Frågor och svar

På din elräkning finns tre avgifter: elsäkerhetsavgift, elberedskapsavgift och nätövervakningsavgift. De här tre avgifterna finansierar olika delar av statens verksamhet inom elområdet. Avgifterna är beslutade av riksdag och regering.

Elsäkerhetsavgift

Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras i huvudsak med en elsäkerhetsavgift, vilket är reglerat i elsäkerhetslagen (2016:732). Även verksamhet inom området elektromagnetisk kompatibilitet finansieras med denna avgift trots att den verksamheten regleras i annan lagstiftning. Elsäkerhetsavgiftens storlek är reglerad i förordning (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift.

Elberedskapsavgift

Elberedskapsavgiften tas ut med stöd av elberedskapslagen (1997:288). Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamhet hos elberedskapsmyndigheten. Affärsverket svenska kraftnät (SvK) är utsedd till elberedskapsmyndighet.

För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.

Nätövervakningsavgift

Nätövervakningsavgiften tas ut med stöd av 5 kap. ellagen (1997:857) och tillsyn enligt 12 kap. 1 § samma lag. Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamheten vid nätmyndigheten. Energimarknadsinspektionen (EI) är utsedd till nätmyndighet. För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.

Mer information om de olika avgifterna

Elprodukter ska testas innan de sätts på marknaden. Det finns flera testföretag som provar elektriska produkter, som du kan kontakta för att utföra provning av den produkt du tänker tillverka.
Du kan hitta företagen på Europakommissionens webbplats

Elsäkerhetsverket utför inga förhandsprovningar av produkter. Däremot gör vi marknadskontroll av elektriska produkter som ekonomiska aktörer tillhandahåller på marknaden.

Med yrkesmässigt avses att elinstallationsarbetet utförs inom ramen för yrkesverksamhet, antingen på en egen anläggning eller på annans anläggning.

Det är inte bara kommersiella företag som är elinstallationsföretag. Kommuner, landsting och föreningar är också elinstallationsföretag om de utför elinstallationsarbete i sin verksamhet.

Får du ersättning eller annan motprestation när du utför arbeten åt annan anses detta ske yrkesmässigt oavsett om du har ett företag eller inte.

Man kan ansluta en elektrisk produkt som har jordad stickpropp till ett ojordat uttag men säkerheten minskar. Säkringen riskerar att inte lösa ut om ett isolationsfel i värmaren skulle orsaka att skyddshöljet blir spänningsförande. Det kan också vara så att eventuella störningsskydd (EMC-filter) i produkten inte fungerar som avsett vilket kan få till följd att den stör andra elektriska produkter så att deras funktion försämras. Vanligast är att produkter som på något sätt kommunicerar trådlöst påverkas negativt.

Om du har jordfelsbrytare installerad eller först sätter dit en portabel jordfelsbrytare i det ojordade uttaget förbättras skyddet något om detta skulle hända. Om du tänker använda produkten en längre tid så råder vi dig att anlita ett registrerat elinstallationsföretag som får jorda utrymmet och då också montera in en jordfelsbrytare i elanläggningen.

Vem du ska vända dig till beror egentligen på vad frågan handlar om. Här är några aktörer som kan hjälpa dig, däribland vi på Elsäkerhetsverket. 

• Elinstallatörer och elbutiker
• Konsumentvägledare i din kommun
• Din nätägare (telefonnumret hittar du på fakturan från ditt elnätsbolag)
• Elsäkerhetsverket
• SEK Svensk Elstandard
• Installatörsföretagen
• Energiföretagen Sverige

Alla elektriska produkter ska ha ett skydd för att man inte ska komma åt delar som är spänningssatta med farlig spänning. Detta skydd kan utformas på olika sätt och delas upp i olika klasser. Märkningen dubbelkvadrat innebär att den elektriska produkten är märkt enligt klass II (se förklaring nedan). Den ska inte skyddsjordas. 

Symbol - dubbelkvadrat

Klass I

Elektrisk materiel av klass I innebär att skyddet mot elchock inte är baserat enbart på den grundläggande isoleringen, utan i vilken ytterligare en säkerhetsåtgärd vidtagits genom att ansluta utsatta berörbara ledande delar till jord.

Klass II

Elektrisk materiel av klass II innebär att skyddet mot elchock är baserat på dels den grundläggande isoleringen men också en ytterligare säkerhetsåtgärd, såsom dubbel isolering eller förstärkt isolering.

Klass III

Elektrisk materiel av klass III innebär att skyddet mot elchock är baserat på att matning med klenspänning från en spänning av högst 50 volt växelström eller 120 volt likström från en skyddstransformator och att bruksföremålet inte heller alstrar högre spänning.

Nej, det måste du inte, men det är oerhört viktigt att fastställa vissa grundläggande delar i arbetet. Vi rekommenderar givetvis att man använder skriftliga avtal vid hantverkstjänster för att minska risken för oklarheter kring uppdraget med mera. Du kan också behöva visa att arbetet utförts av ett elinstallationsföretag till exempel vid fastighetsförsäljning och då är det bra att spara avtalet och annan dokumentation om arbetet.

Elfirman du anlitar kommer troligen att kräva skriftligt avtal för att tydliggöra vad arbetet omfattar och vilka förutsättningar som råder för arbetet.

