Frågor och svar

Det finns vissa krav på laddaren som du kan kontrollera själv vid köpet. Elsäkerhetsverket rekommenderar att du som konsument:

• inte privatimporterar elektriska produkter.
• endast köper CE-märkta produkter.
• endast köper produkter där det klart framgår vem som är tillverkare (och importör i de fall tillverkaren är utanför EU/EES).
• undviker produkter som säljs utan tillhörande förpackning.

Den USB-laddare du köper ska dessutom vara försedd med serienummer eller annan identifieringsmärkning. Om något av detta saknas kan det vara en indikation på att den som tillhandahåller produkten inte har förstått de regler som gäller för produkten. Vid inköpstillfället kan man alltså kontrollera dessa grundläggande krav.
Om du är osäker på någonting – ta upp detta med försäljningsstället!

Det är viktigt med respekt för elektriska produkter. Det kan finnas brister som inte upptäckts vid tillverkningen eller efterföljande kontroller. Produkter kan också få fel under användningen och man ska vara uppmärksam om en produkt skadas eller beter sig annorlunda efter en tids användning.

När du använder din USB-laddare ska du tänka på detta:

• Använd alltid laddaren för det den är avsedd för – olika laddare är gjorda för olika saker och det kan påverka säkerheten.
• Om du vill du ladda din telefon snabbt och om den stödjer snabb-laddning, se till att använd rätt laddare. Läs instruktionerna som medföljer laddaren om hur den ska användas.
• För att få bäst livslängd på batteriet, ladda när du kan, istället för att vänta tills batteriet är helt tomt. Du kan såklart använda det du laddar under laddning.
• Håll uppsikt över laddningen och undvik att ladda när du sover.
• Använd eluttag som är lätta att nå.
• Om du vill ladda utan laddare eller el, så kan man använda en powerbank. Vissa modeller av telefoner kan också ladda andra telefoner med trådlös laddning.
• Kontakta alltid återförsäljaren om du har frågor om den specifika produkten eller om du tror att det är fel på produkten!

Bevaka också gärna Elsäkerhetsverkets försäljningsförbud och prenumerera på våra nyheter.

• Elsäkerhetsverkets försäljningsförbud
• Prenumerera på Elsäkerhetsverkets nyheter 

Detta handlar om elanläggningar som ursprungligen uppfördes fram till 1994 då kraven på skyddsjordning av alla uttag i bostäder fastställdes. "Isolerad miljö" innebär att ett utrymme inte får ha någon ledande del som är ansluten till skyddsjord. I och med det så finns det ingen risk för strömgenomgång.

"Isolerad miljö" innebär att ett utrymme inte får ha någon ledande del som är ansluten till skyddsjord. I och med det så finns det ingen risk för strömgenomgång.

Uttagen i dessa utrymmen ska vara ojordade. Väljer man att installera ett skyddsjordat uttag i det utrymmet så är miljön inte längre isolerad. Då måste alla uttag och all fast installerad utrustning förses med skyddsjord. Det är sedan 1994 inte tillåtet att utföra nyinstallationer av elanläggningar med skyddsmetoden "isolerad miljö".

Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda

Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).

• Vad innebär de nya starkströmsföreskrifterna?
• Nyheter och förändringar i ELSÄK-FS 2022:1

Alla elinstallationsarbeten omfattas av kraven som gäller från 1 juli 2017, med några få undantag.

Vad som är elinstallationsarbete, det som tidigare benämndes "behörighetskrävande arbete" och där utförare ska vara auktoriserad elinstallatör alternativt ingå i ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram, definieras i 4 § elsäkerhetslagen (2016:732).

Något förenklat kan man säga att elinstallationsarbete är

• allt arbete i en elanläggning fram till och med eluttagen och
• alla fasta anslutningar av elektrisk utrustning till exempel spisar, tvättmaskiner med mera.

I Elsäkerhetsverkets föreskrifter finns några få undantag från vissa krav, till exempel att man får byta ut befintliga eluttag i vissa miljöer etcetera.

Elsäkerhetslag (2016:732) på Sveriges riksdags webbplats 

Följande finns att läsa då det gäller din fråga beträffande eldosor och motsvarande anslutningspunkter som dolts bakom nya väggar:

Elsäkerhetsverkets föreskrifter 3 kapitlet 6 § ELSÄK-FS 2022:1 säger bland annat att

”En starkströmsanläggning ska vara försedd med den märkning och dokumentation som behövs för att anläggningens olika delar entydigt ska kunna identifieras för drift och underhåll.”

Vidare hänvisar föreskrifterna till svensk standard vad gäller utförande av elinstallationer. I Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00 utgåva 4, punkt 526.3 sägs att

”Alla förbindningar ska vara tillgängliga för besiktning, provning och underhåll med följande undantag: ….” (De angivna undantagen är inte tillämpliga på din fråga).

Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda

Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).

• Vad innebär de nya starkströmsföreskrifterna?
• Nyheter och förändringar i ELSÄK-FS 2022:1

På din elräkning finns tre avgifter: elsäkerhetsavgift, elberedskapsavgift och nätövervakningsavgift. De här tre avgifterna finansierar olika delar av statens verksamhet inom elområdet. Avgifterna är beslutade av riksdag och regering.

Elsäkerhetsavgift

Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras i huvudsak med en elsäkerhetsavgift, vilket är reglerat i elsäkerhetslagen (2016:732). Även verksamhet inom området elektromagnetisk kompatibilitet finansieras med denna avgift trots att den verksamheten regleras i annan lagstiftning. Elsäkerhetsavgiftens storlek är reglerad i förordning (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift.

Elberedskapsavgift

Elberedskapsavgiften tas ut med stöd av elberedskapslagen (1997:288). Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamhet hos elberedskapsmyndigheten. Affärsverket svenska kraftnät (SvK) är utsedd till elberedskapsmyndighet.

