Frågor och svar
Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.
Vad händer med elsäkerheten nu när Elsäkerhetsverket beslutat att ta bort kravet på särskild kontroll? (2022:3)
Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån sin riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras med hänsyn till dess utförande, ålder, omgivande miljö och användning.
Syftet med att ha krav på rutiner är att anläggningsinnehavaren aktivt ska lära känna sin anläggning och bli medveten om de risker som finns. Utifrån de risker som innehavaren ser ska rutinerna för kontrollen sedan utformas. Detta sätt att reglera gör att den enskilda anläggningens risker blir avgörande för hur kontrollen utformas.
Elsäkerhetsverket vill med denna förändring lyfta den fortlöpande kontrollen och att innehavaren alltid är ansvarig för att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Med krav på rutiner som är anpassade utifrån den enskilda anläggningen är förhoppningen att fler kontroller genomförs och att den fortlöpande kontrollens roll som ett verktyg för innehavaren att ta sitt ansvar för en säker elanläggning stärks. Elsäkerhetsverkets bedömning är därför att förändringen inte innebär någon försämring av elsäkerheten, snarare tvärtom.
Måste jag skriva avtal med elfirman när jag beställer elarbeten?
Nej, det måste du inte, men det är oerhört viktigt att fastställa vissa grundläggande delar i arbetet. Vi rekommenderar givetvis att man använder skriftliga avtal vid hantverkstjänster för att minska risken för oklarheter kring uppdraget med mera. Du kan också behöva visa att arbetet utförts av ett elinstallationsföretag till exempel vid fastighetsförsäljning och då är det bra att spara avtalet och annan dokumentation om arbetet.
Elfirman du anlitar kommer troligen att kräva skriftligt avtal för att tydliggöra vad arbetet omfattar och vilka förutsättningar som råder för arbetet.
På webbplatsen Hallå konsument finns bra stöd för dig och din hantverkare vad ni ska tänka på i avtalet.
Vi har fram tills nyss ansett att den revisionsbesiktning som utförs av elektriska nämnden är det samma som särskild kontroll, hur ska vi tänka framöver? (2022:3)
Vid framtagande av rutinerna för kontrollerna kanske ni kommer fram till att Elektriska nämndens (EN) besiktningar delvis omhändertar de risker som ni identifierat i er egen riskbedömning och därmed går att implementera i era rutiner. Sannolikt kommer ni även fram till att ni behöver ha ytterligare rutiner för kontroll av anläggningen för att hantera de risker som inte revisionsbesiktningen omfattar, förmodligen med kortare tidsintervall. Exempelvis kan ni behöva ha någon form av rutin för hur personer löpande kan rapportera när elektrisk utrustning som anslutits till anläggningen eller delar av starkströmsanläggningen gått sönder eller annars utgör en fara. Förmodligen finns även behov av att komplettera med ytterligare kontroller av anläggningen som beroende på komplexitet kan utföras av personer utan elteknisk kompetens men ändå bedöms vara lämpliga. Där elteknisk kompetens krävs ska självklart elinstallationsföretag anlitas.
Varför börjar laddare att brinna?
Brand kan uppstå i den produkt man anslutit till laddaren, i kabeln man anslutit med eller i själva laddaren. Det kan räcka med slitage från vardaglig användning, men det kan också krävas en större påverkan som till exempel ett åsknedslag i elnätet.
Brand i laddaren kan uppstå om komponenterna i laddaren inte har rätt klassificering och klarar de temperaturer och spänningar som de utsätts för. En vanlig brist är att tillverkare använder en billig enkel kondensator på laddarens nätingång. Vid kraftiga temperaturvariationer eller större spänningsspikar, vilket kan inträffa vid vardaglig användning, kan denna komponent kortslutas och orsaka brand.
Laddarens hölje ska vara beständigt mot eld för att förhindra brandspridning. Saknas denna egenskap blir höljet snarare bränsle åt elden och brandspridningen förstärks.
En skadad sladd kan orsaka brand om laddaren inte känner av skadan. De flesta laddare kan ge tillräckligt med ström för att hetta upp en skadad sladd till farligt höga temperaturer.
En mobiltelefon kan börja brinna om den utsätts för nätspänning istället för den låga laddspänning som laddaren ska ge. En vanlig brist är att tillverkare använder en dåligt konstruerad transformator med dålig isolation. Laddaren kan orsaka brand om den fått överslag från primärsidan (230 volt) till sekundärsidan (USB-utgången). Risken är då att den höga spänningen orsakar överslag och kortslutningar i den produkt som är ansluten till laddaren. Är produkten utrustad med ett litium-jonbatteri, vilket dagens mobiltelefoner, surfplattor och powerbanks är, så är risken stor att batteriet exploderar.
Kan jag dra en förlängningssladd till badrummet för till exempel hårtork eller tvättmaskin?
Nej, det ska du inte göra. Riskerna med el är större i badrummet än i bostaden i övrigt. Därför ska den utrustning du vill använda där endast anslutas till eluttag som är speciellt anpassade för badrum.