På webbplatsen Hallå konsument finns bra stöd för dig och din hantverkare vad ni ska tänka på i avtalet.

Om att anlita hantverkare på Konsumentverket

Om du besöker loppmarknader eller second hand-butiker kan du stöta på elprodukter som säljs "i befintligt skick", där sladdar, stickproppar och andra delar kanske är trasiga. Vad som är säljarens respektive konsumentens ansvar för en sådan elprodukt kan vara lite svårt att förstå. I 3 § produktsäkerhetslagen (2004:451) står det:

"Lagen tillämpas inte i fråga om:

1. begagnade varor som tillhandahålls som antikviteter, och
2. varor som skall repareras eller renoveras innan de kan tas i bruk, om näringsidkaren tydligt informerar konsumenten om att det är fråga om en sådan vara."

Produktsäkerhetslag (2004:451) på Sveriges Riksdags webbplats

Andra punkten är intressant. Den betyder att om sladden är så trasig att produkten uppenbart måste repareras innan den används är det okej att sälja den. Exempelvis om stickproppen är avklippt. Om det däremot inte är tydligt att det är fel på produkten och näringsidkaren inte informerar om att den ska repareras innan den används, så är näringsidkaren ansvarig för produkten. 

Tänk på det här när du köper begagnade elprodukter: 

• Kontrollera att produkten är hel, även sladd och stickpropp.
• Alla produkter har en livslängd - tänk på ålder och slitage.
• Fråga säljaren om antalet ägare och om den fungerar som den ska.
• Vilka märkningar har produkten och finns det en bruksanvisning?
• Är det en elprodukt som är köpt utomlands och är den i så fall anpassad för svenska uttag och spänning?
• Är produkten ojordad ska du inte modifiera den så att den går att använda i jordad miljö. Passar inte stickproppen får du inte byta den.
• Är stickproppen bortklippt är det en indikation på att produkten förmodligen inte uppfyller säkerhetskraven - överväg om du verkligen vill ha den.
• Om en produkt är ombyggd eller modifierad på något vis har tillverkaren inte längre ansvar för det utan den som gjort modifieringen. Vet de om det och har de tagit sitt ansvar?
• Är du det minsta osäker på elprylens säkerhet – köp den inte.

Det är viktigt med respekt för elektriska produkter. Det kan finnas brister som inte upptäckts vid tillverkningen eller efterföljande kontroller. Produkter kan också få fel under användningen och man ska vara uppmärksam om en produkt skadas eller beter sig annorlunda efter en tids användning.

När du använder din USB-laddare ska du tänka på detta:

• Använd alltid laddaren för det den är avsedd för – olika laddare är gjorda för olika saker och det kan påverka säkerheten.
• Om du vill du ladda din telefon snabbt och om den stödjer snabb-laddning, se till att använd rätt laddare. Läs instruktionerna som medföljer laddaren om hur den ska användas.
• För att få bäst livslängd på batteriet, ladda när du kan, istället för att vänta tills batteriet är helt tomt. Du kan såklart använda det du laddar under laddning.
• Håll uppsikt över laddningen och undvik att ladda när du sover.
• Använd eluttag som är lätta att nå.
• Om du vill ladda utan laddare eller el, så kan man använda en powerbank. Vissa modeller av telefoner kan också ladda andra telefoner med trådlös laddning.
• Kontakta alltid återförsäljaren om du har frågor om den specifika produkten eller om du tror att det är fel på produkten!

Bevaka också gärna Elsäkerhetsverkets försäljningsförbud och prenumerera på våra nyheter.

• Elsäkerhetsverkets försäljningsförbud
• Prenumerera på Elsäkerhetsverkets nyheter 

Brand kan uppstå i den produkt man anslutit till laddaren, i kabeln man anslutit med eller i själva laddaren. Det kan räcka med slitage från vardaglig användning, men det kan också krävas en större påverkan som till exempel ett åsknedslag i elnätet.

Brand i laddaren kan uppstå om komponenterna i laddaren inte har rätt klassificering och klarar de temperaturer och spänningar som de utsätts för. En vanlig brist är att tillverkare använder en billig enkel kondensator på laddarens nätingång. Vid kraftiga temperaturvariationer eller större spänningsspikar, vilket kan inträffa vid vardaglig användning, kan denna komponent kortslutas och orsaka brand.

Laddarens hölje ska vara beständigt mot eld för att förhindra brandspridning. Saknas denna egenskap blir höljet snarare bränsle åt elden och brandspridningen förstärks.

En skadad sladd kan orsaka brand om laddaren inte känner av skadan. De flesta laddare kan ge tillräckligt med ström för att hetta upp en skadad sladd till farligt höga temperaturer.

En mobiltelefon kan börja brinna om den utsätts för nätspänning istället för den låga laddspänning som laddaren ska ge. En vanlig brist är att tillverkare använder en dåligt konstruerad transformator med dålig isolation. Laddaren kan orsaka brand om den fått överslag från primärsidan (230 volt) till sekundärsidan (USB-utgången). Risken är då att den höga spänningen orsakar överslag och kortslutningar i den produkt som är ansluten till laddaren. Är produkten utrustad med ett litium-jonbatteri, vilket dagens mobiltelefoner, surfplattor och powerbanks är, så är risken stor att batteriet exploderar.