Du är här:

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.

Din sökning på "energi" gav 9 träffar

Med kvarvarande elektrisk laddning menar vi utrustning som kan lagra elektrisk laddning efter att den frånkopplats från kraftkällan. En kvarvarande elektrisk laddning skapar en elektrisk potential mellan två punkter i en elektrisk krets. Exempel på sådan utrustning är kondensatorbatterier eller energilager, men inte kablar.

Vi bor i ett fristående hus. När vi köpte huset styckade tidigare ägare av en tomt som såldes separat. Denna tomt ska nu bebyggas.

Det visar sig då att vår inkommande strömkabel går över deras tomt där de ska placera sitt hus. Elskåpet står på deras tomt men elmätaren sitter inne i vår källare.

Det finns inget servitut gällande denna elkabel. Kan grannen "klippa" vår elkabel så att vi blir strömlösa?

Detta rör kabel före elmätare, vi hänvisar därför till elnätbolaget som ansvarar för denna. Frågor om elnätbolagets skyldighet att leverera el hanteras av Energimarknadsinspektionen.
Energimarknadsinspektionens webbplats

Ett elstängsel får ha en energi ut från aggregatet på max 5 joule vid ett motstånd på 50 - 500 ohm och en toppström på 20 ampere. 

Det är ägaren till stängslet eller den som svarar för användningen, som ansvarar för att det installeras, underhålls och används på ett säkert sätt. Ägaren ska följa tillverkarens anvisningar för hur stängslet ska skötas och användas. Om både tillverkaren och installatören av stängslet har följt den europeiska standarden för elstängsel ska det inte finnas någon risk för människor med ett elektriskt stängsel.

Mer om detta går att läsa i säkerhetskraven i 16-19 §§ elsäkerhetslagen och i Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2011:2. 

Det kan vara svårt att avgöra hur många lumen LED-lampor ska ha för att motsvara glödlampor, om man är van vid att titta på hur många watt en glödlampa har. Många vill behålla samma ljusflöde (lumen) som i gamla lampor, när de köper LED eller lågenergilampor.

Det är omöjligt att uttala sig om alla existerande och alla tänkbara framtida kombinationer av LED-lampor och armaturer, så är det i varje enskilt fall upp till leverantören av armaturen att svara på vilka ljuskällor som får placeras i en viss armatur. Om inte leverantören är tillgänglig för frågor bör du vända dig till en fackman där du köpt din armatur.

Här är ett exempel: Eftersom LED-lampor normalt sett inte blir lika varma som de traditionella glödlamporna så bör du i normalfall kunna placera en LED-lampa märkt med 7-9 watt (motsvarar ljusutbytet från en 60 watt glödlampa) i en armatur märkt 60 watt.

På Energimyndighetens webbplats kan du jämföra ljusstyrkan hos olika typer av lampor. 

Från watt till lumen (energimyndigheten.se)

Vilka regler gäller när man drar en kabel 230/400 volt i marken? Jag ska anlägga ett reningsverk och kabeln kommer att passera tre tomter och en väg.

Normalt sett är det bara den som har nätkoncession för ett område som får dra kabel över flera fastigheter, och då med stöd av ledningsrätt eller servitut.

Du bör kontakta nätkoncessionsinnehavaren och låta dem avgöra hur utförandet ska gå till. I övrigt gäller de vanliga utförandeföreskrifterna ELSÄK-FS 2022:1.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Vidare information om nätkoncession och eventuella undantag hittar du hos Energimarknadsinspektionen. 

Notera att detta är ett elinstallationsarbete som endast får utföras av ett registrerat elinstallationsföretag.

Värme kan utvecklas i kablar om det flyter för mycket ström i dem. Så länge man ser till att inte koppla in för många och för energikrävande apparater på samma ställe ska det inte hända något.

Anledningen till att man varnar för brandrisken i dessa ”härvor” är just att värme kan utvecklas om det  är för många apparater i ett underdimensionerat skarvsladdställ (tv, video, dvd, tv-spel, decoder och så vidare). Är det då dålig luftcirkulation och dessutom dammigt kan brandrisk uppstå.

För att förhindra detta, sätt upp fler vägguttag och se till att inte skarva med flera sladdställ.

Tänk på att det är ett elinstallationsarbete att sätta upp nya vägguttag. Alltså får arbetet enbart utföras av ett registrerat elinstallationsföretag.

På din elräkning finns tre avgifter: elsäkerhetsavgift, elberedskapsavgift och nätövervakningsavgift. De här tre avgifterna finansierar olika delar av statens verksamhet inom elområdet. Avgifterna är beslutade av riksdag och regering.

Elsäkerhetsavgift

Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras i huvudsak med en elsäkerhetsavgift, vilket är reglerat i elsäkerhetslagen (2016:732). Även verksamhet inom området elektromagnetisk kompatibilitet finansieras med denna avgift trots att den verksamheten regleras i annan lagstiftning. Elsäkerhetsavgiftens storlek är reglerad i förordning (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift.

Elberedskapsavgift

Elberedskapsavgiften tas ut med stöd av elberedskapslagen (1997:288). Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamhet hos elberedskapsmyndigheten. Affärsverket svenska kraftnät (SvK) är utsedd till elberedskapsmyndighet.