För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.

Nätövervakningsavgift

Nätövervakningsavgiften tas ut med stöd av 5 kap. ellagen (1997:857) och tillsyn enligt 12 kap. 1 § samma lag. Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamheten vid nätmyndigheten. Energimarknadsinspektionen (EI) är utsedd till nätmyndighet. För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.

Mer information om de olika avgifterna

Tänk på att du måste ta fram ett egenkontrollprogram för den verksamhet du avser att bedriva. För detta måste du själv ha auktorisation eller anlita en elinstallatör med den auktorisation som krävs för verksamheten som ska vara företagets stöd i arbetet.

Om du ska utföra elinstallationsarbeten på annans anläggning måste du registrera företaget i Elsäkerhetsverkets företagsregister innan arbetet påbörjas.

Nedanstående checklista kan hjälpa dig på vägen.

Regelkännedom

• Ta reda på vad de nya reglerna innebär.
• Utbilda berörd personal och hela företagsledningen.
• På Elsäkerhetsverkets webbplats finns mer information om de nya reglerna.

Inventera din verksamhet

• Ta reda på vilka elinstallationsarbeten din organisation utför.
• Ta reda på om arbetet utförs på annans anläggning.

Förbered egenkontrollen

• Fundera på hur din organisations egenkontrollprogram ska se ut.
• Hur omfattande ert egenkontrollprogram behöver vara beror på vilka elinstallationsarbeten som utförs, se punkt 2.
• Har ni ett befintligt egenkontrollprogram eller kvalitetssystem som ni kan utgå ifrån?

Utse "Elinstallatörer för regelefterlevnad"

• Fundera på vem eller vilka som ska utses att vara "Elinstallatör för regelefterlevnad".
• Behöver ni rekrytera är det bra att vara ute i god tid.

Registrera elinstallationsföretaget

• Elinstallationsföretag måste vara registrerade för att få utföra elinstallationsarbete.

De allmänna bestämmelserna i 3-11 §§ gäller för alla starkströmsanläggningar där det finns behov av skyltning. Sedan finns det särskilda bestämmelser i 12-25 §§ som gäller för vissa typer av starkströmsanläggningar. I de särskilda bestämmelserna har myndigheten redan tagit ställning till att det krävs skyltning och i vissa falla också var dessa ska placeras. Även om din anläggning omfattas av de särskilda reglerna så gäller de allmänna bestämmelserna för din anläggning. Detta innebär att du kan behöva upprätta en riskbedömning för att omhänderta det kvarvarande skyltningsbehovet för andra delar av anläggningen, än de som täcks av de särskilda bestämmelserna. De allmänna bestämmelserna utgör således alltid grundkraven, oavsett typ av starkströmsanläggning.

Alla företag som utför elinstallationer i andras anläggningar ska från och med den 1 juli 2017 vara registrerade hos Elsäkerhetsverket. Om det företag du anlitat för elinstallationstjänster inte finns med i vårt register bör du i första hand kontakta företaget och fråga varför de inte är registrerade. Om företaget uppger att de anlitar ett annat företag för elinstallationsarbetet bör du fråga vilket företag det är och sedan kontrollera om det företaget är registrerat.

Tänk på att aldrig anlita ett oregistrerat elinstallationsföretag! De företag som har registrerat sig har åtagit sig att följa det regelverk som trädde i kraft den 1 juli 2017 och står under Elsäkerhetsverkets tillsyn.

Om företaget är ovilligt att svara på dina frågor eller inte ger något klart besked till dig om varför det inte är registrerat, bör du göra en anmälan till Elsäkerhetsverket. Har du ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss.

Anmäl ett elinstallatörsföretag

Om du besöker loppmarknader eller second hand-butiker kan du stöta på elprodukter som säljs "i befintligt skick", där sladdar, stickproppar och andra delar kanske är trasiga. Vad som är säljarens respektive konsumentens ansvar för en sådan elprodukt kan vara lite svårt att förstå. I 3 § produktsäkerhetslagen (2004:451) står det:

"Lagen tillämpas inte i fråga om:

1. begagnade varor som tillhandahålls som antikviteter, och
2. varor som skall repareras eller renoveras innan de kan tas i bruk, om näringsidkaren tydligt informerar konsumenten om att det är fråga om en sådan vara."

Produktsäkerhetslag (2004:451) på Sveriges Riksdags webbplats

Andra punkten är intressant. Den betyder att om sladden är så trasig att produkten uppenbart måste repareras innan den används är det okej att sälja den. Exempelvis om stickproppen är avklippt. Om det däremot inte är tydligt att det är fel på produkten och näringsidkaren inte informerar om att den ska repareras innan den används, så är näringsidkaren ansvarig för produkten. 

Tänk på det här när du köper begagnade elprodukter: 

• Kontrollera att produkten är hel, även sladd och stickpropp.
• Alla produkter har en livslängd - tänk på ålder och slitage.
• Fråga säljaren om antalet ägare och om den fungerar som den ska.
• Vilka märkningar har produkten och finns det en bruksanvisning?
• Är det en elprodukt som är köpt utomlands och är den i så fall anpassad för svenska uttag och spänning?
• Är produkten ojordad ska du inte modifiera den så att den går att använda i jordad miljö. Passar inte stickproppen får du inte byta den.
• Är stickproppen bortklippt är det en indikation på att produkten förmodligen inte uppfyller säkerhetskraven - överväg om du verkligen vill ha den.
• Om en produkt är ombyggd eller modifierad på något vis har tillverkaren inte längre ansvar för det utan den som gjort modifieringen. Vet de om det och har de tagit sitt ansvar?
• Är du det minsta osäker på elprylens säkerhet – köp den inte.