vara? Vår elektriker tror att man till exempel måste ha speciell ventilation för rummet, att dörren alltid måste vara låst och försedd med en sorts nödöppnare på insidan, kan det stämma?
Elsäkerhetsverket har inga detaljregler kring elrum i föreskrift. I den svenska standarden SS 437 01 02 utgåva 2 finns beskrivningar kring elrum och dess utformning.
Om ni gör bedömningen att elfaran är så stor att rummet enbart ska vara tillgängligt för fackkunniga eller instruerade personer är det frågan om ett driftrum. Utformande av driftrum beskrivs bland annat i Bilaga A SS 437 01 02 utgåva 2, samt i avsnitt 729 i standarden SS 436 40 00 utgåva 4.
Ett driftrum behöver även skyltas enligt föreskriften ELSÄK-FS 2022:2 och utföras enligt ELSÄK-FS 2022:1.
Har ni ytterligare frågor kring utföranderegler i svensk standard hänvisar vi till SEK Svensk elstandard.
Det enklaste och vanligaste sättet är att konstruera och prova sin produkt mot standarder för den aktuella produkttypen. Det ligger i tillverkarkunskapen att veta vilken eller vilka standarder som är lämpligast att följa.
Standarder finns att köpa hos bland annat SEK Svensk Elstandard, SIS förlag, In förslag och Svensk Byggtjänst.
Ett testhus kan även hjälpa dig, mot betalning, att testa din produkt.
Vi hyr en avskild del i ett parkeringsgarage och brukar denna som hobbygarage. När vi flyttade in fanns det el som troligtvis inte var installerad av fackman. Fastigheten har bytt ägare och den nya ägaren vill utföra besiktning av elen i lokalen.
Vem är ansvarig för elen i lokalen - hyresgästen eller fastighetsägaren?
Vem skall betala för besiktningen?
Vem kontaktar man för att få en besiktning utförd?
Om man hyr en lägenhet eller en lokal är det i de flesta fall hyresvärden/ägaren av fastigheten som är fortsatt innehavare av elanläggningen. Om hyresgästen ska ges detta ansvar bör detta överenskommas tydligt genom exempelvis hyresavtalet. Det är alltid anläggningsinnehavaren som är ansvarig för att elanläggningen ger betryggande säkerhet mot person- och egendomsskada och även att den fortlöpande kontrolleras så att detta upprätthålls. Besiktning av elanläggning som nämndes i frågan är alltså primärt något innehavaren ska ansvara för.
Besiktningar utföres med fördel av registrerade elinstallationsföretag alternativt av elkonsultföretag.