För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.

Nätövervakningsavgift

Nätövervakningsavgiften tas ut med stöd av 5 kap. ellagen (1997:857) och tillsyn enligt 12 kap. 1 § samma lag. Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamheten vid nätmyndigheten. Energimarknadsinspektionen (EI) är utsedd till nätmyndighet. För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.

Mer information om de olika avgifterna

Nej, din jordfelsbrytare ska inte påverkas av detta. En utredning från Luleå tekniska universitet bekräftar att jordfelsbrytare av typ A ger ett fullgott skydd för vanliga bostäder, även när grannarna installerat solcellsanläggningar eller laddar elbilen hemma. 

Fördjupad information

Utredningen (Energiforskrapport 2021:819) har inte berört de tilläggskrav i Elinstallationsreglerna som gäller jordfelsbrytare av typ B för solcellsanläggningar eller laddningsstationer/laddboxar. Jordfelsbrytare som sitter i direkt anslutning till en solcellsanläggning eller laddningsstation/laddbox kan utsättas för likströmmar och behöver då vara avsedda för detta.

Frågan om risken för att likströmmar från en elanläggning kan spridas över till andra elanläggningar och där störa funktionen hos en jordfelsbrytare typ A, lyftes av Installationsföretagen under 2019. Elsäkerhetsverket fick genast en mängd frågor om detta från oroliga bostadsägare, men bedömde att risken för störningar i jordfelsbrytarens funktion var mycket liten. För laddboxar finns krav på skydd mot likströmsfelströmmar och för omriktare till solcellsanläggningar finns krav på hur mycket likström som får ledas ut på nätet. Dessutom gör egenskaperna i det lokala elnätet att spridningen av likströmmar mellan elanläggningar kraftigt begränsas. Således kan inte en elanläggning utsättas för likströmmar från andra närliggande elanläggningar i en sådan omfattning att det kan påverka en jordfelsbrytare av typ A, vilket rapporten från Luleå tekniska universitet bekräftar.

Så här ser reglerna ut

Enligt 2 kap 1 § ELSÄK-FS 2022:1 ska starkströmsanläggningar vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, uppfyllandet av detta kan bland annat göras genom att följa standarden SS 436 40 00 "Elinstallationsreglerna" där det i utgåva 4 under punkt 411.3.3 framgår att alla uttag upp till 32A som används av ordinära personer och är avsedda för allmänbruk ska skyddas av jordfelsbrytare. 

Vilken typ av jordfelsbrytare som ska användas beror på elanläggningen, men för vanliga bostäder utan solceller eller laddbox gäller normalt typ A. För laddningsstationer/laddboxar finns tilläggskrav i Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00, avsnitt 722.531.2.3.4. Där krävs att åtgärder mot likströmsfelströmmar vidtas, förutom när sådant skydd finns inbyggt i laddningsstationen. Alltså ska jordfelsbrytare av typ B användas, eller jordfelsbrytare av typ A, samt utrustning som säkerställer frånkoppling vid felströmmar som är högre än 6 mA likström. För solcellsanläggningar finns ett liknande tillägg i Elinstallationsreglerna avsnitt 712.531.2.3.101, som kräver att där jordfelsbrytare används som skydd för solcellsanläggningar, ska de vara av typ B.

Utifrån utredningens resultat bedömer Elsäkerhetsverket att nuvarande krav i regelverket är fullgott för bostäder. Krav på jordfelsbrytare typ B har inte varit föremål för utredningen och påverkas heller inte av slutsatserna i rapporten. Elsäkerhetsverket bedömer därmed att dagens regelverk även i detta avseende är korrekt.

Läs mer om ämnet

Vi använder tjänsten Elsmart för för-och färdiganmälningar till nätägare. Vi har en ansökan från en elfirma som är registrerad för följande verksamhetstyper inom begränsad lågspänning:

  • Hissar, portar och rulltrappor
  • Maskiner
  • Värme, kyla och ventilation

Kan den här firman anses vara kvalificerad för elinstallationsarbeten som kräver anmälan till nätägaren?

Från och med den 1 januari 2011 då föreskriften ELSÄK-FS 2010:4 ersatte ELSÄK-FS 2007:2 så reglerar Elsäkerhetsverket inte längre frågan om för -och färdiganmälan. Vi kan därför inte besvara när en anmälan till nätägaren krävs.

I författningskommentaren till ELSÄK-FS 2010:4 finns en beskrivning (3 kap. 3-4 §§) varför anmälningskravet togs bort. Observera att det är nätägaren själv (koncessionshavaren) som numera ställer kravet på anmälan. Energimarknadsinspektionen kan svara på frågor kring koncession och nätägarens skyldighet att ansluta en anläggning enligt ellagen.

De begränsade verksamhetstyperna omfattar vanligtvis inte de arbeten som tidigare anmäldes av behörig elinstallatör med lägst ABL-behörighet. Här är några exempel på elinstallationsarbeten som inte omfattas av de begränsade verksamhetstyperna:

  1. Installera huvudledningar och elcentral.
  2. Installation av gruppledningar från elcentral.
  3. Installation av mätarskåp.

Läs mer om verksamhetstyper och kopplingen till auktorisation