- Startsida
- /
- Frågor och svar
Frågor och svar
Här hittar du svar på vanliga frågor om elinstallationsföretag, auktorisation, elanläggningar, el- och produktsäkerhet och EMC.
Petskydd
Vilka krav gäller enligt Elsäkerhetsverkets regelverk för att petskydd ska finnas på vägguttag som hänger ner från taket i en skola? Är det någon skillnad om det är en skarvsladd eller om det är ett fast anslutet eluttag i taket?
I 4 kapitlet 2 § i Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2022:1 framgår att nätanslutna uttag för allmänbruk i en lågspänningsanläggning ska antingen vara petskyddade eller utföras eller placeras så att risken för barnolycksfall begränsas.
Med barn avses personer upp till 18 år.
Det finns inget generellt krav på att uttag tillhörande en skarvsladd skall vara försedda med petskydd. I 17 och 18 §§ elsäkerhetslagen (2016:732) finns det däremot krav på att den som innehar eller använder elektriskt utrustning, svarar för att den används på ett säkert sätt. Man ska också följa tillverkarens anvisningar om hur produkterna skall användas för att vara säkra.
Säkerhetsnivån med avseende på barnolycksfall sänks genom att använda en skarvsladd med uttag som inte är petskyddat i en miljö där det på övriga uttag finns krav på att de är utförda så att risken för barnolycksfall begränsas.
Många uttag som är försedda med upphängningsbygel har lock som är återfjädrade, Elsäkerhetsverkets bedömning är att locket inte kan jämställas med petskydd som är placerade i uttagsbrunnen.
Om den nedhängande ledningen är ansluten direkt till en dosa i taket dvs inte till ett fast uttag räknas uttaget som en del av den fasta elanläggningen och ska därför ha ett inbyggt petskydd.
Elsäkerhetsverket har fått in ett flera anmälningar om elolyckor och tillbud där elever har stoppat in saker i ej petskyddade eluttag, bland annat i uttag hängande från taket i skolor, med bland annat detta som grund anser myndigheten att det är olämpligt att ha uttagsbrunnar som saknar petskydd i en miljö avsedd för barn oberoende hur elanläggningen är utförd.
Behöver en elapparat märkt med dubbelkvadrat skyddsjordas?
Alla elektriska produkter ska ha ett skydd för att man inte ska komma åt delar som är spänningssatta med farlig spänning. Detta skydd kan utformas på olika sätt och delas upp i olika klasser. Märkningen dubbelkvadrat innebär att den elektriska produkten är märkt enligt klass II (se förklaring nedan). Den ska inte skyddsjordas.
Symbol - dubbelkvadrat
Klass I
Elektrisk materiel av klass I innebär att skyddet mot elchock inte är baserat enbart på den grundläggande isoleringen, utan i vilken ytterligare en säkerhetsåtgärd vidtagits genom att ansluta utsatta berörbara ledande delar till jord.
Klass II
Elektrisk materiel av klass II innebär att skyddet mot elchock är baserat på dels den grundläggande isoleringen men också en ytterligare säkerhetsåtgärd, såsom dubbel isolering eller förstärkt isolering.
Klass III
Elektrisk materiel av klass III innebär att skyddet mot elchock är baserat på att matning med klenspänning från en spänning av högst 50 volt växelström eller 120 volt likström från en skyddstransformator och att bruksföremålet inte heller alstrar högre spänning.
Undantag från regeln om jordfelsbrytare
I Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1 står det att man får frångå jordfelsbrytare som felskydd på enstaka uttag om ett avbrott kan medföra allvarliga konsekvenser. Vad betyder "allvarliga konsekvenser" i detta sammanhang?
Författningskommentarerna till ELSÄK-FS 2008:1 ger svaret, där står:
Jordfelsbrytaren ska skydda mot fel i de grundläggande skyddsåtgärderna eller vid ovarsamhet hos användaren. Kravet gäller endast de delar av en byggnad som används för ändamål som omfattar barn (1998 års förarbeten talar om barn i förskoleåldern och ungdomar).
Mat som förstörs i kylskåp och frysskåp i samband med utlöst jordfelsbrytare, anses då inte vara ”allvarliga konsekvenser”. Vägledande ska vara delar av byggnader som används för ändamål som omfattar barn, enligt ovan.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1

Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda
Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).