Får man använda en kristallkrona i badrummet?
Under vissa förutsättningar kan en kristallkrona installeras och användas i ett badrum.
En riskbedömning behöver göras av ett registrerat elinstallationsföretag som även kan hjälpa till med installationen.
Ta kontakt med ett registrerat elinstallationsföretag så kan de hjälpa dig med bedömningar och utförande. Frågor kring standarder besvaras av SEK Svensk elstandard.
Får mitt elinstallationsföretag koppla in golvvärme som en lekman förlagt?
Mitt elinstallationsföretag har blivit kontaktat av en konsument som vill ha sin golvvärmekabel inkopplad. Golvvärmekabeln har konsumenten själv, snickaren eller golvläggaren redan förlagt. Hur ska jag agera?
Förläggning av golvvärmekabel för 230 volt är ett elinstallationsarbete som endast får utföras av ett registrerat elinstallationsföretag eller av en auktoriserad elinstallatör med lägst AL auktorisation. Du bör vara mycket tydlig mot konsumenten och påtala att installationsarbetet som utförts är olagligt enligt 27 § elsäkerhetslagen (2016:732). Det kan också bli problem att åberopa eventuella garantier och försäkringar vid fel i anläggningen.
Ditt elinstallationsföretag ska kontrollera det arbete ni utför i betryggande omfattning innan golvvärmen tas i bruk. Kontrollen ska alltså även omfatta den redan förlagda värmekabeln. Om du anser att kontrollen inte kan göras i betryggande omfattning ska du inte koppla in den.
Du kan också förklara för konsumenten om de risker som kan finnas med att ta i bruk en installation som inte går att kontrollera i tillräcklig omfattning. Förklara också att konsumenten själv har ett innehavaransvar vilket innebär att installationen inte får vara farlig!
Finns det regler för vilken höjd ett vägguttag utomhus på en fasad ska sitta?
Finns det regler för vilken höjd ett vägguttag utomhus på en fasad ska sitta? Blir det någon skillnad om uttaget sitter på en altan?
Ja, det finns regler kring detta. Enligt krav i elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1, 4 kap. 2 § ska nätanslutna uttag i lågspänningsanläggningar antingen vara försedda med petskydd eller utföras eller placeras så, att risken för barnolycksfall begränsas.
När det gäller frågan om montagehöjd av uttag så är detta inte detaljreglerat i nämnda utförandeföreskrift men standardiseringens uppfattning om hur man ska tillämpa föreskriften (se SS 436 40 00 utgåva 4 bilaga 41A.2.6) är att risken för barnolycksfall begränsas genom att uttagen placeras minst 1,7 m över golv eller mark.
Observera att standardens höjdanvisning utgår alltså om uttaget är petskyddat.
Att uttaget endast är försett med självstängande lock innebär INTE att det är petskyddat.
Nej, det är ingen skillnad om uttaget placeras på en altan.
Vilken spänning får det vara i ett stängsel som omgärdar en djurhage?
Ett elstängsel får ha en energi ut från aggregatet på max 5 joule vid ett motstånd på 50 - 500 ohm och en toppström på 20 ampere.
Det är ägaren till stängslet eller den som svarar för användningen, som ansvarar för att det installeras, underhålls och används på ett säkert sätt. Ägaren ska följa tillverkarens anvisningar för hur stängslet ska skötas och användas. Om både tillverkaren och installatören av stängslet har följt den europeiska standarden för elstängsel ska det inte finnas någon risk för människor med ett elektriskt stängsel.
Mer om detta går att läsa i säkerhetskraven i 16-19 §§ elsäkerhetslagen och i Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2011:2.
Vilken färg ska det vara på märkningen av biledaren?
Vilken färg ska det vara på märkningen av biledaren i en kabel av typen EKLK? Ska den vara transparent eller gul-grön? Ska biledaren anslutas i båda ändar av kabeln?
Alla elinstallationer vid nybyggnation, ombyggnad eller utvidgning av en elanläggning ska utföras enligt föreskrifterna ELSÄK-FS 2022:1. För att uppfylla kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis så ska man antingen riskbedöma och dokumentera alla moment eller följa en fastställd standard. I standarden SS 436 40 00 kan man läsa att färgmärkning inte fordras för bland annat kablars metallmantlar eller armering vilka används som skyddsledare.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1
Eftersom biledare i kablar av typen EKLK har en tvärsnittsarea som endast är 1 kvadratmillimeter kan den inte användas som skyddsledare utan endast för jordning av kablarnas metallmantlar. Därigenom uppfyller den inte kravet på minsta area för skyddsledare och ska därför inte märkas med grönt och gult i kombination.
Eftersom biledaren inte kan användas som skyddsledare enligt ovan finns inget krav på kontinuitet. Generellt är rekommendationen att endast en ände bör anslutas i syfte att undvika EMC-störningar. Detta måste dock avgöras i varje enskilt fall.
För tolkning av standarder hänvisar vi till SEK Svensk elstandard.
SEK Svensk elstandards webbplats
Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda
Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).