Följ med på ett ärende – radiostörningar från en solcellsanläggning

Många lyssnar kanske idag på det som förut kom ut ur den traditionella radioapparaten med sin mobiltelefon. Och mobiltelefoni är också en form av radio. För att radio ska fungera är det viktigt att radiofrekvenserna hålls fria från störande signaler och störningar kan komma från de mest oväntade håll – och det behöver inte vara en främmande radiosändare som stör.

En bit norr om Stockholm city märkte en mobiltelefonoperatör att det blivit störningar. För att en mobil ska fungera ska det etableras en dubbel länkförbindelse mellan mobilen och närmsta mobilmast. Eller mast, basstationerna är ofta mycket mindre än så och kan sitta på väggar, på hustak, inne i köpcenter med mera. Basstationen sänder till mobilen på ett frekvensområde som kallas nerlänk och lyssnar efter mobilen på upplänken. Vi vill att batteriet ska räcka så länge som möjligt mellan laddningarna och operatören vill få plats med så många telefoner som möjligt i systemet – därför önskas så lite sändareffekt som möjligt på mobilen. Därför måste basstationen lyssna efter ganska svaga signaler från mobilerna och där vill man inte ha några störningar. Då kan det bli nedkopplade samtal eller dålig fart på surfandet. I det här fallet var det störningsfritt på natten men stört på dagen och ett tydligt samband med solens upp- och nergång. Sådan information är bra när det blir dags att lokalisera störkällan. Här ser man hur störningsnivån varierar mellan några olika dygn.

Bilden nedan visar solcellerna på taket. En bit bort, lite mindre än hundra meter, finns mobiltelefonbasen på takets vänstra del där antennerna sticker upp en bit. Dessa antenner fångar också upp signaler från solcellsanläggningen. I ett vindsrum under solcellerna finns den elektroniska utrustning som omvandlar solcellernas el till det som sedan matas ut på elnätet.

Vad var det egentligen som störde?

Det är aldrig bra att ha förutfattade meningar om saker och det visade sig tydligt i det här ärendet. Elektroniska apparater kan ibland störa och det beror på att de genererar oavsiktliga radiosignaler internt och om det når omgivningen kan det bli problem. Genom lämplig konstruktion kan det undvikas. Uppe på taket fanns inga elektroniska apparater, bara solcellerna. Eftersom radiosignaler inte är synliga för oss människor används ett mätinstrument som kallas spektrumanalysator som visar vilka signaler som finns på platsen. Och här fanns knappt några signaler alls bland apparaterna som vi förväntade. Mobiloperatören kontaktades – jodå, det var störningar. Bara att klättra vidare upp på taket med mätutrustningen. Förutom en milsvid utsikt kunde en massa oönskade signaler observeras på spektrumanalysatorn. Här var vi något på spåret, men vad? Uppe på taket fanns inget annat än solceller, och väldigt många.

Förklaringen fanns uppe på taket

Vi blev sedan upplysta att varje solcell faktiskt har mer innehåll, de har också så kallade optimerare vilket är en elektronisk enhet för att öka energiutbytet och även minska påverkan om någon del av solcellerna skulle skuggas. Och detta visade sig vara förklaringen till de störande signalerna. Signalerna kom sedan ut på de elektriska ledningarna som fungerade som oavsiktliga sändarantenner.

Får man störa?

För att bland annat skydda radiokommunikation finns krav på att begränsa avgivna radiosignaler från utrustningar och det är så viktigt att det hanteras med ett EU-direktiv, EMC-direktivet. Tittar man på varje enskild solpanel med sin inbyggda optimerare som kom det egentligen inte ut så mycket signaler från den. Men när allt hade satts ihop till en komplett installation blev den sammanlagda nivån av störning så pass hög att den utgjorde ett problem för basstationen som inte längre kunde höra signalerna från mobiltelefonerna, de drunknade helt enkelt i störningar. Det kan liknas med att det blir allt svårare att prata med någon när omgivningen blir allt mer högljudd.

Lag och förordning mot störningar – gav ett föreläggande om åtgärd

Elsäkerhetsverket utredde det här fallet och kom fram till att den sammanlagda nivån av störning från anläggningen inte kunde accepterades och därför fick fastighetsägaren ett föreläggande att åtgärda den för att få bort störningarna. För att verkligen vara säkra på saken undersöktes anläggningen innan dess en gång extra tillsammans med innehavare och installatörer.

Ambitionen var att göra rätt men ändå blev det problem

Det är lätt att tycka att det här blev ett orättvist beslut. Innehavaren hade anlitat en behörig firma för installationen och alla ingående delar var CE-märkta och borde inte orsaka störningar. Vi kunde inte heller se att installationen var felaktigt utförd. Men det är också viktigt att åtgärda radiostörningar då det är en viktig del för samhället. Man kan också se radiofrekvenser som en naturtillgång som inte ska förorenas med oönskade signaler.

Tillverkare måste se helheten

Anledningen till problemet har vi redan nämnt, den totala nivån på störning från hela anläggningen blev för hög. Och här måste tillverkare av utrustningarna tänka på helheten, att ett man inte bara kan se till enskilda delar utan att även helheten uppfyller EMC-regelverkets krav. Tyvärr har sådana här problem förekommit i fler fall (även internationellt) och det har föranlett engagemang inom standardiseringsarbetet för att uppdatera de standarder som används för att verifiera att produkterna uppfyller kraven. Som installatör bör man också vara observant vid montage nära radioutrustning, såsom en mobilbas.

Hur det sedan gick

Det bedömdes inte vara möjligt att modifiera de befintliga solcellerna så de byttes ut till en variant utan optimerare. Då taket hade idealiska solförutsättningar gjorde det nog inte så mycket att optimerarna togs bort. Efter bytet kunde mobiloperatören meddela att störningarna hade upphört helt och det fungerade utmärkt att ha en solcellsanläggning på taket intill basstationen. Under hela ärendets gång var det ett gott samarbete mellan alla inblandade och myndigheter.

Text: Henrik Olsson
Foto: Elsäkerhetsverket