Påverkas min jordfelsbrytare av grannarnas solceller och elbilsladdare?
Nej, din jordfelsbrytare ska inte påverkas av detta. En utredning från Luleå tekniska universitet bekräftar att jordfelsbrytare av typ A ger ett fullgott skydd för vanliga bostäder, även när grannarna installerat solcellsanläggningar eller laddar elbilen hemma.
Fördjupad information
Utredningen (Energiforskrapport 2021:819) har inte berört de tilläggskrav i Elinstallationsreglerna som gäller jordfelsbrytare av typ B för solcellsanläggningar eller laddningsstationer/laddboxar. Jordfelsbrytare som sitter i direkt anslutning till en solcellsanläggning eller laddningsstation/laddbox kan utsättas för likströmmar och behöver då vara avsedda för detta.
Frågan om risken för att likströmmar från en elanläggning kan spridas över till andra elanläggningar och där störa funktionen hos en jordfelsbrytare typ A, lyftes av Installationsföretagen under 2019. Elsäkerhetsverket fick genast en mängd frågor om detta från oroliga bostadsägare, men bedömde att risken för störningar i jordfelsbrytarens funktion var mycket liten. För laddboxar finns krav på skydd mot likströmsfelströmmar och för omriktare till solcellsanläggningar finns krav på hur mycket likström som får ledas ut på nätet. Dessutom gör egenskaperna i det lokala elnätet att spridningen av likströmmar mellan elanläggningar kraftigt begränsas. Således kan inte en elanläggning utsättas för likströmmar från andra närliggande elanläggningar i en sådan omfattning att det kan påverka en jordfelsbrytare av typ A, vilket rapporten från Luleå tekniska universitet bekräftar.
Så här ser reglerna ut
Enligt 2 kap 1 § ELSÄK-FS 2022:1 ska starkströmsanläggningar vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, uppfyllandet av detta kan bland annat göras genom att följa standarden SS 436 40 00 "Elinstallationsreglerna" där det i utgåva 4 under punkt 411.3.3 framgår att alla uttag upp till 32A som används av ordinära personer och är avsedda för allmänbruk ska skyddas av jordfelsbrytare.
Vilken typ av jordfelsbrytare som ska användas beror på elanläggningen, men för vanliga bostäder utan solceller eller laddbox gäller normalt typ A. För laddningsstationer/laddboxar finns tilläggskrav i Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00, avsnitt 722.531.2.3.4. Där krävs att åtgärder mot likströmsfelströmmar vidtas, förutom när sådant skydd finns inbyggt i laddningsstationen. Alltså ska jordfelsbrytare av typ B användas, eller jordfelsbrytare av typ A, samt utrustning som säkerställer frånkoppling vid felströmmar som är högre än 6 mA likström. För solcellsanläggningar finns ett liknande tillägg i Elinstallationsreglerna avsnitt 712.531.2.3.101, som kräver att där jordfelsbrytare används som skydd för solcellsanläggningar, ska de vara av typ B.
Utifrån utredningens resultat bedömer Elsäkerhetsverket att nuvarande krav i regelverket är fullgott för bostäder. Krav på jordfelsbrytare typ B har inte varit föremål för utredningen och påverkas heller inte av slutsatserna i rapporten. Elsäkerhetsverket bedömer därmed att dagens regelverk även i detta avseende är korrekt.
Läs mer om ämnet
- Jordfelsbrytare tåligare än förväntat (nyhetsartikel hos Elsäkerhetsverket)
- Nix, JFB störs inte av solceller (nyhetsartikel hos Elinstallatören)
- Jordfelsbrytare påverkas inte av solceller och elbilsladdare (nyhetsartikel hos Energiforsk)
- Jordfelsbrytare och komponenter från DC till 150kHz – en riskbedömning (Energiforskrapport 2021:819)
Vad gäller om inte IP-klass står angiven på produkten jag köpt?
Jag har köpt en lampa som enligt förpackningen ska vara anpassad för badrum. Men det saknas information om produktens IP-klass. Kan jag använda den i badrummet ändå?
Nej, du ska inte använda den i badrummet. Saknas IP-klassning är produkten inte lämplig att ha i ett badrum då man helt enkelt inte vet hur väl skyddad den är mot vatten. Kontakta återförsäljaren angående den undermåliga märkningen.
När måste man ha jordfelsbrytare?
Det finns inga detaljregler om detta i Elsäkerhetsverkets utförandeföreskrifter. Anläggningen ska uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis enligt 2 kapitlet 1 § ELSÄK-FS 2022:1. Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1
Det finns en allmän fordring i SS 436 40 00 utgåva 4, på att uttag upp till 32 ampere som används av lekmän ska skyddas av jordfelsbrytare. Detta innebär att säkerhetsnivån minst ska motsvara fordringen i standarden. Elinstallatören har alltså bevisbördan att visa att säkerhetsnivån är lika hög som standarden om han eller hon väljer att inte skydda uttagen med jordfelsbrytare.
Ojordad taklampa
Jag har en äldre taklampa hemma som inte har jordanslutning i stickproppen. Nu har jag köpt en ny taklampa och ser att inte den heller är jordad. Är det OK? Är det skillnad om man ska ha den inne eller ute?
Moderna elektriska produkter är antingen jordade eller dubbelisolerade. En dubbelisolerad produkt har ingen jord men ska istället vara bättre isolerad. En dubbelisolerad produkt ska vara märkt med en "dubbel-kvadrat" (en kvadrat med en mindre kvadrat inuti en större) för att visa att produkten är dubbelisolerad.
Om din lampa är tillräckligt gammal kan den vara enkelisolerad. Då är den inte märkt med dubbelkvadraten. I sådana fall är det klokt att kassera lampan och köpa en ny.
Armaturer för utomhusbruk ska ha bättre tålighet mot fukt, UV-ljus och kyla. Hur mycket bättre beror på var den ska sitta. Det har egentligen inte så mycket med skyddsklass att göra, om den är jordad eller dubbelisolerad. Vad man ska titta efter på armaturen är IP-klassningen till exempel ska armaturen ha minst IP44 om det kan regna på den. Vidare ska det även framgå av tillverkarens anvisning att armaturen är anpassad för utomhusbruk.
Får anställda inom secondhandbranschen reparera belysningar och elapparater utan att ha auktorisation som elinstallatör?
Det krävs inte auktorisation som elinstallatör för att göra reparationer på elektriska produkter, men man måste ha tillräcklig kunskap. Tillverkarens anvisningar ska följas vid reparation och då kan man göra reparationer som till exempel att byta ut sladdar, stickpropp, lamphållare och stickproppar men med samma slags materiel som tidigare.
När sedan denna produkt tillhandahålls på marknaden är huvudregeln att den ekonomiska aktör som säljer har ansvar att se till att den är säker att använda. Säkerhetskraven ska uppfyllas oavsett om produkten är ny eller begagnad. I huvudsak kan man tänka sig två olika situationer för återanvändning av elektriska produkter som faller in under Elsäkerhetsverkets regler.
En aktör tillhandahåller en helt orörd elektrisk produkt eller reparerad i enlighet med tillverkarens anvisningar.
Den som tillhandahåller produkten har alltid ansvar för att produkten ska vara säker och uppfylla kraven på elsäkerhet och även ha skriftliga säkerhetsanvisningar på svenska. Motsvarande gäller även att skyddskraven beträffande direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) ska vara uppfyllda.
Om det gäller antikviteter eller om köparen väljer att tydligt informera om att produkten behöver repareras före användning kan vissa krav i Produktsäkerhetslagen (2004:451) falla bort annars gäller även den om produkten är avsedd eller kan komma att användas av konsumenter.
Om en ekonomisk aktör tillhandahåller en elektrisk produkt som först byggs om eller ändras på ett sätt som påverkar elsäkerhet, LVD eller EMC eller om aktören inte följer tillverkarens anvisningar vid reparation, så blir den som tillhandahåller den elektriska produkten ansvarig som tillverkare. Detta innebär att olika krav ska uppfyllas, till exempel CE-märkning inom spänningsgränserna för LVD eller EMC och att kunna visa att produkten uppfyller de väsentliga kraven i alla tillämpliga direktiv införlivade i svensk lagstiftning.
Skyldigheter i fråga om elektrisk utrustning finns i 16-19§§ elsäkerhetslagen (2016:732) och säkerhetskrav i fråga om elektrisk utrustning finns i 13-22§§ elsäkerhetsförordningen (2017:218).